Billy Budd 1951 synopsis

Billy Budd 1951 synopsis Clive Bayley (John Claggart), Edward Fairfax Vere (Mathias Zachriassen), Peter Mattei (Billy Budd) - foto: Mats Bäcker
87 / 100

Billy Budd. Historien bygger på verkliga händelser som utspelades 1842 ombord den amerikanska briggen USS Somers men Melville överförde handlingen till engelska flottan vid tiden för myterierna vid Nore och Spithead 1797.   Melvilles roman är full av homosexuella antydningar om Billys attraktion hos de andra sjömännen, särskilt då Claggart. Han beskrivs som blond, blåögd och ägandes en “så gott som feminin” karaktär. Hans ankomst på skeppet Bellipotent (som Melville döpte om fartyget till) beskrivs som “något liknande som om en lantlig skönhet hade förflyttats från vischan och placerats att tävla med de riktigt fina hovdamerna”. Kapten Vere uppträder “faderligt” mot Billy och är fylld av “undantryckta känslor” då han leder förhöret som leder fram till Billys avrättning

Billy Budd 1951 synopsis

DEN KONGELIGE OPERA
Prolog
Kaptajn Vere er en gammel mand. Han ser tilbage på begivenheterne omkring den unge Billy Budds død ombord på det krigsskib,vor Vere var kaptajn mange år tidligere.
1.akt
1797- England er i krig. Billy er en ung sømand, en glad dreng, som kun har en fejl; han stammer når han kommer i pressede situationer. Han er netop blevet tvangsudskrevet fra et forbipasserende handelsskib og tvunget ombord som arbejdskraft på krigsskibet MS Indomitable. Han tager afsked med sit gamle skib, Rights-of-man (“Menneskerettighederne”), men den afsked misforstår officererne. De beder skibssergenten Claggart om at holde et vågent öje med den unge mand. Han beorderer sin underordnede Squeak til at provokere Billy, så han kan arrestere ham. Den gamle søman Dansker advarer Billy mod Claggart, men den oskyldige Billy slår det hen – han ser intet ondt i Claggart.Skibet er på vej i kamp, og officererne er på vagt; der har været mytteri på flere andre af flådens skibe, og der må slås hårdt ned på alle tiltag til oprør.

Billy tager Squeak på fersk gerening da han gennemroder hans ting, og selv om Squeak trækker en kniv er det aligevel Billy, der vinder deres slagsmål. Claggart arresterer Squeak,som ved, at man ikke svigter Claggart ustraffet! Claggart må nu finde en ny håndlanger til at få “beviser” for Billys mytteritendenser, og han slår kløerne i en ung skibsdreng, som netop er blevet pisket – og som vil gøre hvad som helst for at undgå ydeliger afstraffelse. Den unge skibsdrengs forsøg på at bestikke Billy til at medvirke til et fingeret mytteri mislykkes…det skærper kun Billys retfærdighedssans.
2.akt
Claggart går til Kaptajn Vere med sin anklage mod Billy Budd, men captajnen tror ham ikke. Han beder om selv at tale med Billy, og da Claggart gentager sin anklage om mytteri foran den unge mand bliver Billy så ophidset at han begynder at stamme – og i desperation langer han ud efter Claggart, og dræber ham på stedet. Kaptajn Vere er rystet, for han var faktisk sikker på, at Billy var uskyldig til anklagerne om mytteri – men nu ser han sig nødsaget til at lade ham dømme til døden for drab på en officer.

Nogle af Billys kammerater vil redde ham ved at gøre oprør mod kaptajnen, men Billy har affundet sig med sin skæbne og vil ikke høre tale om deres plan. Selv da han skal hænges i stormasten, er hans sidste handling at velsigne Kaptajn Vere, som resten af livet må leve med at vide, at han kunne have reddet en uskyldigt anklaget.

Epilog: Kaptajn Vere forsøger i sin alderdom at trøste sin dåriige samvittiged med tankerne om Billys velsignelse.

Billy Budd på foajékonserten Malmö Opera 2013

Billy Budd at Royal Danish Opera – Old Stage – synopsis

GÖTEBORGSOPERAN
PROLOG
Kapten Edward Fairfax Vere har blivit en gammal man. Han tänker tillbaka pa sin tid som kapten på tid som kapten på krigsfartyget Indomitable, en sommar under Englands krig mot Frankrike.
AKT I
Första scenen
På Indomitable är besättningen sysselsatt med de dagliga rutinerna, pådrivna av rop från de överordnade. När en novis halkar och råkar knuffa till furiren döms han till piskstraff.

Fartygets rekryteringstrupp kommer tillbaka med tre nykomlingar som har plockats upp på handelsfartyget Rights-of-Man. Dessa presenteras för ordningsbefälet John Claggart. Bara en av dem visar sig vara duglig och villig att bli marinsoldat: Billy Budd. Till manskapets besvikelse kommer det fram att han stammar.Billy, som är glad över att ha blivit försteman, tar avsked från sitt gamla liv på Rights-of-Man.Men hans avsked missuppfattas och han misstänks tänks för att sympatisera med de mänskliga rättigheterna och därmed de franska revolutionsidéerna, som England bekämpar. Claggart,som ansvarar för polisiära frågor, bestämmer sig för att hålla ett öga på Billy Budd. Han ger en av sina underordnade, Squeak, i uppdrag att spionera och provocera fram bevis mot den misstänkte.

Novisen har fått sitt piskstraff och kan knappt stå på benen längre. Billy Budd känner medlidande med honom. De båda erfarna männen Donald och Dansker (“dansken”), varnar honom för Claggart och säger att straff kan drabba även oskyldiga. För kapten Vere,som alla kallar för “Starry Vere” (Stjärnprydde Vere), hyser de största aktning. Billy säger till och med att han ar beredd att offra livet för sin kapten.
Andra scenen
Kapten Vere läser Plutarchos på sitt rum. Han bjuder två officerare att stiga in. De uttrycker sin oro över att inflytandet från det revolutionära Frankrike ska leda till att männen gör myteri. Billy Budd är den de misstänker mest av alla. Vere intygar att han tror att Billy är en bra karl och betonar att det bästa skyddet mot uppror är ett nöjt manskap. Konfrontationen med fransmännen är nära förestående.

Tredje scenen

Männen sjunger och njuter av kvällen. När Billy kommer på Squeak med att genomsöka lans ägodelar hamnar de i slagsmål. Claggart sätter stopp för bråket, låter föra bort Squeak och ger Billy beröm. Men så snart Claggart är ensam svär han att tillintetgöra Billy, och med honom den godhet som hotar hans världsbild. Han tvingar novisen att muta och övertala Billy att göra uppror, för att kunna sätta dit honom. Billy vaknar av en mardröm och till en början genomskådar han inte novisens mutförsök. Chockad börjar han stamma, novisen springer därifrån. Dansker har väckts av palavern. Han varnar Billy för Claggarts illvillighet, men möter ingen förståelse. Billy är övertygad om att alla tycker om honom, och drömmer om att bli befordrad.
AKT II
Första scenen
Claggart meddelar Vere att det finns en upprorsmakare bland mannarna. Deras samtal avbryts av underrättelsen om ett förestående slag. Det blir dimmigt och striden måste avblåsas. Till följd av Claggarts anklagelser mot Billy kräver kaptenen en konfrontation mellan de båda männen. Han tror att den utpekade, Billy Budd, är oskyldig.
Andra scenen
Claggart upprepar sina anklagelser. Billy börjar stamma igen, kan inte forsvara sig, och utdelar sedan ett dödligt knytnävsslag mot Claggart. Trots att kapten Vere fortfarande tror på Billys oskuld ser han sig tvungen att följa lagen. Han överlåter åt sina officerare att döma över Billys handling. De beslutar om dödsstraff. Vere måste förmedla budskapet.
Tredje scenen
Billy förbereder sig på det som komma skall.Dansker kommer med en sista måltid åt honnom. Han bekräftar att Billy har manskapets stöd och att de vill rädda honom. Men Billy har accepterat sitt öde. Han förlåter Vere och uppmanar männen att fortsätta lyda kaptenens order.
Fjärde scenen
Billy Budds avrättning är nära förestående. Alla har samlats för att beskåda honom. Han välsignar Vere innan han dör. Tumult utbryter bland männen och de måste hållas isär. Vere står orörlig.
Epilog
Många långa år senare tanker Edward Fairfax Vere fortfarande tillbaka på Billy Budd. Han hade kunnat rädda en öppen, godhjartad och fredsälskande man. Han inser att han får leva med sina skuldkänslor resten av sitt liv.


UPPHOVSPERSONER
Musik: Benjamin Britten| Text: Edward Morgan Forster och Eric John Crozier efter Herman Melvilles berättelse
Libretto

PREMIÄR
Premiär på Covent Garden i London den 1 december 1951. Sett föreställningen: 10.11.2002 Den Kongelige Opera Köpenham

PRODUKTIONSTEAM
|Dirigent: Ion Marin|Regissör: Willy Decker ved Sabine Hartmannshenn|Scenografi och kostym: Wolfgang Gussmann|Ljusdesign: Wolfgang Schünemann|
Operaroll, rösttyp och sångare

Roll Rösttyp Sångare
Kapten Vere tenor Jens Krogsgaard
Billy Budd baryton Bo Boje Skovhus
John Claggart bas Jonathan Veira
Mr Redburn baryton Kjeld Christoffersen
Mr Flint baryton Jens Bruno Hansen
Ratcliffe bas Anders Jacobsson
Rödskägg tenor Bengt-Ola Morgny
Donald baryton John Lundgren
Dansker bas Christian Christiansen
En skeppspojke tenor Gert Henning-Jensen
Squeak tenor Imre György
En båtsman baryton Daniel Hällström
1.mate tenor David Johansson
2.mate tenor Ole Sörensen
2.mate tenor Börge Nielsen
Stortopp tenor Sune Hjerrild
Stortopp tenor Rickard Söderberg
Arthur Jones bas Morten Lassenius Kramp
Skeppspojkens vän Martin Kristiansen

MER ATT LÄSA