Palais Garnier – Opera Bastilje – Paris

paris
Palais Garnier Bild:Eric Pouhier

 

Palais Garnier – Opera Bastilje – Paris

Detta magnifika operahus ligger på Place de 1’Opera i centrala Paris. Palais Garnier är det trettonde operahuset sedan Paris Opera grundades av Ludvig XIV år 1669.

Kejsar Napoleon III beordrade bygget som en del av Paris stora modemiseringsprojekt under ledning av Baron Haussmann på 1850- och 60-talen. En arkitekttävling utlystes och vanns av Charles Garnier, en då närmast okänd 35-årig arkitekt.

Grundstenen lades 1861 och bygget pågick i fjorton år med talrika avbrott bl.a. på grund av det fransk-preussiska kriget 1870. Ett annat problem var en underjordisk sjö på tomten som måste tömmas på vatten, vilket tog nästan ett år. Teatern vilar nu på ett ”tråg” av betong som stabiliseras genom en barlast av vatten, som man kan se under ett galler längst ner i byggnaden.

På hösten 1873 brann så Paris tidigare Opera, vilket påskyndade färdigställandet av Palais Garnier. 1875 stod teatern färdig i nybarock stil. Salongen rymmer drygt 2 000 åskadare och består av en parkett och fyra rader. Armaturen i taket väger sex ton. 1896 föll en motvikt till denna armatur ner och dödade en person. Den händelsen tillsammans med den underjordiska sjön inspirerade Gaston Leroux till romanen Fantomen På Operan, som senare blev en av Andrew Lloyd Webbers mest framgångsrika musikaler. Den spelas fortfarande i London och New York och säkert på många fler platser världen runt.

Större teatersalonger hade världen sett, men aldrig hade en teaterbyggnad haft så väldiga foajéer. För sin tid var också utrymmet bakom scenen mycket väl tilltaget. Teatern är mycket rikt dekorerad,både invändigt och utvändigt. Mellan kolonnerna på byggnadens fasad finns byster av ett flertal kompositörer såsom Mozart, Rossini, Beethoven,Meyerbeer och Halévy. De två stora statyerna på taksidoma kallas Poesin och Harmonin och är utförda av Charies Gumery, som dog 1871 och alltså inte fick se operahuset färdigt med sina statyer på plats.

Den storslagna trappan som möter besökaren är en sevärdhet i sig, liksom de spektakulära foajérna. Taket i salongen målades om av Marc Chagall 1964, vilket visade sig mycket kontroversiellt eftersom målningens moderna stil medvetet avviker helt från teaterns övriga utsmyckning. Dessutom målades originalmålningen över och kan inte återställas.

1994 påbörjades en restaurering av Palais Garnier som avslutades först 2006. Idag drivs teatern tillsammans med Bastiljoperan under namnet Opera National de Paris.

Teatern byggdes ursprungligen för den repertoar av s.k. stor opera (grandopéra) som skrevs på 1830 och 1840-talen av bl.a. Meyerbeer, och givetvis de senare verk av t.ex. Massenet som bjöd på stort sceniskt spektakel inför en lyxälskande publik. Fram till 1960-talet hade teatern en stor repertoar av franska operor och utländska verk i fransk översättning, ofta i åldrade uppsättningar. Ensemblen dominerades av franska sångare och uppfattades som normgivande för hur fransk sång borde vara. Det rådde också en tydlig arbetsfördelning mellan Stora Operan’som den ibland har kallats på svenska) och den mindre teatern Opéra-Comique. T.ex. gavs Carmen bara på Opéra-Comilue fram till 1959, då den togs upp på Garnieroperan. Länge skilde sig franska sångideal från t ex tyska och italienska, och att nästan allt sjöngs på franska innebar en lokal kultur, som från mitten av 1900-talet dels försvagades, dels uppskattades mindre än förr.

1973 kom en nytändning genom att schweizaren Rolf Liebermann blev chef tillsammans med sir Georg Soiti och andra framstående dirigenter ändrade han repertoaren och ett s.k. stagionesystem infördes. Internationella stjärnor ersatte i stor utsträckning de franska sångarna, även i fransk repertoar, och Palais Garnier blev ett operahus som tävlade med väridens ledande. Samtidigt försvann den tidigare särprägeln nästan helt.

1980 beslutade president Mitterrand att ett nytt operahus skulle uppföras i Paris. Det blev Opera Bastille, som invigdes den 14 juli 1989, på 200-årsdagen av den franska revolutionen. Dess modernare scenteknik gör att repertoaren har utvidgats, och idag utgör båda teatrarna ett företag under samma ledning.

Idag används Palais Garnier främst till balettföreställningar men man spelar också en hel del opera.Eftersom Opéra-Comique och Théätre du Chätelet också spelar mycket opera, liksom ibland Champs Elysées-teatern, så har operaintresserade Parisbor fem stora teatrar att besöka – förmodligen världsrekord.

paris2
Opera Bastilje Bild:Archiguide

 

Hemsidan för Opera National de Paris

Där finns all information om föreställningarna i både Palais Garnier och Opera Bastille.

Biljettema släpps vid flera tillfällen under säsongen – i regel två månader i förväg. Priserna ligger på mellan 200 kr och 1 400 kr.

Telefonnumner till biljettkassan är: 033 I 71 25 24 23 måndag- fredag kl. 09.00 till 18.00 och lördagar från 09.00 till 13.00. Leif Nilsson, redaktör för medlemstidningen OV-Revyn Copyright författaren och OperaVännerna vid Kungliga Operan OperaVännerna vid Kungliga Operan i Stockholm

Länktips

Palais Garnier (In English)

Related posts

Kommentera