Livläkarens besök på Den Kongelige Opera 2011

Livläkarens besök på Den Kongelige Opera 2011
75 / 100

Operan fick årets Reumert-pris för bästa opera. Dessutom har operan spelats in på dvd, vilket inte är särskilt vanligt för ett nyskrivet verk. Överhuvudtaget är det nog ovanligt att ett nytt verk går upp på repertoaren igen. På rak hand kan åtminstone inte jag minnas ett enda verk här i Skandinavien.

Livläkarens besök på Den Kongelige Opera 2011

Livläkarens besök behandlar en intressant period i Danmarks historia, som kanske inte är känt i Sverige dvs om man inte har läst P O Enquist´s bok med samma namn. Föreställningens styrka ligger i att den beskriver några verkliga och konkreta händelser, men däremot anser jag alldeles bestämt att slutscenen i första akten känns helt onödig. Scenen jag tänker på visar en naken ung man som sitter fastbunden och misshandlad på en trähäst. Den scenen känns helt onödigt och ärligt talat förstår jag inte vad man vill visa med scenen. Om syftet är att visa hur den danska befolkningen hade det under den aktuella tiden så anser jag att det faller helt utanför den nödvändiga skildringen.

Jag såg föreställningen redan i första omgången och då minns jag att jag skrev att se Livläkarens besök inte var ett helt nödvändigt, men det är en inställning som jag efter gårdagens nypremiär är beredd att revidera.
Det är alltid besvärligt att lyssna på ny musik och särskilt svårt blir det eftersom det oftast inte finns någon inspelad musik att tillgå, men egentligen är det nog så att jag inte minns mer än tio procent av musiken i alla fall så till syvende och sist har det kanske ingen större betydelse. I detta speciella fall finns ju ”Livläkarens besök” t o m inspelad på en dvd, men den har jag inte haft tillfälle att se.

Vad det gäller det musikaliska så var jag inte alltför imponerad av första akten, men det blev mycket bättre i andra akten och det kanske beror på att handlingen blir mer dramatisk då.
Precis som förra gången så är det scenkostymerna och det scenografiska som imponerar, men visst kändes det som man hade gjort vissa förändringar sedan senast, utan att jag exakt kan ange de olika scenerna, men om sanningen skall fram så har jag lite svårt att förstå finessen med dansarna.

Mest imponerad blev jag, som senast, av de sångliga insatserna. Här imponerar Johan Reuter som Struensee och här kan man verkligen tala om en insats av en världsbaryton.
Imponerar gör också Elisabeth Jansson. Det är en ypperlig insats, som den unga drottningen och detta gälle såväl sceniskt som sångligt.
Gert Henning-Jensen som den mentalsjuke Christian VII gör en rakt igenom helt fenomenal insats såväl sångligt som sceniskt, men det brukar han ju göra.

Det fanns också andra goda solistinsatser och här fäste jag mig särskilt vid Djina Mai-Mai Stövlet-Katrine och det gäller inte minst det sceniska framförandet, men det finns absolut ingen anledning att anmärka på de andra prestationerna.
En eloge även till operakörens insatser och framförallt Det Kongelige Kapel under ledning av kompositören tillika dirigent Bo Holten.

Om föreställningen

Upphovspersoner

Musik: Bo Holten
Libretto: Eva Sommestad Holten og P.O. Enquist

Kreativt team

Dirigent: Bo Holten
Regissör: Peter Oskarson
Scenografi och kostymer: Peter Holm
Ljusdesign: Per Sundin
Dramaturg: Jan Mark
Rörelseinstruktion: Kajsa Giertz

Medverkande

Johann Friedrich Struensee – Johan Reuter
Drottning Carolina Mathilde – Elisabeth Jansson
Kung Christian VII – Gert Henning-Jensen
Ove Hoegh-Guldberg – Sten Byriel
Änkedrottning Juliane Marie – Anne Margrethe Dahl
Greve Schack Carl Rantzau – Lars Waage
Stövlet- Katrine – Djina Mai-Mai
Kung Fredrik V – Mogens Gert Hansen
Enevold Brandt – Bengt Ola Morgny
En dreng – Darnell Larsen

Dansare

Tori Cooper, Elena Lucas, Adeline Crosa, Marie-Claire Newton, Nadia Dahl, Allan Clausen, Robert Thomsen, Paulo Marcilio, Shaun Kelly,Robin Bernadet, Jennifer Wagstaffe

MER ATT LÄSA