Massenet´s Manon gjorde stor succé i New York

Massenet´s  Manon  gjorde stor succé i New York

Massenet´s Manon gjorde stor succé i New York

Massenet´s ”Manon” gjorde stor succé i New York – men inte i min operavärld på Spegeln i Malmö

På påskafton följde jag premiären av Richard Wagner´s ”Lohengrin” direkt i P2. För en gångs skull lysnade jag direkt i radion och satt med texten framför mig, vilket fick yngsta barnbarnet, 5 år, att fråga varför jag sjöng tyst med eller vad det var som jag egentligen gjorde. När jag lyssnar på operasändningar i radion försöker jag alltid följa med i texten, eftersom det ger en större upplevelse. Särskilt som det inte går att uppleva föreställningen sceniskt via radion.

På påskdagen såg jag påskaftonens opera från New York vilket alltså är en möjlighet som återstår om man inte har möjlighet att följa föreställningen direkt.

Massenets ”Manon” blev ingen stor operaupplevelse och det kan ju bero på att jag dels fortfarande var tagen av påskaftonens fantastiska föreställning ”Lohengrin” från Kungliga Operan dels att jag jämförde musiken med Puccinis ”Manon Lescaut”, som ju bygger på samma underlag som ”Manon”.

Manon, en tragisk opera i fem akter komponerad av Jules Masssenet till ett libretto av Henri  Meilhac och Philippe Gille baserat på en roman av abbé Prévost.

Giacomo Puccini´s  genombrottsopera  ”Manon Lescaut”, bygger också på samma roman, men följer boken bättre än vad som är fallet med Massenet´s version.

Det är ingen opera som spelas särskilt ofta åtminstone inte här i landet och senast gavs den på Kungliga Operan 1969 och för mig var det första gången jag upplevde denna opera.

Föreställningen var säsongens nästa sista direktöverföring från Metropolitan Opera i New-York och föreställningen kunde upplevas på påskafton på ett stort antal biografer tillhörande Folkets Hus/Parkers digitala kedja.

Själv såg jag föreställningen  på  reprissändningen, som här på Spegeln i Malmö alltid börjar klockan 13:00 dagen efter.

Vanligtvis är jag inte så förtjust i operor som sjungs på franska och detta verk utgör inget undantag, även om denna opera räknas till Massenet´s mest kända och populära verk.

Publiken i New York var som vanligt entusiastiska för att inte skriva överentusiastiska. Det blev flera bravorop och stående ovationer efter föreställningens slut.

Själv är jag  mer kallsinnig, men jag erkänner gärna att även jag imponerades av huvudpersonernas, nämligen Anna Netrebko och Piotr Beczala sångkonster. Som vanligt imponerade också Metropolitan opera orkester och inte minst dess operakör.

Min huvudintryck av föreställningen är att jag inte anser att musiken är särskilt bra och framförallt inte är berörande. I tredje akten trodde jag att jag hade blivit förflyttad till operettens värld. Jag har ingenting emot operett, men jag gillar inte när det blir denna blandning och med detta vill jag inte ha sagt att beteckningen opera är felaktig. Det är blandningen jag reagerar emot.

Musiken är nummer ett och om den inte håller måttet så hjälper det ju inte särskilt mycket att uppsättningen är väl regisserad och att jag gillar scenografin. Tidsförläggningen från 1700-talets Frankrike till kompositörens samtid störde inte heller. Det är annars sådana företeelser som kan fördärva en operaupplevelse fullständigt.

Du kan läsa mer om handlingen här

Produktionsteam

Dirigent: Fabio Luisi

Regissör och kostym: Laurent Pelly

Scenografi: Chantal Thomas

Ljussättning: Joël Adam

Koreografi: Lionel Hoche

Medverkande

Manon: Anna Netrebko

Chevalier de Grieux: Piotr Beczala

Lescaut: Paulo Szot

Comte des Grieux: David Pittsinger

med flera

Related posts

Kommentera