M/S Don Giovanni med Opera Vox 2011

Don Giovanni med Operavox synopsis 2011 Don Giovanni med Operavox - synopsis
77 / 100

Don Giovanni eller rättare sagt ”M/S Don Giovanni” OperaVox föreställning på Teater Replica var en mycket fin operaupplevelse och det kändes inte tråkigt en enda minut trots att det är en opera, operornas opera, som en del kallar verket för, som jag har sett åtskilliga gånger och nu senast i torsdags.

M/S Don Giovanni med Opera Vox 2011

Då var det Kasper Holtens filmade version under namnet ”JUAN” som jag såg. Det går inte och jag skall inte heller försöka jämföra föreställningar, men skulle jag tvingas så vinner förstås gårdagens föreställning med hästlängder även om filmen också var bra. Dessutom var ”JUAN” som en helt vanlig spelfilm vilket innebär en och en halvtimme, medan operan i sin helhet säkert är ytterligare en timme längre.

Det finns dock inget, enligt min uppfattning som går uppemot att sitta på första raden i en teatersalong och uppleva livslevande sångare precis framför sig. Att se deras utspel eller heter det inspel är en helt fantastisk upplevelse. Prova själv.

Till det positiva resultatet medverkar naturligtvis den lilla salongen och därmed närheten till sångarna även om jag i ärlighetens namn måste konstatera att både donna Anna och donna Elvira ibland tog i så det knakade ibland, men det får säkert skyllas på premiärnervositet.

Alla sångarna får med beröm godkänt även om jag naturligtvis hade mina favoriter redan innan föreställningen och till dem hör tenoren John Haque som jag anser går från klarhet till klarhet eller uttryckt på ett annat sätt från kärlekskrank ung blyg pojke till kung av Sverige och nu framstående adelsman i det dåtida Spanien. Särskilt utmärkte han sig i ”Or che tutti, o mio tesoro”, men det fanns också andra minnesvärda inslag.

Damerna

Bland damerna gillade jag bäst Matilda Wahlund som sjöng Zerlina på ett alldeles väl avvägt sätt. Jag blev både glad och varm om hjärtat när jag lyssnade på hennes sång och pluspoäng erhålles också för bra sceniskt utspel och detta tillsammans med Göran Enegård som sjöng Masetto. Det hade dock varit roligt att få lyssna på din gamle vän Erik Johansson i rollen som Masetto, men tyvärr är det först hans tur på den andra premiären. Som alla andra operahus, numera så håller sig OperaVox med två sångarlag, vilket jag mycket väl kan förstå, samtidigt som det blir bökigt för mig att hinna se de olika föreställningarna.

Det var ju inte heller något större fel på donna Anna och donna Elvira och särskilt Natalia Usmanova hade utmärkta röstresurser, men de hade nog passat bättre på en större scen och samma omdöme anser jag gäller för Stina Lindberg. Det kan också vara så att jag satt för nära och att upplevelsen hade blivit en annan vid en placering högre upp i salongen. Om jag får möjlighet till så kommer jag att försöka se föreställningen en gång till.
Som kommendören hörde vi Dag Metin Ardel, ett namn som jag säkert har stött på tidigare, men tyvärr kan jag inte placera honom i någon uppsättning, men han svarade för en ypperlig prestation i andra aktens final.

Daniel Christopher Wren

Den största överraskningen svarade dock den tidigare tenoren Daniel Christopher Wren för hans rollgestaltning var helt magnifik och med ett sensuellt och lagom erotiskt framförande precis som det skall vara när Don Giovanni, eller här passar kanske den andra titeln bättre, Don Juan, gestaltas och framförs.

Operavox

Till en stor pluspunkt räknar jag även att OperaVox har valt att sjönga verket på svenska, även om egentligen anser att den skall sjungas på originalspråket – italienska, men språkvalet gör det ju lättare att följa med i handlingen och det kan ju vara positiv i syfte att locka ungdomarna till operascenerna.

Miquel Ramos

Orkestern under ledning av Miguel Ramos spelade helt utmärkt och om jag inte själv hade sett hur många de var så hade jag nog gissat på en väsentligt större orkester. Kören har kanske en inte alltför framträdande roll i denna uppsättning, men de agerade sceniskt säkert mellan körinslagen.

Scenografi

För scenografin svarade ordförande i OperaVox själv dvs Lukas Ljungqvist för samtidigt som han alternerar i rollen som Leporello, vilket han gjorde med den äran framförallt i andra akten.

Fin operaupplevelse

Det var alltså en mycket fin operaupplevelse som vi fick uppleva på premiären och det är nu den andra stora operaupplevelse, på kort tid och båda föreställningarna har jag sett på små teaterscener som jag före dess inte ens hade hört talas om. Dessutom är det ju mycket roligt att se och höra alla dessa unga sångare och det lovar gott inför framtiden. Mycket gott!

Om föreställningen

Upphovspersoner

Musik: Wolfgang Amadeus Mozart|Libretto: Emmanuel Shikaneder|Text: Översättning av Märit Bergwall, fritt efter Erik Lindegren

Kreativt team

Scenografi: Lukas Ljungquist
Ljus: Kevin Wyn-Jones
Mask: Cecilia Blomquist
Regissör: Märit Bergwall
Dirigent: Miguel Ramos

Medverkande

Don Giovanni: Daniel Christopher Wren
Leporello: Lukas Ljungquist
Donna Elvira: Stina Lindberg
Donna Anna: Natalia Usmanova
Don Ottavio: John Haque
Kommendören: Dag Metin Ardel
Masetto: Göran Enegård
Zerlina: Matilda Wahlund

Läs mer