Mästersångarna från Nürnberg – synopsis

Bogdan Szyber - Carina Reich konstnärligt team

Mästersångarna från Nürnberg – synopsis

Kompositör och librettist

Musik och text: Rickard Wagner

Libretto

Här kan du hämta librettot till Mästaresångarna eller/or ESPANOL eller/or IN ENGLISH eller/or RUSSKIJ

Premiär

Första förställningen på Hofteater in Münich den 21 juni 1868. Sett föreställningen: 26.5.2004 Den Kongelige Opera Köpenhamn

1.AKT

I Katarinakyrkan

Walther von Stolzing, har kommit till Nürnberg för att göra affärer med Pogner, och har förälskat sig i hans dotter Eva. Han är ivrig att få komma till tals med henne för att få reda på, om hon är förlovad, och för att förklara henne sin kärlek. Magdalena berättar för honom, att Pogner vill ge hennes hand och hela sin förmögenhet, som belöning till den som vinner morgondagens sångartävling. Bara mästersångare får delta. Eva besvarar Walthers kärleksförklaring och är fast besluten att inte gifta sig med någon annan. När Magdalene får reda på att det skall avhållas en provsjungning, övertalar hon David att genast ge en lektion i mästersångarnas regler. David, som går i lära hos Hans Sachs, Nürnbergs största diktare, är skeptisk med tanke på Walthers chanser och inviger honom i det överväldigande regelverket. Walther är helt orädd, David och de andra lärlingarna inrättar sångarskolan.

Pogner och mästarna anländer, och Walther begär att få bli upptagen i deras lag, vilket överraskar Pogner. Beckmesser, som är med domare vid skolan, och själv har för avsikt att konkurrera om Evas hand, betraktar honom genast som rival.

Pogner berättar för mästrarna om sin stora plan med tävlingen och förklarar sina motiv: Han är trött på, att det sägs om köpmännen i Nürnberg, att de bara tänker på sina rikedomar. Han önskar att med denna ädelmodiga gest att bevisa att handel och konst kan gå hand i hand. Alla är fulla av lovord, bara Sachs är oenig, då han nämner möjligheten, att Eva kanske inte tycker om vinnaren. Han vill mycket gärna att folket också skall rådfrågas i beslutet, men hans kolleger är inte beredda att ta ett dylikt demokratiskt steg.

Pogner presenterar Walther, som förklarar att han har lärt sin konst av Walther von der Vogelweides diktning och av själva naturen. Det slutar med att han får sjunga en provsång. Den blir bedömt av Beckmesser och den bryter mot så många regler, att Walther blir avbruten, innan han har sjungit färdigt. Endast Sachs beundrar Walthers originalitet, men det räcker inte för att rädda från nederlaget. Med stor majoritet avvisar mästersångarna hans ansökan om att bli medlem i laget.

2.AKT

På gatan framför Pogner och Sachs hus.

Lärlingarna plågar David. Magdalene blir bedrövad när hon får reda på att Walther inte klarade att bli mästaresångare. Hon berättar det för Eva, efter det att hon har övertalat Pogner att gå in i huset. Eva bestämmer sig att fråga Sachs om Walthers prövosång, och hittar honom djupt försjunken i samma tankar. Hon avslöjar inte direkt att hon är intresserad av Walther; hon föreslår änkemannen Sachs, som själv är intresserad av henne. Utan att förstå vidden av Sach´s kärlek till henne, avslöjar hon bit för bit, att det är Walther som hon älskar. Sachs lovar sig själv att han skall arbeta i det fördolda för att de skall få varandra. Magdalene kommer in och berättar, att Evas far letar efter henne, och att Beckmesser önskar sjunga en serenad för henne samma kväll. Walther visar sig och han håller utkik efter Eva. Deras enda utväg, som de har kvar, nu när han inte blev upptagen i laget, är att fly tillsammans. Eva byter kläder med Magdalene, men när de är på väg att fly, ingriper Sachs kvickt och förhindrar detta.

Paret gömmer sig, när Beckmesser kommer för att sjunga den serenad för Eva, som han skall sjunga vid nästa dags tävling. Sachs insisterar på att fortsätta att arbeta på Beckmessers nya sko, vilket är ett mycket störande moment, och Beckmesser ber honom att vara tyst. De två mästarna blir eniga om, att Sachs skall bedöma Beckmessers sång genom att använda sin hammare istället för att använda kritan till att utmärka felen i Beckmessers sång. Magdalene visar sig i fönstret, utklädd till Eva, när serenaden börjar. När Sachs skall bedöma Beckmesser, är han lika sträng som domare som Beckmesser var för Walther, och det efterföljande spektakel väcker alla grannarna. David slår på Beckmesser, som han tror har friat till Magdalene. Nattväktarens horn hörs, och spektaklet tystnar.

3.AKT

I Sachs verkstad.

Det är Sankt Hans dag, morgonen efter kvällens uppståndelse, och Sachs sitter och filosoferar över det ovanliga i den mänskliga naturen, som så oförutsett leder till en sådan oordning. Han inser, att denna oordning också kan vara positiv och beslutar, att han vill vända det till en fördel för de planer, som han har för Eva och Walther. Walther dyker upp och berättar för Sachs om en förbluffande dröm han har haft – så vidunderlig, att han är rädd för att förstöra den genom att beskriva den. Sachs säger till honom, att det är konstens uppgift att tyda drömmar, och erbjuder sig att forma den till en sång, som kanske kan vara avgörande för han att vinna Evas hand. Medan de är borta för att klä om till sångartävlingen, anländer Beckmesser. Han hittar den nyskrivna sången och tror felaktigt, att den är skriven av Sachs, som vill använda den i kampen om Eva. Sachs nekar till en sådan avsikt – och för att bevisa det ger han sången till Beckmesser, så att han kan använda den till samma ändamål. Beckmesser misstankar är dämpade, och han lämnar platsen för att lära sig sången.

Nu kommer Eva, hon är orolig för utfallet av tävlingen. Walther kommer in, ser Eva och gör sin sång färdig. Deras kärlig för varandra är uppenbar, och Sachs har inte för avsikt att göra om samma felsteg som Kung Marke i historien om Tristan och Isolde.

Magdalene letar efter Eva och förenas med David, som Sachs utnämner till gesäll, och de övervar ”dopet” på Walthers nya sång, innan alla drar iväg till sångartävlingen.

På en festplats utanför staden.

Gillena och folksamlingarna samlas under stor glädje och förväntningar inför sångartävlingen. Några i taget anländer mästarsångarna, Sachs har blivit utvald till att hålla tal, men innan han kan hålla talet, hyllas han av folket med äkta kärlek och hängivenhet, när han sjunger psalmen, han har komponerat till Martin Luthers ära.

Sachs introducerar sångartävlingen med lovord till Pogner och det pris han har utlovat. Pogners tack får en anstrykning av den ängslan han känner inför resultatet. Beckmesser börjar att sjunga, men han har inte lyckats att lära Walthers sång utantill och han gör sig till ett åtlöje inför publiken. Han vänder sig argt mot Sachs och anklagar honom för att ha diktat sången. Anklagelsen mötes med tvivel och förvirring. Sachs vänder dock situationen till sin fördel. Han står som den anklagade, men insisterar på att kalla ett vittne, som kan utföra sången på rätt sätt och därmed bevisa, att Sachs inte är diktaren.

Walther sjunger sin prissång och hyllas av både mästarna och folket. Pogner överräcker honom mästersångarnas kedja, men han nekar att ta emot den. Sachs protesterar: Han måste erkänna detta väldiga kulturarv, som nationens stora konstnärer har förfinat och bevarat och vara redo att ta del av konstens eviga förnyelse. Walther blir utropat till mästarsångare och gifter sig med Eva.

Översatt: av Mogens H Andersson

Wikipedia om Mästersångarna i Nürnberg

Related posts

Kommentera