Maria Stuarda Metropolitan Opera 2013 på Kino

Maria Stuarda Metropolitan Opera synopsis 2013 Maria Stuarda från Metropolitan Opera till FHP - synopsis
81 / 100

På grund av nypremiären på “Valkyrian” på Kungliga Operan i Stockholm och Gitta-Maria Sjöbergs Jubileumskonsert dagen efter missade jag överföringen av “Maria Stuarda” direkt från Metropolitan Opera i New York till biograf Spegeln här i Malmö.

Maria Stuarda Metropolitan Opera 2013 på Kino

I stället fick jag möjlighet att uppleva första reprisen av (2) på Kino i Lund med början 11:30 dag. Det är nämligen så att Kino i Lund sänder reprisen av överföringen söndagen efter första visningen och dessutom kan man se reprisen även dagen efter dvs på måndag kväll.

På Spegeln i Malmö kan man se reprisen vid lunchtid dagen efter.Det är alldeles utmärkt att det finns möjlighet att se dessa uppskattade överföringar på två olika biografer i närområdet.

Maria Stuarda är baserad på en pjäs av Friedrich Schiller och det märks tydligt att regissören, sir David Mc Vicar har tagit fasta på detta och det är väl inget större fel på det för mitt intryck av Donizettis musik är att den är ganska enkel och förutsebar.

På sånginsatserna finns det ju ingen orsak att klaga på och framförallt var det en stor musikalisk upplevelse att få uppleva den unga sydafrikanska sopranen Elza van den Heever. Särskilt gäller det en av operans höjdpunkter, det dramatiska mötet mellan de båda drottningarna,som visserligen aldrig ägt rum i verkligheten.

Överhuvudtaget anser jag att höjdpunkterna i Maria Stuarda utöver andra aktens starka porträtt av Joyce DiDonato, är just de olika duetterna med huvudpersonerna. Här tänker jag först och främst på duetten mellan Elisabeth och Leicester, men också Talbots duetter med Elisabeth och framförallt den med Maria Stuarda.

Men någon berörande operaupplevelse anser jag inte att denna uppsättning blev och det beror i huvudsak på Donizettis musik, som jag anser möjligen följer handlingen i verket, men den är hur som helst inte att beteckna som berörande, möjligen illustrativ.

En belcanto upplevelse kan jag i alla fall konstatera att det blev med mycket goda sånginsatser dels från solisterna och inte minst Metropolitan Opera Kör.

Här är Björn Ekbloms recension som är publicerad i NLT

Till att börja med så var det en underbar sånguppvisning av de flesta agerande. Detta trots att Donizettis lättlyssnade musik känns lite lättviktig ibland. Man kunde sakna den raffinerade orkestrering, som vi njöt av senast i Berlioz´ Trojanerna.

Joyce DiDonato i huvudrollen har blivit oerhört rosad för sin vokala insats. Ett omdöme som man bara kan instämma i. Säker i tonen och med en underbar frasering och känsla för vad hon sjunger. Och hon visade även en känslig scennärvaro och stort skådespeleri.

Sydafrikanska sopranen Elza van den Heever gjorde sin Metdebut i rollen som drottning Elisabeth I. En debut med mersmak. Med stor precision i tonerna och med en mjukt behaglig timbre i rösten svingade hon sig elegant igenom de svåra koloraturerna. Även hon var trovärdig i sin roll, som den maktfullkomliga och svartsjuka drottningen.

Matthew Polenzani tog sig an den erkänt svårsjungna rollen som Earlen av Leicester. Trots en viss liten tveksamhet i början, så landade han med utmärkt beröm godkänd.

Även de två manliga rollerna i det lite lägre registret gjorde imponerande insatser. Barytonen Joshua Hopkins som den blodtörstige Cecil och den engelske basen Matthew Rose, som den mer humanistiskt sinnade Talbot var helt fläckfria i sitt framförande.

Ändå finns det en person, som jag vill lyfta fram lite extra och det är regissören David McVicar. Han lyckades med det svåra konststycket, att förena styckets Bel Canto karaktär med ett djupgående psykologiskt drama som verkligen var berörande.

Om föreställningen

Sett föreställningen på Kino i Lund 26 januari 2013

Upphovspersoner

Musik: Gaetano Donizetti|Libretto: Giuseppe Bardari

Produktionsteam

Dirigent: Maurizio Benini
Regissör: David McVicar
Scenografi, kostym: John MacFarlane
Ljussättning: Jennifer Tipton
Koreografi: Leah Hausman

I rollerna

Joyce DiDonato – Maria Stuarda
Elza van den Heever – Elisabetta
Matthew Polenzani – Leicester
Joshua Hopkins – Cecil
Matthew Rose – Talbot

Mer att läsa