Xerxes – Den Ny Opera – gästspel på DKT

Xerxes – Den Ny Opera – gästspel på DKT

Xerxes – Den Ny Opera – gästspel på DKT

Gästspel från Den Ny Opera på DKT med Xerxes; stor succè med stående ovationer

Xerxes är en barockopera av Georg Friedrich Händel med en litet besvärlig handling där män sjöngs av kvinnor, men där det också finns män som sjöngs av män.

Här följer en liten bruksanvisning om handlingen i operan (från programbladet):
Xerxes är kung, Arsamenes är hans bror.
Arsamene är kär i Romilda, Romilda har en syster Atalanta
Xerxes vill ha sin brors fästmö för eget bruk, men Xerxes är redan förlovad med en utländsk prinsessa som heter Amastre. För att kunna hålla ett öga på Xerxes har hon förklätt sig till man.
Kvar finns det två män som sjöngs av just män: Xerxes härförare Ariodate (som inom parentes är pappa till Romilda och Atalanta), men också Arsamenes tjänare Elviro. Enligt programbladet har dessa män dock ingen större betydelse för handlingen.

Nu några ord om själva föreställningen: första akten är ganska långtråkig, om man kan bortse från ouvertyren och den enda egentligt kända arian ”Ombra mai fu” som Xerxes sjunger, som uttryck för sin kärlek till ett träd. Detta innebär inte att det sjungs dåligt på något sätt utan det handlar mer om att handlingen och musiken upplevs som just tråkig och egentligen ganska ointressant. Precis som Mozart så använder Händel ganska lång tid för att berätta grundhistorien. Intresset uppehålls helt enkelt av den fantastiska orkestern ”Barokksolistene” under ledning av Lars Ole Mathiasen.

Scenografin upplever jag också som lite märklig. En svimmingpool i scenens mitt och med solstolar utplacerade på sidorna, men märkligast av allt är nog växthuset i bakgrunden där Xerxes går ut och in.

Efter paus började det att hända saker och ting musiken började bli mycket bättre och livlig och de enskilda sångnumrena blir fler och fler. Sångarna gick från klarhet till klarhet och det är svårt att bestämma vilken/a som var bäst. Enligt min personliga uppfattning imponerades jag mest av Klara Ek som sjöng Romildas parti, men också Matilda Paulsson som sjöng Arsamenes parti.

Tuva Semmingsen gjorde en mycket bra prestation både sångligt och sceniskt som den bortskämde perserkungen. På den sceniska framställningen kunde man inte klaga på någon av de medverkande. En annan sångerska som gjorde bra ifrån sig var Andrea Pellegrini som sjöng Amastres parti.

Det finns inget att anmärka på övriga sångare, men deras partier är så korta att det inte känns korrekt att avge något särskilt omdöme annat än att de utförde den förväntade prestationen.

Det var en mycket fin operaupplevelse och när Xerxes sjöng ”Ombra mai fu” som slut aria så kunde man höra en knappnål fall.

Sammanfattningsvis var det en mycket fin operaupplevelse precis som det ju skall vara vid ett operabesök.

Avslutningsvis kan jag konstatera att dessa gästspel numera tillhör mina favoritbesök och detta första gästspel från Den Ny Opera i Esbjerg utgjorde inget undantag. Tyvärr ges ”Xerxes” bara vid två tillfällen, men det är så klart bättre än inga föreställningar alls.

Produktionsteam:
Dirigent: Lars Ole Mathiasen dirigerar Barokkspecialistene
Scenografi och kostymer: Herbert Murauer
Ljusdesign: Anja Myung Hansen
Regi: Elisabeth Linton

Medverkande:
Xerxes: Tuva Semmingsen
Arsamene: Matilda Paulsson
Romilda: Klara Ek
Amastre: Andrea Pellegrini
Atalanta: Anne Mette Ballling
Ariodate: Johan Rydh
Elviro: Jens Söndergaard

Läs mer om uppsättningen

Related posts

Kommentera