En nu opera i Operan: I dag presenterade SFV förslaget till en ny opera i Operan. Lyssna på förslaget här. Läs förslaget i sin helhet här. Ombyggnaden kräver att Kungliga Operan behöver ha stängt under tre och en halv spelsäsonger. Förslaget bygger på att det krävs en tillbyggnad av en ny scen.På pappret kan projekteringen starta nästa år och ombyggnad och renovering skall kunna vara klar 2024.
En ny opera – i Operan
Vad händer med verksamheten under den tiden?
Andra om En ny opera i Operan
Många blir glada, andra blir besvikna! I går kom den nya rapporten från Fastighetsverket och Kungliga Operan om hur det gamla operahuset kan byggas om – en dödsstöt för alla andra entusiastiska idéer om nya scenkonsthus i Stockholm, som det noggrant utarbetade förslaget Masthamnsoperan.
Utgångspunkten för rapporten är en decemberöverenskommelse från 2013, då kulturministern beställde ett beslutsunderlag från Operan och Fastighetsverket för att undersöka möjligheterna att bygga om det 117 år gamla operahuset utan att ge avkall på dess kulturhistoriska kvalitéer. Plats för ytterligare en mindre scen, nya anpassade lokaler för barn- och ungdomsverksamhet, bättre arbetsmiljö och förbättrade publikutrymmen ingick i uppdraget. Rapporten har utarbetats av en expertgrupp som först har gått igenom en rad alternativa möjligheter och sedan sållat bort dem en efter en. Där försvann förslaget att gräva sig ned i marken under Gustav Adolfs torg liksom att komplettera Operan med en fristående scen någonstans i närheten; inget av dem betraktades som ekonomiskt rimligt.
I stället är tanken att ovanpå dagens Café Opera bygga en ny, mindre scen med tillhörande publiklokaler. Där blir det också plats för nya förvaringsutrymmen, som gör att stora scenen kan utnyttjas bättre, samt en ny repetitionssal. Detta kräver att man river delar av den ombyggnad som gjordes av Operakällaren på 60- och 70-talen, men restaurangverksamheten ska inte naggas i kanten. Den har alltid varit viktig i operahuset, men har ökat ännu mer under senare år – i dag finns elva restauranglokaler i Operahuset (personalmatsalen och pauskaféerna oräknade).
De sedan länge välkända problemen med akustiken kan enligt rapporten åtgärdas på flera sätt, bland annat genom att minska mängden tyg i salongen och – mest kontroversiellt – genom att höja innertaket. Förslaget tar fasta på byggnadens struktur med nedbrutna volymer och rätlinjiga block, och understryker den. När Operan var nybyggd kallades den hånfullt för en trave cigarrlådor. I dag kan vi bättre uppskatta dess förmodernistiska kvalitéer, samtidigt som vi har lättare att erkänna värdet i 1800-talets teaterbyggnader. I rapporten framhålls att Operan är ett ovanligt väl bevarat exempel på en sådan, och man nämner också vilka framsynta val som gjordes av arkitekten Axel Anderberg och hans medarbetare när det gällde sådant som brandskydd och tekniska nymodigheter.
Enligt regeringens regleringsbrev har Operan till uppgift både att bevara kulturarvet och vara ett centrum för nyskapande operakonst. Det är, som operachefen Birgitta Svendén påpekade, inte alls säkert att de nyaste byggnaderna producerar den mest nyskapande konsten – ibland kan det vara tvärtom. Om regeringen fattar beslut i år kan projekteringen börja 2016. Då får Operan flytta in i nya lokaler 2024 efter en minst tre år lång period av utlokalisering.
Två väl använda miljarder kostar det att bygga en ny opera i Operan.
Bo Löfvendahl skriver om opera i SvD. [email protected]
Claes Wahlin i Aftonbladet
Den förra kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth lyckades övertyga regeringen att anslå 2 miljarder för renovering och tillbyggnad av Kungliga operan. ”Ny Opera i Operan” är titeln på den förstudie som nu presenterats av Operan och Statens fastighetsverk, och som utgör beslutsunderlaget för regeringen.
Att bygga en ny opera verkar alldeles omöjligt, eftersom det sedan länge och förmodligen fortsättningsvis saknas politisk vilja. Erfarenheterna från Köpenhamn och Oslo har också avskräckt; båda husen har ekonomiska problem.
Renoveringsbehoven i operahuset är stora. Arbetsmiljön är usel på flera sätt, dålig brandsäkerhet, ett lappat ventilationssytem och trångt i största allmänhet. De 600 personer som i dag arbetar där är dubbelt så många som huset en gång byggdes för. Därtill är akustiken i salongen bristfällig, man saknar en ordentlig extra scen för barn- och ungdomsverksamhet, liksom drägliga repetionslokaler. Dessutom är det trångt i orkesterdiket, liksom i utrymmena bakom och invid scenen.
Man vill också ”öppna byggnaden” för andra än operabesökare. Glasa in terrasser med restauranger och kanske ha konstutställningar i stora foajén. Helt enkelt modernisera verksamheten, så långt de arkitektoniska och kulturhistoriska värdena tillåter.
Förstudien föreslår att man på Kungsträdgårdssidan, ovanpå Operakällaren där nuvarande Rotundan finns, bygger denna extrascen jämte repetitionslokaler. Det blir alltså i så fall ett antal nya cigarraskar (som den nuvarande byggnaden ofta beskrivs som) som adderas. I det nuvarande huset vill man öka orkesterdiket och utrymmena bakom scenen. Dessutom vill man höja taket, där Vicke Andréns berömda takmålning nu tronar. Just detta, liksom en inglasning av terrasser, har Riksantikvarieämbetet motsatt sig. Man undersöker så om takmålningen kan bibehållas.
Drygt hälften av budgeten går åt till nödvändiga renoveringar och förbättrad arbetsmiljö, pengar som alltså förr eller senare ändå rimligen hade kommit operan till del. Det återstår 900 miljoner för tillbyggnaden och andra förbättringar. Enligt tidsplanen kan bygget, efter en arkitekttävling, startas 2020 med invigning av det nygamla huset 2024. Mycket kan hända på vägen.
Claes Wahlin i Aftonbladet Kultur
Salongen i Kungliga Operan i Stockholm
Annonsera på Operalogg och bestäm själv vad det får kosta
