Den listiga lilla räven på Läckö slott – synopsis

Den listiga lilla räven – på Läckö slottsopera

listigalillavargenannaardeliusillustration

Den listiga lilla räven på Läckö slott – synopsis

Kompositör och librettist

Musik: Leos Janacek|Text: Janacek efter en berättelse av Rudolf Tesnohlidek

Libretto

Premiär

Uruppförande: Brno 6 november 1924. Svensk premiär: Göteborg, Stora Teatern 11 februari 1978. Sett föreställningen den 13.7. 2012 på Läckö slott

Recensioner

Här kan du läsa mina och andras tankar om föreställningen

Produktionsteam

|Dirigent: Simon Phipps |Regissör: Linda Mallik|Scenografi: Sten Jensen|Koreograf: Nina Åkerlund| Kostym samt dekordesign: Anna Ardelius|Mask och peruk: Therésia Frisk| Ljusdesign: Markus Granqvist|

Operaroll, rösttyp och sångare

Roll Rösttyp Sångare
Skogvaktaren baryton Thomas Lander
Läraren, Mygga mm tenor Johan Christensson
Prästen, grävling bas Björn Blomqvist
Tjyvskytten mm baryton Linus Börjesson
Skogvaktarfrun, uggla mezzosopran Eva Marklund
Räven Skarpöra sopran Sofie Asplund
Rävhannen mm sopran Elisabeth Haglund
Syrsa, värphöna, Polly sopran Frida Engström
Groda, hund mm mezzosopran Frida Josefin Österberg
Tupp, värdhusvärdinna mm sopran Åsa Thyllman
Gräshoppa, Molly mm sopran Andrea Hagman
Barnkör
Kristian Chojecki
Emma Fransson
Tilde Frogemark Bengtsson
Love Haglund Nilsson
Magda Hedlund
Alva Jonsson
Malin Kjellgren
Miranda Lundin
Molly Mattsson
Astri Söderholm
Siri Söderholm
Rebecka Wallroth

Akt I

En skogvaktare går i skogen. Omgiven av insekter lägger han sig för att vila, men väcks av en groda. Då får han syn på en rävunge som nyfiket smyger omkring. Han fångar henne för att ta med henne hem. På gården växer räven upp tillsammans med ^ Skogvaktarens hund (en melankolisk tonsättare), hans hustru och döttrarna Polly och Molly. Barnen provocerar räven för att se om hon kan bitas, vilket hon till slut gör. Som straff blir räven bunden. I drömmen minns hon sitt fria liv.

På gården spatserar en tupp, förman för en lydigt arbetande flock hönor som flitigt värper åt människorna. Räven uppmanar hönorna att slå sig fria, men i nen i tumultet som uppstår dödar räven både tupp och hönor innan hon sliter sig och flyr. Väl tillbaka i skogen lurar räven till sig ett eget hem: ett grävlingsgryt.

På värdshuset i byn sitter skogvaktaren och dricker tillsammans med skolläraren och prästen. De gnabbas om räven och om Terynka – den spännande värdshusflickan, vilken alla i hemlighet trånar efter. Läraren som är djupt förälskad i Terynka dricker mer än han borde, vilket ger honom svårigheter med balansen på vägen hem. Han tycker sig se Terynkas ansikte bland vallmoblommorna – eller är det kanske räven? Även prästen minns med bitterhet sin ungdomskärlek, hon som svek honom för slaktardrängen. Då kommer skogvaktaren rusande – han såg räven! Och nu ska hon minsann skjutas!

Akt II

Skogen möter den listiga lilla räven en vacker rävhanne. De presenterar sig för varandra: hon, Skarpöra, ex-fosterbarn till skogvaktaren och han, Gyllenryggen, räven från Djupadal. Efter att ha genomgått den första kärlekens alla invecklade faser söker de upp hackspetten för att gifta sig. Stor bröllopsfest!

Tjuvskytten Harasta dyker plötsligt upp. Skogvaktaren förhör honom misstänksamt och får reda på att han ska gifta sig – med Terynka. Harasta pekar också på en död kanin, och skogvaktaren inser att här finns fler tjuvjägare. Nu ska räven fångas. Men när Skarpöra, Gyllenryggen och hela flocken rävungar kommer ser de fällan direkt och skrattar hånfullt. Den luktar ju tobak, tror han att de är lika dumma som grävlingar?!

Då hörs Harasta, och Skarpöra stannar nyfiket kvar för att se vem den mannen är. Efter en Stunds kamp mellan människa och djur skjuter Harasta ett skott. Skarpöra faller död ner.

På värdshuset sitter skogvaktaren och läraren. Räven är skjuten och flickan som serverar dem ska gifta sig. Från prästen har brev kommit han längtar hem. Skogvaktaren går den långa vägen genom skogen. Han är ensam, hunden är för gammal för att orka.

I skogen föds allt på nytt.

En rävunge smyger nyfiket omkring.

Sammanställt av Mogens H Andersson

Related posts

Kommentera