Andrea Chenier på Kungliga Operan i Stockholm – synopsis

Andrea Chenier på Kungliga Operan i Stockholm - synopsis

Andrea Chenier på Kungliga Operan i Stockholm – synopsis

Kompositör och librettist

Musik: Umberto Giordano|Text: Liugi Illica

Libretto

Premiär

Uruppförandet: La Scala 28 mars 1896. Svensk premiär, Operan i Stockholm 17 april 1909

Akt 1

På grevinnan Coignys slott i Frankrike förbereder man en fest en vinterdag 1789. ännu har ingenting märkts av revolutionen som har brutit ut, men betjänten Gérard föraktar adelns livsstil och är förvissad om att aristokraterna snart kommer att gå under. Vi festen kommer en präst med de senaste underrättelserna från Paris, där ständerförsamlingen är sammankallad, men Fléville börjar läsa upp en herdedikt. även hans diktarbroder Andrea Chénier befinner sig bland gästerna, och husets dotter Madeleine uppmanar honom att läsa upp något, även han. Han improviserar ett fördömande av adelns och prästerskapets privilegier och gästerna blir uppretade, men festen går ändå vidare. Då tränger sig Gérard in med en skara fattiga bönder, som han vill ställa mot det aristokratiska sällskapet. Hovmästaren ser till att de förs ut ur huset, och festen fortsätter som om ingenting har hänt.

Akt II

Under skräckväldet försöker Cheniers vän Roucher övertala honom att fly, men det enda Chénier tänker på är att en anonym kvinna har skrivit en rad brev till honom och han vill möta henne, eftersom mulattflickan Bersi, som en gång varit Madeleines kammarjungfru, har berättat att en kvinna i nöd kommer att uppsöka honom: Då hon står vid dörren förstår han att det är Madeleine, men samtidigt blir hon igenkänd av en spion som vet att Gérard, som nu är en av revolutionens ledare, förgäves har försökt finna henne. Gérard uppenbarar sig just när Chénier och Madeleine har beslutat fly. Det kommer till en duell där Gérard blir sårad, och då han känner igen sin motståndare varnar han honom och säger att han står på listan över revolutionens fiender. När spionen kommer med polisen påstår Gérard att han inte vet vem det var som anfallit honom.

Akt III

I revolutionsdomstolens lokal uppmanar Gérard folket att göra uppoffringar för Frankrike, och kvinnorna lämnar in det de har kvar av smycken och värdeföremål. Spionen berättar för Gérard att Chénier har blivit gripen, så som han har velat, men Gérard får dåligt samvete för att han har gjort sig av med en rival. Han minns Cheniers dikt från festen. Han undertecknar ändå anklagelseskriften, men då Madeleine uppsöker honom för att vädja för Chénier erkänner han att det är hans kärlek till henne som har fört Chénier i fängelse. Hon i sin tur berättar att hennes mors hus har brännts av pöbeln och at modern har omkommit i lågorna. Folkmassan strömmar nu in i rättssalen för att vara med om rättegången mot en rad adelsmän, en nunna, madame Legray och Chénier. Denne försvarar sig stolt, och Gérard erkänner att han har kommit med en falsk anklagelse. Det är emellertid för sent och Chénier döms till döden tillsammans med de andra fångarna.

Akt IV

I fängelset skriver Chénier sina sista dikter till Roucher. Gérard kommer med Madeleine, som mutar fångvaktaren att låta henne byta plats med den dödsdömda madame Legray så att de älskande kan gå i döden tillsammans. Förtvivlad skyndar Gérard till Robespierre som dock vägrar all nåd och barmhärtighet, och kärran med Chénier och Madeleine rullar i väg till giljotinen.

Roll Rösttyp
Andrea Chénier tenor
Carlo Gérard baryton
Dumas bas
Fouquier Tinville bas
Il Maestro di casa bas
Il Romanziere baryton
Il Sanculotto Mathieu baryton
L´abate tenor
L´Incredible tenor
La Contessa di Coigny mezzosopran
La Mulatta Bersi mezzosopran
Maddalena di Coigny sopran
Madelon alt
Pietro Fleville baryton
Roucher baryton
Schmidt bas

Sammanställt av Mogens H Andersson

Related posts

Kommentera