Il trittico: tre operapremiärer på DKT Operaen

Il trittico: tre operapremiärer på DKT Operaen
iltritticooperaen2013
Scenbild från Gianni Schicchi på DKT Operaen i Köpenhamn

 

 Il trittico: tre operapremiärer på DKT Operaen

Il trittico operapremiär  på Operaen i Köpenhamn 18 mars 2013

Musik: Giacomo Puccini|Libretto: Giuseppe Adami och Giovacchino Forzano

Il trittico: tre operapremiärer på Operaen i Köpenhamn – en sångarfest på alla plan

Det är dags för operapremiär på Operaen i Köpenhamn. I kväll är det premiär på Puccini´s Il trittico, ett verk som han var envis nog att fullfölja trots att hans förläggare försökte övertala honom om att arbeta med andra säkert, större kassasuccéer. I dag har vi all anledning att vara tacksam för att han fullföljde sin konstnärliga dröm och vision.

När ridån går upp består scenbilden av fem eller sex containrar som man vanligtvis förknippar med gods från Japan, Kina och andra  fjärran belägna länder. Det känns lite främmande att förknippa denna scenbild med flodtrafiken på Seine och i synnerhet sträckan mellan Paris och Rouen.

Det finns tid till många och flera intressanta tankar när dirigenten Carlo Rizzi slår i gång orkestern. Musiken är ovanligt vacker och intresseväckande och alls inte som jag minns den från tidigare operaupplevelser. De flesta andra tillfällen har jag ju bara upplevt ett av verken och oftast är det ju Il Tabarro, Kappan, eller Gianni Schicchi jag har kommit i kontakt med. Senast såg jag Operahögskolans examenskonsert som bestod just av kombinationen Il Tabarro och Gianni Schicchi.

Det är ju självklart inte relevant att jämföra dessa två uppsättningar med varandra och det kommer jag inte heller att göra utan detta är endast ett påpekande för att visa skillnader framförallt i orkesterstorlek och så vidare.

När föreställningen började så fick jag anledning att reflektera över vilka klichéer som även dagens unga moderna regissörer kan tänkas ha. Det är ganska uppenbart att det konstnärliga teamet har förutfattade meningar om sjömän och i synnerhet hur dessa lever sitt liv, med typ en kvinna i varje hamn och ständigt på jakt efter ett tillfälligt amoröst äventyr.

Det känns lite malplacerat, men det beror kanske på att jag själv är fast i mina uppfattningar om vad verket handlar om: hårt arbetande och fattiga sjömän som försörjer sig genom  att slita med hårt arbete där de  egna händerna har den största betydelsen.

Musiken är dock helt underbar och jag tvekar inte att påstå att detta egentligen tillhör den bästa och mest varierande musik som Puccini har komponerat och som man kan avnjuta under en och samma kväll.

Jag hörde nyanser i musiken som jag inte tidigare har noterat särskilt gäller det Suor Angelika. Det är visserligen ett stycke som jag visserligen bara har hört en gång tidigare, men som jag givetvis har lyssnat på olika cd-inspelningar.

Det Kongelige Kapel under ledning av dirigenten Carlo Rizzi var om möjligt ännu bättre an vanligt, men framförallt uppskattade jag Rizzi´s snabba tempi. Det gjorde att rätt som det var det dags för paus och min första reaktion blev är det redan slut. Det måste ju betecknas som ett gott betyg.

Den Kongelige Operakör svarade som vanligt för en alldeles utmärkt insats, men det är jag ju van vid och det finns egentligen ingen anledning till att tro att detta inte skall vara bestående. Detta trots det besvärliga läget som kören har gått genom det senaste åren, men neddragningar och anpassningar till en ny ekonomisk verklighet.

Det var genomgående mycket goda sånginsatser, men så var det ju också gräddan av solistinsatser på DKT, men med en utomordentlig förstärkning av Maria José Siri, som fram till igår  var helt okänd för mig. Annars gillar jag ju inte precis när man inte låter sina egna solister medverka i sina uppsättningar, men ingen skugga må falla på Maria José Siri. Det gäller såväl det sångliga som det rent sceniska framförandet.

I övrigt imponerade damerna egentligen gäller det ju alla, men jag skulle ljuga om jag inte skrev att detta särskilt gällde Randi Stene´s parti som prinsessan  i Syster Angelica, men också övriga medverkande svarade för utmärkta insatser och detta gäller särskilt deras sceniska framträdande.

I Kappan utmärkte sig Gitta-Maria Sjöberg såväl sångligt som scenisk, men det är jag ju vid det här laget van vid och allt annat hade ju varit helt oväntat.

I Il Tritticos sista del Gianni Schicchi imponerade såklart även de tidigare nämnda damerna , men Sine Bundgaard´s tolkning av det enda slagnumret i verket O mio babbino Caro, lämnar inget i övrigt att önska. Bättre än bäst.

Om herrarnas insatser finns också bara gott att nämna och speciellt glad blev jag av att kunna konstatera att Bornholms egen tenor Niels Jörgen Riis svarade för en formidabel insats. Hans insats var så bra att jag för en kort stund funderade på om DKT hade anställt en ny tenor, men strax förstod jag vad jag hade fått upplevt. En mycket bra insats!

Gårdagens premiär bjöd också på en Peter Lodahl i toppform, men det hade jag ju faktiskt förväntat mig, men i går kväll hade han guld i strupen. Mycket njutbart!.

Även övriga medverkande herrar gjorde bra ifrån sig och här vill jag särskilt nämna  Johan Reuter , som Michele och Gianni Schicchi, Gert Henning- Jensen som Tinca och Sten Byriel som Talpa och Simone.

Det var alltså en riktig högtidsstund på Operaen i går kväll och det är en uppsättning som jag från botten av mitt hjärta kan rekommendera alla som är det minsta intresserade eller nyfikna på opera, som konstform.

Andra recensioner
Gregers DH

Thomas Michelsen i Politiken

Information

Berlingske Tidende

Lars-Erik Larsson i Skånska Dagbladet

Produktionsteam

Dirigent: Carlo Rizzi  

Regissör: Damiano Michielotto

Scenografi: Paolo Fantin

Kostymdesign: Carla Teti

Ljusdesign: Allesandro Carletti

Orkester: Det Kongelige Kapel  | Kor:  Det Kongelige Operakor  og  Det Danske Drengekor og Det Danske Pigekor

Medverkande

Kappen, Søster Angelica och Gianni Schicchi

Johan Reuter: Michele 

Gitta-Maria Sjöberg: Giorgetta
Niels Jöregn Riis: Luigi
Gert Henning-Jensen: Tinka
Sten Byriel: Talpa
Hanne Fischer: La Frugola
Sine Bundgaard: Et elskende par
Peter Lodahl: Et elskende par
Lars Bo Ravnbak: En gade sanger
Peter Steen Andersen: En gade sanger
Maria José Siri: Syster Angelica
Tamar Iveri: Syster Angelica
Susanne Resmark: Furstinnan
Randi Stene: Furstinnan
Hanne Fischer: Abbedissan
Ylva Kihlberg: Den opsynshavende söster

Tuva Semmingsen: Novisernes lärarinna  
Lina Johnson:  Søster Genoveva
Cille Ebling:  Søster Osmina og novice
Sofie Elkjaer Jensen Søster Osmina og novice
Mette Grosböl:  Søster Dolcina og lægsøster
Anna Rydberg:  Søster Dolcina og lægsøster
Annika Isgar:  1. tiggersøsters
Louise Bothmann:  1. tiggersøster
Sasse Flodgaard:  2. tiggersøster
Henriette Elimar:  2. tiggersøster
Trunte Aaboe:   Lægsøster
Johan Reuter:  Gianni Schicchi
Roberto Frontali:  Gianni Schicchi

Sine Bundgaard:  Lauretta
Johanne Bock:  Zita
Randi Stene:  Zita
Peter Lodahl:  Rinuccio
Gert Henning-Jensen: Rinuccio
Michael Kristensen:  Gherardo
Susanne Elmark:  Nella
Morten Lassenius Kramp:  Betto di Signa
Sten Byriel: Simone
Per Höyer:  Marco
Elisabeth Halling:  Ciesca
Magnus Gislason:  Spinellocio
Simon Schelling:  Ser Amantio di Nicolao
Bo Glies Nanfred:  Ser Amantio di Nicolao
Rudi Sisseck:  Pinellino
Ole Jegindö Norup:  Guccio
Oliver Gabrielsen:  Gherardino
Sebastian Graven Östergaard: Gherardino

 

Related posts

One thought on “Il trittico: tre operapremiärer på DKT Operaen

Kommentera