Opera i litteraturens värld

Opera i litteraturens värld

Opera i litteraturens värld

Redan i tio-års åldern läste jag regelbundet nästan allt jag kunde komma över.Till en början läste jag som alla andra ungdomar berättelserna om Biggles, de s.k.Fem-böckerna av Enid Blyton, och andra ungdomsböcker t.ex ”De tre musketörerna”, ”Greven av Monte Christo”, av Alexander Duma, men även ”Ivanhoe” av Walter Scott. Småningom började jag att bli en flitig besökare på stads-biblioteket, där jag kunde få tillgång till ett såväl störrre utbud,än skolbiblioteket, som hjälp av en bibliotekarie. Under perioden mellan 1955-70 läste jag allt jag kunde komma över.Mest handlade det om engelska och amerikanska författare men även en del svenska författare som Ivar Lo-Johansson och Wilhelm Moberg.Bäst tyckte jag om historiska romaner. Favoritboken i den historiska genren, som jag minns det i dag hette ”Skälmarnas furste”, av den amerikanske författaren Samuel Shellabarger.

Omkring 1980 blev jag anställd som ombudsman och från den perioden upphörde jag nästan helt att läsa skönlitteratur:med ett viktigt undantag nämligen semester-månaderna varje år!Tre månader om året läste jag ganska mycket,när hösten kom så blev det som vanligt igen.För min del började hösten i slutet av augusti år efter år.I gengäld började sommaren redan i början av maj!

I stället har jag ägnat min tid åt att njuta av musikens värld och då främst den klassiska musiken med såväl symfonier som musik från operans värld.Favoritkompositören är utan tvekan W A Mozart inte minst för att han har en sådan enorm spännvid.Hans verk spänner från pianokonserter,stråkkvartetter och symfonier till operor av högsta musikdramatiska klass.Inom operamusiken är det nog Puccini´s operor som ger mig den största behållningen i dag dock i stark konkurrens med verk av Giuseppe Verdi och på senare tid även operor av Richard Wagner.

Historiska händelser har genom tiderna gett författare såväl underlag som inspiration till de olika inte minst klassiska verk,även bibeln, som också kallas böckernas bok,och den personliga gudstron har inspirerat författare och diktare genom tiderna att skriva.Flera av dessa verk har sedermera blivit operor,även om de flesta operorna bygger på händelser som har anknytning till antika myter och sägner.Det är dock inte min avsikt att i denna uppsats göra någon genomgång av dessa operor utan jag avser endast att översiktligt behandla de verk som bygger på faktiska böcker och vilka förekommer på repertoaren.Dessutom ingår bara operor skrivna t o m 1800-talets slut.

Föregångare till operan var medeltidens liturgiska – och pastoraldramer. I operan samverkar sång,instrumentalmusik drama poesi scenbild och balett till en enhet.Men operakonsten ger också rika möjligheter att skildra människors känslor och inbördes förhållanden.
Definitioner:

OPERA SERIA: Den förhärskande opera-formen på 1600- och 1700-talen.Handlingen var oftast hämtad från mytologiska eller historiska förlagor med en sens moral och formellt var operorna uppbyggda som en kedja av recitativ och virtuosa arior. Hjälterollerna i 1700-talets opera seria var skrivna för kastratsångare,varav Carlo Broschi, känd under namnet Farinelli,tillhör de främsta namnen.

OPERA BUFFA: den italienska komiska operagenre, som på 1700-talet uppstod ur intermediet.I motsats till opera seria handlade buffan om vardagsmänniskor i vardagssituationer,ofta kärleksintriger med lycklig utgång

OPERA-COMIQUE: på 1700-talet den franska motsvarigheten till opera buffa, senare en gemensam beteckning på operor med talad dialog.

LIBRETTO: kallas textunderlaget till en opera.Den mest betydande textdiktaren från slutet av 1600-talet och under 1700-talet hette Pietro Metastasio.Under 1800-talet räknas Eugene Scribe och Francesco Maria Piave och Arrigo Boito som betydande librettister. Richard Wagner räknas som ett enastående dubbelgeni eftersom han oftast skrev såväl musiken som librettot.Sina egna librettoförfattare var också Hector Berlioz, Musorgskij och inte minst Tjajkovskij.De tvåsistnämnda utgick ofta från den ryske diktaren Alexandr Pusjkin.

Den första operan som skrevs hette ‘Dafne’, och året var 1597.Dessvärre har musiken helt gått förlorad. Det första mästerverket, Orfeo skrevs av Claudio Monteverdi 1607, och 1640 hade han premiär på Odysseus hemkomst , en opera som skrevs för världens första offentliga operahus,som öppnade 1637 i Venedig.Operan hade svensk premiär i Stockholm år 1965!

Vergillius ”Aeneiden” har gett upphov till ett flertal operor.Till de mest kända och uppskattade hör Henry Purcells Dido och Aeneas ,komponerad 1689 och med sitt uruppförande på en flickskola i Chelsea,strax utanför London. Handlingen i korthet:Kartagos drottning Dido har svurit vid sin mans död att aldrig älska någon annan,men ändå förälskat sig i den trojanske prinsen Aeneas. Det är hans enda riktiga opera och ett obestritt mästerverk.Rollerna skall kunna sjungas av barn eller halvvuxna, men integrationen av text,musik och dans har gjort den livskraftig i århundraden. Svensk premiär fick operan på Malmö Teater den 3 april 1936.

Hector Berlioz,fransk tonsättare komponerade musiken till ”Trojanerna”,1860.Operan bygger också den på Vergillius ”Aeneiden” och var egentligen skriven i två delar.Den första delen handlar om den synska prinsessan Kassandras öden,medan andra delen behandlar Dido och Aeneas historia. Verket hade i sin helhet premiär först 1968 på Covent Garden i London.

En episod i Dante´s La Divina Commedia,utgör underlag för en komisk opera,Gianni Schicchi, komponerad av Giacomo Puccini, med premiär på Metropolitan Opera i New York 1918.Den mest kända arian är ”O mio babbino caro”,Laurettas sång där hon övertalar sin käre pappa att spela rollen som den dödssjuke,som redan har avlidit, och på sätt får de bästa delarna av arvet.

Till William Shakespeare verk har det komponerats mer än 360 operor!De mest kända och spelade är Giuseppe Verdis, Macbeth som var den första opera som Verdi komponerade av Shakespeares verk. Otello,som anses vara Verdis obestridda mästerverk,komponerade han vid 73 års ålder. Falstaff som bygger på ”Muntra fruarna i Windsor”,en komisk opera,blev Verdis sista opera.

Hector Berlioz, komponerade ”Beatrice et Benedict”,som bygger på ”Mycket väsen för ingenting” (Much ado about nothing),som en markering av sin livslånga beundran för Shakespeare.

Charles Gounod, skrev Romeo och Julia,som länge var ett av Paris-operans repertoarinslag.Under många år var det även inledning av säsongen på Metropolitian i New York.

Reformoperan som infördes av Christoph W Gluck , tysk tonsättare, försökte återskapa operans ursprungliga klassiska anda genom att återknyta till den antika tragedin och genom en högstämd allvarlig musik.Verksam i olika städer i Europa inte minst i Paris.Skrev två operor med motiv från antikens Grekland nämligen Ifigenia i Aulis,som handlar om kriget mot Troja och Ifigenia på Tauris Den förstnämnda bygger på Racines tragedi,medan den andra bygger på Euripides.Båda verken brukar spelas på Drottningholms slottsteater under några sommarmånader.

Goethes romaner och skådespel har inspirerat till minst ett 140-tal operor.Till de mest kända hör Charles Gounods Faust från 1859 och Werther,en opera skriven av Jules Massenet och som bygger på ”Den unge Werthers lidande”.

Johan Henric Kellgren skrev texterna till de svenska operorna ”Gustav Adolf och Ebba Brahe”,med musik av Georg Joseph Vogler, och ”Gustav Wasa”,musiken skrevs av Johann Gottlieb Naumann, men även Aeneas i Kartago,där musiken komponerades av Joseph Martin Kraus,samtliga efter utkast av Gustaf III.

Friedrich Schiller,tysk diktare har också skrivit ett antal pjäser som har blivit operor t ex Don Carlos av Verdi och Wilhelm Tell som Gioacchino Rossini komponerade musiken till.

Walter Scott,1771-1832,skotsk författare vars historiska romaner har gett inspiration till talrika operor,däribland Lucia di Lammermoor,med musik av Gaetano Donizetti.Operan anses vara en av 1800-talets mest romantiska operor.Berömd och oerhört gripande är den s k vansinnesscenen i andra akten.

Heinrich Heine,1797-1856,tysk skald.Wagner hämtade handlingen i Den flygande holländarenav Heines ”Memoiren des Herrn von Schnabelewopski”.Richard Wagner inspirerades också av personer i andra verk av Heine till både Tannhäuser och Nibelungens ring.

Aleksandr Pusjkin,1799-1837, rysk skald och dramatiker vars verk har gett inspiration till åtskilliga operor bl a Musorgskijs Boris Godunov. Tjajkovskijs Eugen Onegin och Rimskij-Korsakovs ”Mozart och Salieri”.

Victor Hugo,1802-1885, fransk författare vars pjäser och romaner inspirerat till många operor.Bl a Verdis Rigoletto vilken bygger på boken”Kungen roar sig”.Operan blev en oerhörd framgång vid premiären 1851 och operan är lika uppskattad idag.Hertigens aria ”Donna è mobile” eller på svenska ”ack som ett fjun så lätt” och den så kallade kvartetten bidrar till operans popularitet.Minnesrik är Malmöuppsättningen 1995 med Loa Falkman i titelrollen och Dilbèr som Gilda.

Alexandre Duma d.y.1824-95, fransk författare som skrev ”Kameliadamen” vilken Giuseppe Verdi använde som underlag för La Traviata .Premiären blev ett fiasko varför Verdi gjorde en mindre omarbetning genom att förlägga handlingen till 1700-talet,och därmed var succén i hamn.Sedan dess tillhör ”La Traviata” ett av operalitteraturens mest populära verk.

Det här är en kort genomgång av de mest älskade och kända operaverken med anknytning till den västerländska litteraturen.Jag hoppas att läsaren skall finna genomgången så intressant att intresset väcks för att t ex avlyssna något av verken eller t o m ge upphov till ett operabesök.

Related posts

Kommentera