Jättesuccén fortsätter på Wermland Opera

Jättesuccén fortsätter på Wermland Opera
Foto: Mats Bäcker

Jättesuccén fortsätter på Wermland Opera

Jättesuccén fortsätter på Wermland Opera – nu med Valkyrian

Här kan du läsa inlägget om Rhenguldet
Nibelungens ring
Musikdramatisk trilogi med förspel
Musik och text: Richard Wagner

Produktionsteam:
Dirigent: Henrik Schaefer
Regi: Wilhelm Carlsson
Regiassistent: Dan Turdén
Scenografi: Peter Lundquist
Kostymdesign: Ann-Mari Antilla
Ljusdesign: Torkel Blomkvist
Mask & peruk: Ulrika Nilsson
Studienleiter & kormästare: Martin Andersson
Rörelseinstruktion: Håkan Mayer
Repetitörer: Mikael Kjellgren och Laszlo Horwath
Producent: Camilla Nordström

VALKYRIAN/ I ROLLERNA:

HALVGUDAR

SIEGMUND: Jan Kyhle
SIEGLINDE: Susanna Levonen

GUDAR

WOTAN: Urban Malmberg
FRICKA: Ivonne Fuchs

VALKYRIOR

BRÜNNHILDE: AnnLouice Lögdlund
HELMWIGE: Natalie Hernborg
ORTLINDE: Maria Metzler Saedén
GERHILDE: Anne Bolstad
WALTRAUTE: Astrid Robillard
SIEGRUNE: Sara P Eriksson
ROSSWEISE: Jeanette Goldstein
GRIMGERDE: Ivonne Fuchs
SCHWERTLEITE: Maria Streiffert

MÄNNISKA
HUNDING: Michael Schmidberger

I går kväll fortsatte Nibelungens ring med första dagen dvs Valkyrian. Denna del är kanske den mest lättillgängliga delen av hela trilogin, även om jag personligen inte delar in verket på det viset. För mig är dessa sexton timmar musik något av det allra vackraste musikstycken som jag kan lyssna på. Musiken är så bra att ibland händer det att jag lyssnar på hela verket under en dag och då blir det att gå upp tidigt för att hinna med, men om Rhenguldet är färdiglyssnat till i höjd med frukosten så brukar resten inte vara något problem.

Det var en mycket fin operaupplevelse och bortsett att jag ännu inte riktigt har förstått varför man hade byggt upp en typ, oljecistern på scenen, som sedan öppnade sig när föreställningen började så har jag egentligen bara detaljanmärkningar att framföra och de överlever vi säkert utan att jag särskilt behöver beskriva dem.

Scenografiskt är detta en klar succé och utan tvekan är det den bästa scenografiska lösningen som jag har sett under årens lopp och då inkluderar jag också alla dessa dvd-skivor, som har passerat revy. Här skall jag inte avslöja något mer om detta för jag vill inte beröva dig, som kommer att se ”ringen” längre fram, nöjet att på ort ställe överraskas då. Inledningen till tredje akten tror jag kommer att låta talas om sig. Sedan har jag ju en from förhoppning om att teaterledningen har varit så förutseende att de spelar in hela ”ringen” så att det finns möjlighet att åter se och återuppliva denna rent fantastiska, för att inte säga sensationella ”ring”. Det borde nästan vara en skyldighet dels med tanke på det begränsade antal som har möjlighet att se uppsättningen dels en stor kulturpolitisk insats.

Om själva handlingen i verket tänkte jag inte skriva något utan här hänvisar jag till Mogens Operasidor. Alla tolkar vi ju denna teatrologi, förlåt trilogi med förspel, så olika och så skall det nog också vara.

På sångarinsatserna anser jag verkligen inte man kan klaga, men självklart kan vi ha olika uppfattningar om dessa. Min avsikt är att skriva några rader om herrarna för sig för att sedan gå över till damerna.

Igår kväll var det på herrsidan endast Urban Malmberg som var en helt ny bekantskap för mig, men bland spridda kommentarer i pauserna kunde jag dra slutsatsen att han ändå inte var helt okänd här i Karlstad. Oavsett vad så gjorde han en mycket fin prestation och i min värld utnämns han omedelbart till den bästa Wotan, som jag har sett, men det är kanske en uppfattning som jag får omvärdera efter en tid. Han hade förvisso en speciell sångstil, men jag gillade den i allra högsta grad. Dessutom är han också en skicklig skådespelare och det kan jag ju inte med bästa vilja i världen påstå att alla Wotan har varit, dock ingen nämnd ingen bortglömd.

Jan Kyhle, som jag förövrigt såg i samma parti på GöteborgsOperan flera gånger för några år sedan var självklart även här mycket bra, även om jag den här gången saknade lite av den tidigare upplevda innerligheten i hans röst i första akten. I andra akten kom han dock tillbaka med råge.

Michael Schmidberger har jag under årets lopp sett i många mindre och större roller och jag måste säga att jag vanligtvis gillar hans röst, men kanske är han något sämre på att agera? I går kväll är det i alla fall min uppfattning att han brast något både i sångsätt och agerande, men det kan naturligtvis också handla om premiärnerver. Det är kanske en uppfattning som jag kan få revidera eller justera vid nästa tillfälle, som ju infaller veckan före midsommar.

Nu över till damerna eller uttryckt på ett annat sätt över till de verkliga höjdpunkterna i föreställningen.

Det har varit lite svårt att bestämma mig vem som gjorde den bästa insatsen i går kväll, men härtill nödd och tvungen, likt biskop Brask, utser jag AnnLouice Lögdlund till kvällens bästa prestation. Vilken sångarglädje och vilken inlevelse, men också ett gott agerande.

Susanna Levonen var ju i och för sig smått sensationell, men hennes roll handlar ju också om en annan innerlighet och kärlek, än vad som gäller Brünnhilde. I vilket fall som helst gjorde Susanna en mycket bra insats både tillsammans med Siegmund, som de totalt dominerar i första akten och i andra akten mot Brünnhilde.

Ivonne Fuchs sjunger Frickas parti och det gjorde hon på ett alldeles utmärkt sätt kanske inte som en rasande ragata, men ändå på något sätt en triumferande sådan.

Som ett samlat omdöme om valkyriornas insats så kan omdömet bara bli mycket gott och bara deras entré är värt en del hel. Sångligt sett kan man inte önska mycket i övrigt de individuella och gemensamma , för man får väl inte skriva kollektiva, lämnar inte mycket i övrigt att önska.

När det gäller orkestern och dirigentens insatser vill jag återkomma med ett omdöme när jag har sett hela ”ringen”. Detta gäller också regissörens insatser, men utan att avslöja någon statshemlighet kan jag ändå konstatera att jag är mycket nöjd, med såväl orkesterns, dirigentens och regissörens insats så här långt och det finns inte mycket som talar för att fortsättningen inte skall hålla samma höga standard.

Som slutomdöme om kvällens upplevelse så känns det som orden inte riktigt vill räcka till därför blir mitt råd, missa inte detta tillfälle, särskilt inte om du har nära till Karlstad Teater, Wermland Opera:s huvudscen.

RECENSIONER
Fredrik Sefton Nya Wermlandstidningen
Gunilla Brodrej Expressen om Valkyrian
Bo Löfvendahl SvD
DN:s recension

AKTUELLT OM WAGNER
Mästarprov
Tina Rosenberg om sitt förhållande till Wagner
Sopranen Maja Frydén som Wagnervurmare
Hardcore gitarristen Kristofer Steen som Wagnervurmare
Överläkaren Axel Brattberg som Wagnervurmare
Journalisten Eric Schüldt som Wagnervurmare
Läs mer om synopsis/handling här

Related posts

Kommentera