Hoffmanns äventyr – Metropolitan Opera – synopsis

2011-08-13 21;38;44

Hoffmanns äventyr – Metropolitan Opera – synopsis

Kompositör och librettister

Musik: Jacques Offenbach|Text: Jules Barbier och Michel Carré efter tre berättelser av E.T.A.Hoffmann

Libretto

Här kan du hämta librettot till Hoffmanns äventyr på franska eller Libretto på franska DEUTSCH ESPANOL

Premiär

Uruppförande på Opéra Comique 10 februari 1881 i Paris.

Produktionsteam

|Dirigent:James Levine|Regissör: Bartlett Sher|Scenografi: Michael Yeargan|Kostymdesign: Catherine Zuber|Ljusdesign: James F. Ingalls| Koreografi:Dou Dou Huang|TV Director:Gary Halvorson|

Operaroll, rösttyp och sångare

Roll Rösttyp Sångare
Hoffmann,poet tenor Joseph Calleja
Nicklaus,hans följeslagare mezzosopran Kate Lindsey
Olympia,mekanisk docka sopran Kathleen Kim
Antonia,en sångerska sopran Anna Netrebko
Giuletta,en kurtisan sopran Ekaterina Gubanova
Stella sopran Anna Netrebko
Lindorf,minister bas Alan Held
Coppélius bas Alan Held
Dappertutto bas Alan Held
Dr. Miracle bas Alan Held
Musan mezzosopran Kate Lindsey
Andrés tenor Alan Oke
Cochenille tenor Alan Oke
Pitichinaccio tenor Alan Oke
Frantz bastenor Alan Oke
Schlemil baryton Michael Todd Simpson
Crespel bas Dean Peterson
Luther bas Dean Peterson
Nathanael tenor Rodell RRosel
Spalanzani,professor tenor Mark Schowalter
Hermann baryton Michael Todd Simpson
Modern mezzosopran Wendy White

Prolog

Luthers taverna i en tysk stad. Tidigt 1800-tal.Poeten Hoffmann är förälskad i sångerskan Stella. Lindorf, en rik konsul, älskar henne också och är övertygad om att han kan vinna hennes gunst ”Dans les role d’amoureaux langoureux”. Hoffmann kommer in på tavernan med en grupp studenter och sjunger en ballad om dvärgen Kleinzach ”II était une fois á la cour d´Eisenach”. När Hoffmann förstår att Lindorf är hans rival utbyter de två männen förolämpningar. Hoffmanns musa, i gestalt av Nicklausse, avbryter dem. Men poeten anar en kommande katastrof. Han börjar berätta om sina tidigare tre kärlekar…

Akt l

Den excentriske uppfinnaren Spalanzani har tillverkat en mekanisk docka: Olympia. Hoffmann, som tror hon är Spalanzanis dotter, har förälskat sig i henne. Spalanzanis före detta partner Coppélius säljer ett par glasögon till Hoffmann, som därmed kan se Olympia som en människa ”Je me nomme Coppélius”.

När Coppélius kräver att få sin andel av vinsten de två uppfinnarna räknar att få ut av dockan ger Spalanzani honom en falsk check. Gäster anländer och Olympia imponerar publiken med en hänförande aria ”Les oiseaux dans la charmille”, som dock avbryts ett flertal gånger eftersom  dockans mekanism måste dras upp. Omedveten om detta, i och med sina glasögon, blir Hoffmann förtrollad av Olympia. Han deklarerar sin kärlek för henne och bjuder upp dans. Snabbare och snabbare snurrar dom runt tills Olympias mekanism går sönder. Hoffmann ramlar och slår sönder glasögonen.

Coppélius, som upptäckt att checken är falsk, återvänder rasande. Han sliter sönder Olympia medan gästerna hånar Hoffmann för att han blivit kär i en maskin.

Akt 2

Antonia sjunger en vemodig sång fylld med minnen av hennes avlidna mor,som  var en känd sångerska ”Elle a fui,tourterelle”. Hennes far, Crespel, har försökt avsluta hennes kärleksaffär med Hoffmann och bönfaller henne att sluta sjunga. Hon har ärvt sin mors svaga hjärta och att sjunga kan riskera hennes liv.

Hoffmann anländer och Antonia sjunger tillsammans med honom tills hon nästan svimmar ”Cest une chanson d’amour”.Crespel blir mycket upprörd då charlatanen Dr. Miracle anländer. Det var han som behandlade Crespels fru samma dag hon dog och nu hävdar han att han kan bota Antonia. Hoffmann, som råkar höra konversationen, ber Antonia att ge upp sången och motvilligt ger hon med sig.

När Hoffmann gått dyker Dr. Miracle upp igen och övertygar Antonia att det är hennes mor som vill att hon ska sjunga. Dr Miracle spelar febrilt på sin fiol och Antonia tvingas sjunga snabbare och snabbare tills hon faller ihop. Kallt konstaterar Dr. Miracle att hon är död.

Akt 3

Den venetianska kurtisanen Giulietta sjunger tillsammans med Nicklausse ”Belle nuit, o niut d´amour”. En fest pågår och Hoffmann hyllar skämtsamt köttets lustar ”Arnis, l´amour tendre et reveur”. När Giuletta presenterar sin älskare Schlémil för Hoffmann varnar Nicklausse poeten för kurtisanens charm. Hoffmann förnekar att han är intresserad av henne. Den ondskefulle Dapertutto hör dom och mutar Giuletta med en stor diamant för att hon ska stjäla Hoffmanns skugga så som hon redan stulit Schlémils skugga åt honom ”Scintille,diamant”.

Giulietta lyckas förföra Hoffmann ”O Dieu! de quelle ivresse”. Schlémil återvänder och anklagar Giulietta för att ha lämnat honom för Hoffmann,som nu med fasa upptäcker att hans skugga är borta ”Helas! mon coeur;s´égare encore!” Schlémil utmanar Hoffmann på duell och blir dödad. Hoffmann tar nyckeln till Giuliettas boudoir men hittar rummet tomt. Giulietta lämnar palatset i armarna på dvärgen Pitichinaccio.

Epilog

Efter att ha avslutat sina berättelser vill Hoffmann inget annat än glömma. Nicklausse förklarar att varje historia beskriver olika aspekter av samma kvinna: Stella.När Stella anländer till tavernan finner hon Hoffmann full och hon går därifrån tillsammans med Lindorf. Nicklausse blir åter Hoffmanns musa och uppmanar honom att finna tröst i sitt kreativa skapande.

Related posts

Kommentera