Karmelitsystrarna 1957 synopsis

Karmelitsystrarna 1957 synopsis Dialogues des carmélites at Royal Opera Stockholm - synopsis
86 / 100

Karmelitsystrarna. Berättelsen om nunnorna som avrättades under Franska revolutionens skräckvälde 1794 nedpräntades först av en av de överlevande nunnorna, moder Marie, i sina memoarer. Kanoniseringen av nunnorna inspirerade den unga tyske katoliken Gertrud von Le Fort att återberätta nunnornas historia i en roman. Den beskriver med ruskig precision religionens öde under totalitarianismen. Le Fort namngav berättelsens huvudperson med hennes eget namn: Blanche de la Force. Försök gjordes att först omvandla boken till en pjäs, sedan till en film. Georges Bernanos skrev till ytterligare roller och utökade historien med personliga detaljer. Poulencs älskare Lucien Roubert var döende vid tiden som Poulenc skrev musiken. Han noterade i ett brev att Lucien dog precis i samma stund som han (Poulenc) slutförde operan.

Karmelitsystrarna 1957 synopsis

MALMÖ OPERA

TABLÅ 1 BIBLIOTEKET HOS MARKIS DE LA FORCE APRIL 1789

Markisen minns hur hans hustru dog vid ett upplopp när dottern Blanche föddes. Blanche har alltid varit rädd och orolig. Hon ber sin far om tillstånd att få träda in i karmelitklostret.

TABLÅ 2 KLOSTRERT SAMTALSRUM

Den gamla priorinnan prövar Blanches skäl för att bli nunna och säger att livet i klostret inte är någon tillflyktsort. Hon blir mycket berörd när hon hör att Blanche valt samma klosternamn som hon själv en gång gjorde: Soeur l’1’Agonie du Christ-Syster av Kristi dödsångest.

TABLÅ 3 KLOSTERTRäDGåRDEN

Novisen Constancee anförtror Blanche att hon fått en uppenbarelse av Gud att de två kommer att dö tillsammans.

TABLÅ 4 EN KLOSTERCELL

Den döende priorinnan tar farväl av Blanche och ger henne det enda hon kan: sin död. Efter att ha anbefallt Blanche åt Moder Marie dör den gamla en kvalfylld död.

TABLÅ 5 EN KLOSTERCELL

När Blanche inte vågar att vaka vid den döda ger Moder Marie henne tillstånd att sit slippa. Hon säger att Blanche ska sluta känna skam för sitt misslyckande och be Gud om nåd.

TABLÅ 6 KAPITELRUMMET

Kyrkans val av ny priorinna var oväntat. I stället för den självklara, stolta Moder Marie valdes en enkel kvinna – Madeleine Lidoine – som betonar vikten av bönen och mildhetens väg.

TABLÅ 7 SAMTALSRUMMET

Blanche får besök av sin bror, som ber henne lämna klostret och återvända till fadern. Hon förklarar att hon nu är en annan – en dotter av Karmel.

TABLÅ 8 KAPELLET

Revolutionstribunalen tränger in i klostret och meddelar att all religiös verksamhet är förbjuden. Moder Marie anser att nunnorna nu bör stå upp för sin tro och bli martyrer, medan priorinnan menar att det är Gud som utser Martyrer.

TABLÅ 9 KAPELLET

Medan piorinnan är bortrest genomför nunnorna, på iniativ av Moder Marie, en omröstning om att svära martyreden. Efter att ha svurit eden flyr Blanche.

TABLÅ 10 BIBLIOTEKET HOS MARKIS DE LA FORCE

Moder Marie söker upp Blanche som lever som en piga i sitt gamla hem. Moder Marie säger att den värsta inte är att bli föraktad av andra utan att förakta sig själv.

TABLÅ 11 FäNGELSET

Medan Moder Marie är borta fängslas nunnorna och döms till döden för kontrarevolutionär verksamhet, eftersom de har träffats i hemlighet. Priorinnan som inte svurit martyreden lovar att ta på sig ansvaret för löftet som de andra avgivit. Constance har drömt att Blanche skall komma tillbaka.

TABLÅ 12 PLACE DE LA REVOLUTION JULI 1794

Moder Marie erfar i samtal med biktfadern och i mötet med priorinnan att Gud har valt att hennes offer är att avstå martyrdöden. Hon är inte med när de andra nunnorna går mot schavotten sjungande Salve Regina. Blanche bryter sig ur folkmassan och förenas med de andra.

Karmelitsystrarna 1957 synopsis

Karmelitsystrarna på Malmö Opera

KUNGLIGA OPERAN

AKT I

Vid Ludvig XVI:s och Marie Antoniettes kröning hotas markis de la Force av folkhopen. Hans hustru blir så förskräckt att hon nedkommer i förtid och dör under förlossningen. Nu har dottern blivit 15 år och lever ett liv i evig fruktan. Till sist ger hennes far efter för hennes brinnande önskan att bli nunna och hon antas som novis i karmelitklostret i Compiègne. Här blir hon bekant med den glada Constance som hon förebrår för hennes lössläpphet, men Constance föreslår att de båda skall offra sig för priorinnan, som ligger för döden. Constance förutser också att de skall dö tillsammans.

AKT II

Runt klostret rasar revolutionen. Blanches bror besöker henne i klostret och försöker övertala henne att fly, men hon stannar trots att biktfadern överger klostret. En dag anfaller pöbeln klostret och driver ut nunnorna.

AKT III

Den nya priorinnan fömår nunnorna att avlägga löfte om att bli martyrer, men Blanche tror sig inte vara stark nog och flyr till fädenesslottet. Det är nedbränt och hennes far avrättad. Subpriorinnan vill hämta Blanche och ta hand om henne, men Blanche hoppas kunna överleva revolutionen förklädd till bondflicka. Medan hon går omkring på Paris gator hör hon att nunnorna från Compiègne har dömts till döden.

I concergiet förbereder priorinnan nunnorna för martyrdöden. På revolutionsplatsen står schavotten färdig. En efter en stiger nunnorna upp och sjunger Maria hymnen Salve Regine. Då det blir Constances tur banar sig Blanche väg genom mängden och ställer sig bredvid henne. Hon blir den sista på schavotten.

Karmelitsystrarna Kungliga Operan 2011

Karmelitsystrarna premiär på Kungliga Operan

UPPHOVSPERSONER

Musik: Francis Poulenc Text: E. Lavery efter en pjäs av Georges Bernanos

Libretto

Mer att läsa

Om Francis Poulenc

Premiär

Premiär: Milano, La Scala 26 januari 1957. Svensk premiär: Stockholm, Operan 11 april 1981. Sett föreställningen: 4.03.2010 på Malmö Opera