Pajazzo var byggd på ett av hans fars brottmål. Han skickade partituret till Ricordis konkurrent Sonzogno. Denne såg genast till att operan uruppfördes på Teatro dal Verme i Milano 21 maj 1892 med Arturo Toscanini som dirigent. Den blev en stor succé och gjorde Leoncavallo berömd. Verket anses av många som den veristiska stilen förnämsta. I prologen framlägger författaren verismens idéer: “Den sorg och smärta ni skall se från scenen är inte, som tidigare varit vanligt, spelad och falsk. Nej, idag hämtar diktaren stoff ur verkliga livet.”

Pajazzo 1892 synopsis

MALMÖ OPERA

Två dödade i blodigt svartsjukedrama under teaterföreställning

MALMÖ

Ett makabert knivdråp ägde igår kväll rum i centrala Malmö, då ett ungt par miste livet i ett svartsjukedrama. Den kände teaterdirektören Canio, stack ner sin unga hustru Nedda och hennes älskare servitören Silvio, mitt under pågående föreställning. Publiken och ensemblen chockades svårt.

450 personer hade igår samlats på Piazzan för att avnjuta kvällens commedia dell´arte-föreställning med den kände Canio och hans teatersällskap. Plötsligt förvandlades spelet till blodigt allvar och publiken blev vittnen till hur två personer blev brutalt mördade på scenen.

TRODDE DET VAR EN DEL AV FÖRESTÄLLNINGEN

Publiken trodde först att det var en del av föreställningen – ett svartsjukedrama mellan Pajazzo (Canio) och Colombina (Nedda). I pjäsen uppvaktas Colombina av sin älskare Harlekin (Beppo) och samtidigt får hon inviter från den löjlige Taddeo (Tonio) som hon bestämt avvisar. Hans kärlek förbyts till en brinnande önskan om hämnd.

Den äkta mannen, clownen Pajazzo, kommer hem efter ett besök på krogen. Han upptäcker att hustrun har varit tillsammans med en annan och han blir rasande av svartsjuka. Han kräver att få veta vem som har varit där, men Colombina vägrar att svara. Pajazzo tappar besinningen.

DJÄVLAR I HELVETET! DET ÄR ALLVAR!

Det var i detta skede som spelet plötsligt förbyttes till verklighet. Med en kniv som Canio fått av Tonio stack han brutalt ner sin hustru Nedda. Först när en man i publiken utropade: Djävlar i helvetet! Det är allvar! och rusade frammot scenen började publiken att ana oråd.

Därefter fick publiken se hur den rasande Canio stack kniven i den unge mannen, servitören Silvio, som föll döende till marken. Omringad av den chockade publiken utbrast gärningsmannen “La commedia é finita” (komedin är slut) innan han fördes bort.

SVARTSJUKA TROS LIGGA BAKOM DÅDET

Idag spekuleras om vad som döljer sig bakom denna mycket tragiska händelse. Det står dock helt klart att teaterdirektören måste ha blandat ihop spel och verklighet. Tidigare på dagen hade nämligen Canio och Nedda haft en uppgörelse där han anklagade henne för otrohet och där han hade hotat henne med kniv.

CANIO I OBALANS

Ett ögonvittne berättar att teaterdirektören visade tecken på obalans redan när teatersällskapet drog in på piazzan framför teaterrestaurangen. En man i den välkomnande folkmassan skämtade om att skådespelaren Tonio inte ville följa med på krogen eftersom han tänkte flirta med Canios hustru Nedda,varpå Canio skall ha reagerat häftigt och svarat: Man ska inte skämta om sådant, för skämtet kan bli allvar. Man ska inte blanda ihop teater och det verkliga livet.

Ett annat vittne som satt på teaterrestaurangen i väntan på kvällens föreställling, berättar hur han såg Canios hustru, den unga skådespelerskan Nedda,sitta och skriva i sin dagbok då Tonio plötsligt dök upp. Skådespelaren förklarade henne sin kärlek och hon svarade med ett hånskratt.

Ett gräl följde och Tonio försökte våldföra sig på Nedda. I självförsvar slog hon honom då med en piska. Innan Tonio lämnade henne, svor han att hämnas och att hon ska få betala dyrt.

PLANERADE ATT RYMMA

Samma vittne lade strax därpå också märke till att en av restaurangens servitörer, Silvio, smet ut till Nedda. Att de kände varandra sedan tidigare stod helt klart, säger vittnet, eftersom heta omfamningar och kyssar utväxlades mellan det unga paret. Vårt vittne hörde dessutom hur de planerade att rymma tillsammans efter kvällens föreställning. Han uppmärksammade även att Tonio iakttog paret.

Efter en liten stund ertappades de unga älskande av Canio som uppenbarligen hade hämtats av Tonio. Canio jagade efter Silvio men denne lyckades undkomma genom att fly över taket på restaurangen. Canio återvände mycket upprörd och krävde att Nedda skulle berätta vem mannen var. Hon vägrade.

Han blev våldsam och hotade henne med en kniv, men skådespelaren Seppo gick emellan och lyckades avväpna honom.- Man kan inte låta bli att tänka på det, säger vårt vittne nedstämt. Hade jag kunnat göra något för att förhindra det hemska som skett?

HELA PUBLIKEN KOMMER ATT FÖRHÖRAS

Igår kväll påbörjade polisen det stora arbetet med att förhöra alla vittnen.Man kommer att tala med alla i publiken och ensemblen, ett arbete som polisen räknar med komma ta minst en vecka. Man befarar att några vittnen han försvinna innan polis kom till platsen och uppmanar därför dessa att kontakta polisen.

Malmös krisjour, bestående av psykologer, kuratorer och specialutbildade frivilliga kom snabbt till platsen efter den tragiska händelsen för att ta hand om de uppskakade människorna i publiken och teater medarbetarna. Krisjouren i city meddelar att de kommer att hålla öppet dygnet runt så länge det finns behov för deras hjälp.

DALHALLA OPERAFESTIVAL

PROLOG

Gycklaren Tonio träder ensam fram på scenen och förbereder publiken på den kommande föreställningen. Han berättar att de händelser som visas är sanna.

AKT 1

Till byn anländer ett resande teatersällskap vars ledare Canio svartsjukt vaktar sin hustru Nedda. När Tonio hjälper Nedda ner från vagnen blir den svartsjuke maken upprörd. Canio förklarar för de samlade byborna att han i verkliga livet aldrig skulle lämna sin hustrus otrohet ostraffad, såsom han måste göra i skådespelet. Canio och gycklaren Beppe går för att dricka ett glas vin. Nedda är orolig, för hennes samvete är inte rent. Tonio kommer och börjar göra henne närmanden varvid hon slår honom i ansiktet. Skummande av hämndlystnad drar han sig undan, men går inte långt bort. Nedda träffar sin hemlige älskare, den unge Silvio, med vilken hon tänker rymma under natten. När Tonio hör deras plan kallar han Canio till platsen, men Silvio har redan hunnit fly. Nedda vägrar att avslöja älskarens namn för maken.Den rasande Canio hotar hustrun, men Beppe kommer emellan i sista minuten. Han lugnar Canio och säger att älskaren kommer till kvällens föreställning. Canio finner det vanvettigt smärtsamt att spela komedi i denna sinnesstämning.

AKT II

Byfolket har kommit för att se kvällens komedi. Nedda samlar in pengar av åskådarna och just innan föreställningen börjar hinner hon varna Silvio och göra upp slutgiltigt om rymningen. Skådespelet, en traditionell commedia dell´arte börjar. Columbine (Nedda) väntar på sin älskare Harlekin (Beppe). Taddeo (Tonio) inträder och avger en klumpig kärleksförklaring, men får ett föraktfillt mottagande. Harlekin anländer. Taddeo välsignar ironiskt de älskande och lämnar dem i enrum. De ertappas emellertid av Pajazzo (Canio).Harlekin flyr men Nedda hinner säga till honom samma ord om flykt som hon tidigare på dagen sagt till Silvio. När Pajazzo hör dessa ord fördunklas hans känsla för realiteter. Han uppfordra åter Nedda att avslöja älskarens namn. åskådarna märker inte genast att spelet börjar bli verklighet. Trots Canios hotelser försöker Nedda fortsätta komedin, men Canio ger henne bara två alternativ: namnet eller döden. Han förklarar hur han räddat henne ur rännstenen och tagit henne till hustru. Nedda vägrar fortfarande att avslöja namnet. Canio dödar henne i raseri. I sista ögonblicket kallar hon Silvio till hjälp. Canio hugger ihäl även honom. Helt nedbruten låter Canio sig arresteras. Tonio får sitt hämnbegär tillfredsställt och Canio säger till publiken: “Komedin är slut”

DEN KONGELIGE OPERA

Prolog

Tonio fortæller publikum, at den kommende forestilling ikke er fiktion, men virkelighed.

1. akt

En teatertrup ankommer til en landsby i Calabrien. Truppens leder, Canio, inbyder til forestillingen senere samme aften. Tonio erklærer sin kærlighed til Canios hustru, Nedda, som afviser ham, og han sværger at hævne sig. Nedda mødes i smug med sin elsker fra landsbyen, og de aftaler at flygte sammen efter aftenens forestilling. Tonio opdager dem og henter Canio, der sætter efter elskeren, som imidlertid undslipper og da Nedda nægter at afsløre sin elskers navn, foreslår Tonio den jaloux ægtemand, at han holder udkig efter elskeren blandt tilskuerne til aftenens forestilling.

2. akt

Det er aften; landsbyboerne ankommer, og forestillingen begynder. Stykkets handling ligner til forveksling den virkelighed, der netop har udspillet sig. Og parallellen til virkeligheden bliver efterhånden så overvældende for Canio, at han falder ud af rollen og i raseri forlanger at få elskerens navn at vide. Nedda forsøger at holde spillet gående, men forgæves, Canios desperate jalousiudbrud lader sig ikke længere standse.*

METROPOLITAN OPERA

Prolog

Clownen Tonio talar direkt till publiken och berättar att de nu ska få se en sann historia. Han betonar att även skådespelare känner glädje och sorg som alla andra.

AKT I

Platsen är en by i södra Italien. Ett teatersällskap har just kommit till byn och teaterdirektör Canio utannonserar kvällens föreställning. En av byborna skämtar om att Canios unga hustru Nedda nog vänsterprasslar med skådespelaren Tonio. Canio får då ett vredesutbrott: det som händer på scenen är inte verkligt. Han skulle aldrig tåla att bli bedragen. Byborna skringras och Nedda står ensam kvar. Hon är bekymrad över makens svartsjuka och önskar att hon vore fri som en fågel. Tonio dyker upp och försöker att tvinga sig på henne, men hon driver bort honom med slag. Han svär att hämnas. In kommer då den unge drängen Silvio, Neddas verklige älskare. Silvio övertalar Nedda att rymma med honom senare samma kväll.

Tonio tjuvlyssnar på samtalet och hämtar Canio, men Silvio slipper undan osedd. Canio hotar Nedda, men hon vägrar berätta vem älskaren är. Skådespelaren Beppe får hålla tillbaka Canio medan Tonio råder honom att vänta till kvällens föreställning och ta älskaren på bar gärning. Canio förbereder sig för föreställningen – det är dags att spela pajas, fastän hans hjärta blöder.

AKT II

Publiken bänkar sig för att se kvällens föreställning. I publiken finns även Silvio. På scenen sjunger rollfiguren Harlekin (spelad av Beppe) en serenad till Columbine (spelad av Nedda). Hennes tjänare Taddeo (spelad av Tonio) är också förälskad i Columbine, men Harlekin ger honom stryk. Harlekin och Columbine äter middag och smider planer om att förgifta hennes make Pajazzo (spelad av Canio). Pajazzo kommer hem tidigare än förväntat och Harlekin flyr fältet. Parallellerna med verkligheten tänder Canios svartsjuka; han glömmer bort pjäsen och kräver att Nedda avslöjar sin älskares identitet.

Publiken är som trollbunden av vad de tror är Canios skådespeleri. Nedda försöker hålla sig till manus, men Canio blir som galen och hugger ihjäl henne med en kniv. När Silvio försöker komma till undsättning blir han också dödad. Canio vänder sig till den skräckslagna publiken och meddelar att komediföreställningen nu är över..

ANNAN KÄLLA

AKT 1

Skådespelarna har slagit upp sin scen på bytorget. Aktören Tonio anförtror publiken sin livs- och konstfilosofi: Motsatsen mellan det verkliga och skenbara, livet och skådespelet, människorna och maskerna upplöses i teaterns sanning och känslornas odelbarhet.

Teaterdirektören Canio tillkännager kvällsföreställningen, som är ett skådespel om kärlek och svartsjuka. Hans unga söta hustru Nedda uppvaktas av den puckelryggige Tonio. Bönderna skämtar om detta, men Canio varnar dem: även om han spelar den dumme Pagliacco så bör man inte driva med honom i det verkliga livet.

När Tonio blir alltför närgången mot Nedda, jagar hon bort honom med ett piskrapp. Den puckelryggiges kärlek omvandlas till hat. Han berättar för teaterdirektören om Neddas kärlek till en ung bonde, som knappt hinner undfly Canios vrede.

Vid kvällsföreställningen spelar Nedda Columbina, som bedrar Pagliacco med Arlecchino. Canio rycks med av sin lidelse och kräver att få veta namnet på den unge bonden. När Nedda/Columbina vägrar att yppa namnet, sticker han ned henne och därefter även rivalen när denne rusar upp på scenen.

Tonio sänder hem folket: Komedin är slut

 

 

UPPHOVSPERSONER

Musik och text: Ruggero Leoncavallo

Premiär

Uruppförande 21 maj 1892 på Teatro del Verme i Milano.

Libretto

• IN ITALIANO
• ESPANOL
• AUF DEUTSCH
• IN ENGLISH
• ON FRANÇAIS

Mer att läsa

Om Ruggero Leoncavallo

Den Kongelige OperaLibrettoMalmö OperaSommaropera