Operaskola för nybörjare – del III

iloveopera

Operaskola för nybörjare – del III

En manual i konsten att njuta av opera eller liten operaskola för nybörjare del III

Klädval eller dresscode

Med det här vill jag inte skrämma iväg dig för på inget av de svenska operahus finns några speciella krav på klädsel utan regeln är att du kommer i kläder som du trivs i och så länge de är hela och rena så har det ingen betydelse. På premiärer är det dock min erfarenhet att vissa klär sig lite elegantare och detta gäller ju särskilt om man sitter på parkettplats eller första balkong, som på Kungliga Operan kallas för 1:a raden. Själv sitter jag vanligtvis på tredje raden och även om det kan vara trångt och besvärligt anser jag att man hör bäst där.

Vad kostar ett operabesök?

En annan vanlig fråga är vad kostar det att se en föreställning på ett operahus? På Kungliga Operan kostar en parkettplats från 510 kronor, men priset varierar var du väljer att sitta och med vilken veckodag du väljer. På tredje raden på KO kostar en biljett från 250 kronor och uppåt vilket är priset för tre biobiljetter, ungefär och på premiärer.Dessutom tillkommer avgift för biljettköp och garderob här.

På  GöteborgsOperan varierar priset på en vuxenbiljett mellan 125 och 550 kr för en operaföreställning.Biljettpriset beror här på vilken veckodag du väljer. Generellt kostar biljetter mer i slutet av veckan än i början av veckan.  

På Malmö-opera kostar den billigaste biljetten 270 kronor och dyraste 650 kronor. På helgerna är det generellt sett dyrare än i början eller mitten av veckan.

Priserna kan också variera på grund av föreställningens längd och särskilt Wagner-föreställningarna är något dyrare än Mozart, Verdi- och Pucciniföreställningar. Du skall dock inte låta dig avskräckas för att gå och se en Wagner-föreställning, men du måste vara beredd på att en föreställning vanligtvis tar mellan fyra och sex timmar inklusive ett par pauser.

Garderobsavgift ingår i biljettpriset på både GöteborgsOperan och Malmö Opera, men avgift för biljettköp tillkommer. Generellt sett är också biljett till premiärföreställning dyrare på såväl Kungliga Operan, GöteborgsOperan och Malmö Opera.

Lyssnarplats 

Såväl på Kungliga Operan och GöteborgsOperan finns det möjlighet att köpa så kallade lyssnarplatser, på GO, kallas det galleri-stolar. På Malmö Opera går det att köpa biljett för en hundralapp Lyssnarplatser  innebär att du hör musiken bra, men att du har svårt att se föreställningen i sin helhet, men jag anser att det är en möjlighet man kan välja vid ett förstagångsbesök, eftersom en sådan biljett inte kostar mer än en biobiljett. Det var inte ovanligt att jag själv valde en lyssnarplats särskilt när jag har sett verket tidigare. Tänk också på att finns rabatter och kolla gärna på de olika operahusens hemsidor där du kan hitta särskilda erbjudande till bra pris.

Vad skall man tänka på innan ett operabesök?

För att besvara den frågan väljer jag än en gång att utgå från mig själv: När jag har bestämt mig för att gå på en föreställning så försöker jag dels att läsa in handlingen dels försöka att lyssna på musiken. En del anser att det inte är så viktigt att känna till handlingen i operan, men där är jag av rak motsatt uppfattning. Ju bättre förberedd du är innan föreställningen desto mer får du ut av din upplevelse. Detta är särskilt viktigt eftersom de flesta operorna sjungs på originalspråk och det kan då gälla italienska, tyska, tjeckiska och ibland sjöngs det på engelska och då kan det ju vara lättare. På alla de stora operahusen här i Sverige finns det textmaskin som gör att du kan följa sångtexten, men enligt min personliga uppfattning kan det vara vanskligt att följa textmaskinen eftersom den vanligtvis är ganska högt placerad, med undantag av Malmö Opera där textmaskinen är placerad vid orkesterdikets kant.

Varför sjunger man inte på svenska?

Det gör man ibland, men de flesta operor framförs på originalspråket med texten på en textmaskin över scenen. Detta gör man av två skäl. I en opera är inte handlingen den viktigaste. Den läser man lätt in i programmet. Det är istället musiken som är det väsentliga. Den musikaliska upplevelsen kan ibland förloras lite i en översättning. Dessutom finns det en praktisk aspekt på det. Operan är internationell och utländska artister sjunger ofta på svenska operascener, både som ordinarie sångare och som vikarier. Lika ofta gästspelar våra svenska sångare på utländska scener. Då är det praktiskt att sjunga på originalspråket, så att sångarna slipper lära alla roller på flera språk.

Vad händer då man kommer till operan?

Biljettkontroll, garderober och sådant är samma som man hittar på alla typer av teatrar. Tänk också på att det kostar några tior för att hänga in sina ytterkläder i garderoben, men det skall du absolut göra. Både för din egen skull och andras skull. I garderoben kan du också köpa ett programblad och det gör jag faktiskt alltid, eftersom det oftast finns intressanta artiklar som man med fördel kan läsa även efter föreställningen.

Då det närmar sig starttiden för föreställningen hör man ett ostrukturerat oväsen från orkesterdiket. Musikerna stämmer sina instrument och övar på sina insatser. Efter en stund hörs en lite pressad ton från orkesterdiket. Det är oboen som ger ett 1a (440Hz), som de andra instrumenten har att stämma in sig efter. Oboen används, eftersom det är det orkesterinstrument som ger renast ton.

Snart släcks ljuset ned i salongen och en applåd förkunnar, att dirigenten är på väg fram till pulten. Alla orkestermedlemmar reser sig upp. Han tar konsertmästaren i hand, bugar mot publiken och slår igång orkestern i ouvertyren eller i förspelet, ett orkesterstycke som inleder nästan alla operor. De flesta operor framförs utan talad dialog, istället sjungs dialogen. Den delen kallas recitativ. De mer melodiska numren kallas arior och om det är en ensam sångare, duetter om det är två, terzetter om det är tre o.s.v. Dessutom förekommer körer, baletter och intermezzon (=mellanspel av orkestern).

Servering i pausen och före föreställningen

Man kan, om man vill, passa på att i caféet beställa och betala förfriskningar, som man vill ha i pausen. Det kan vara praktiskt, för då går man direkt efter första akten till anvisat bord och fikar och då står allt framdukat och den stora fördelen är att man slipper att stå i en oändlig kö. Tänk också på att det finns begränsade platser för pausservering så kom gärna i god tid till föreställningen. På några operahus kan man beställa via operans hemsida de förfriskningar som man önskar i pausen. Kolla på deras hemsida vad som är möjligt. På Kungliga operan kan man samlas på Gustaf III café och där brukar man kunna lyssna på en kort introduktion inför föreställningen, vilket alltid brukar vara ett uppskattat initiativ. Tänk även på att ta med kontanter för det går inte att betala med kort på alla ställen och räkna med att ett glas vin kostar c:a 60 kronor och kaffe och kaka c:a en femtiolapp, per person.

Vad är det för skillnad på tenorer och sopraner och andra sångare?

Det hela handlar om olika röstlägen. Hur höga eller låga toner man kan ta. Hos manliga sångare delar man in dessa i tre huvudkategorier: tenor, baryton och bas. Tenoren är den högsta. Basen ligger betydligt djupare och barytonen någonstans mitt emellan. Dessutom finns ytterligare en variant nämligen basbaryton som är ett mellanting mellan bas och baryton. Motsvarande röstomfång för kvinnliga sångare heter från högsta till lägsta: Sopran, mezzosopran (eller mezzo) och alt. Sen pratar man ibland om lite finlir i form av lyriska eller dramatiska tenorer och sopraner, men det tillhör fortsättningskursen. Tenorer och sopraner anses bland vissa ha lite högre status i hierarkin, men det är förhoppningsvis en syn på röstfack, som håller på att försvinna.

Opera på semesterresan

Det är också en bra idé att passa på att se en föreställning om du semestrar i Sverige. Det finns flera spelplatser för opera under sommaren i Sverige och även här kan du använda dig av min länklista som du hittar här. En av fördelarna med att välja att göra besöket under sommaren är att då slipper du tänka på någon formell klädsel, eftersom de flesta operaföreställningar sker ute i det fria eller i lokaler där man måste ha med sig lite extra varma kläder och ibland ett ordentligt regnställ.

Liten operaordlista

Alt Den lägsta kvinnostämman. Altarna sjunger oftast i karaktärsfyllda biroller, såsom Spåkvinnan Ulrika i Maskeradbalen, Erda i Nibelungens Ring och Amman i Die Frau ohne Schatten. Ett par berömda altar är Ruth Hesse, Sieglinde Wagner och Giuletta Simionato.

Aria En solosång i en opera. Beteckningen förekommer även utanför operans värld och avser då ett solostycke avsett för konsertframförande av en ensam röst med ackompanjemang.

Barocken 1600-talets konstepok. Barocken brukar anses avslutad kring 1750. Operakonsten utvecklades under barocken ur renässansens musikteatrar. Stora operakompositörer under barocken är t.ex. Händel, Lully, och Monteverdi.

Baryton Mellanläge för mansrösten. Högre baryton betecknas tenorbaryton och lägre kallas basbaryton. Exempel på barytonroller i operor är titelrollen i Don Giovanni, Esqamillo i Carmen och Papageno i Trollflöjten. Kända barytoner är Håkan Hagegård, Loa Falkman och Ingvar Wixell

Bas Den lägsta mansrösten. Exempel på viktiga basroller är Osmin i Enleveringen ur Seraljen, Sarastro i Trollflöjten och Leporello i Don Giovanni. Kända basar är Feodor Sjaljapin, Manfred Schenk och Paul Robeson.

Byxroll Beteckningen på en manlig roll, ofta en yngling, som sjungs av en kvinnlig sångare. Cherubin i Figaros bröllop och Oktavian i Rosenkavaljeren är välbekanta byxroller.

Dirigent Den musikaliskt ansvarige för föreställningen. Dirigenten leder takten och slår in de olika instrumenten och sångarna på rätt tiondels sekund och har en långt mycket viktigare funktion, än vad många människor tror.

Duett Ett sångstycke för två röster. Många duetter ur operalitteraturen har blivit musikaliska örhängen. O soave fanciulla ur Bohéme och Au fond du temple saint ur Pärlfiskarna t.ex.

Förspel Ett orkesterverk som inleder t.ex en opera. Till skillnad från ouvertyren går förspelet oftast direkt över i första scenen utan att avslutas som ett separat verk.

Intermezzo Ett orkestralt mellanspel i en opera. Sådana mycket ofta spelade och älskade intermezzon hittar vi i t.ex. Leoncavallos Cavalleria Rusticana och Puccinis Manon Lescaut eller Meditation ur Massenet´s Thais.

Kastrat Idén att kastrera gossar med fina sopranröster kom från kyrkan. Kastrater var viktiga under barocken, men även senare användes de. Dessa roller sjungs ofta av kvinnor idag (Se Byxroll) eller extremt höga s.k. Countertenorer.

Klassicismen Kallas ofta för Wienklassicismen och är den epok som kom efter barocken, mellan 1750 – 1820. Epoken domineras fullständigt av Mozart, Beethoven och Haydn.

Koloratur En virtuos utsmyckning av sång med drillar, snabba tonväxlingar och löpningar. Koloratur finns i alla röstlägen men förknippas oftare med sopraner. Ett par ofta hörda koloraturarior är Nattens Drottnings andra aria ur Trollflöjten och Vansinnesscenen ur Lucia di Lammermoor. Rossinis operor innehåller många koloraturarior.

Kvartett I operan ett sångstycke för fyra röster. Kvartetten Bella figlia del amore ur Rigoletto är ett välkänt exempel.

Largo Tempobeteckning som betecknar långsamt. Händels berömda Largo är en tenoraria ur operan Xerxes – Ombra mai fu.

Libretto Texten till en opera. Den som har skrivit librettot, ofta efter en litterär förlaga, kallas ”librettist”

Maestro Hederstitel för framstående dirigent.

Mezzosopran Ofta helt enkelt kallad ”mezzo” är den kvinnliga mellanstämman. Carmen är ett lysande exempel på en roll för en mezzo. Kända mezzosopraner är Cecilia Bartoli, Ann-Sofie von Otter och Malena Ernman

Neoklassicism Stilriktning inom den moderna musiken som hade sin storhetstid under 1920-talet. Igor Stravinskij är dess främste tonsättare.

Opera buffa Komisk opera, framför allt en som skrivits i Italien under 17 – 1800-talen. Ett bra exempel på en buffa är Rossinis Barberaren i Sevilla.

Orkester En operaorkester är oftast satt som en mindre symfoniorkester med 50 – 70 musiker. Orkestern leds genom föreställningen av en dirigent.

Orkesterdike Ett nersänkt rum framför scenen där orkestern sitter.

Partitur En notutskrift av samtliga stämmor i ett flerstämmigt verk. Partituret är dirigentens viktigaste hjälpmedel.

Recitativ De sjungna delarna av librettot som ligger mellan de mer utkristalliserade sångnumren. Det är under recitativen som handlingen förs framåt. Lite förenklat kan man kalla recitativen för en tonsatt dialog.

Renässansen Pånyttfödelsen. Den konstepok som dominerade 1500-talet. Som den första operan brukar man ibland räkna Monteverdis Orfeo 1607. Den tillkom alltså precis i brytningstiden mellan renässansen och barocken.

Romantiken En musikepok som sträcker sig från tidigt 1800-tal till tidigt 1900-tal. Flera av de stora operakompositörerna komponerade i den romantiska stilen som t.ex Verdi, Wagner, Puccini och Tjajkovskij.

Sopran Den högsta kvinnorösten eller gossrösten. I operorna är ofta den bärande kvinnliga rollen en sopranroll. Som exempel kan nämnas Pamina och Nattens Drottning i Trollflöjten, Isolde i Tristan och Isolde och Mimi i Bohéme. Kända sopraner är Birgit Nilsson, Maria Callas och Kiri te Kanawa, Renée Fleming.

Tenor Den högsta manliga rösten. Hjälten i en opera är ofta en tenor. Titelrollen i Otello, Radames i Aida, Hertigen i Rigoletto och Don José i Carmen är bara några exempel av hundratals viktiga tenorroller. Kända tenorer är Luciano Pavarotti, Jussi Björling Placido Domingo och, Nicolai Gedda.

Terzett Ett stycke för tre röster.

Operett Lättare musikverk ofta med mer populärmusikaliska stycken. Operetter har sällan recitativ men det finns också äkta operor som har talade repliker mellan arior och andra sångstycken. Gränsen mellan opera och operett är inte helt distinkt.

Ouvertyr Instrumentalt inledningsstycke till ett sceniskt verk. En äkta ouvertyr avslutas och applåderas innan ridån går upp för första akten. Gränsdragningen mot begreppet förspel är flytande.

Till sist
Avslutningsvis vill jag tacka mina operavänner Dagmar Månsson och Björn Ekblom utan vars stöd och entusiasm denna handledning/manual inte hade blivit till något.

Manual del 1

Manual del 2

Related posts

Kommentera