Siegfried Metropolitan Operabio – synopsis

Siegfried at Metropolitan Opera Metplayer - synopsis

 siegfriedmetropolitanopera

Siegfried Metropolitan Operabio – synopsis

Kompositör och librettist

Musik och text: Richard Wagner

Libretto

Libretto på tyska

Vill du ha tillgång till  sångtexten till Nibelungens ring? Beställ  genom att klicka på bilden

Sångtexterna till Nibelungens ring

Premiär

Premiär på Festspielhaus i Bayreuth den 16 augusti 1876. Sett föreställningen: 5 november på Biograf Spegeln i Malmö

Recensioner

Här kan du läsa mina och andras tankar om föreställningen

Produktionsteam

|Dirigent: Fabio Luisi|Regissör: Robert Lepage|Scenografi Carl Fillion|Kostym: Francois St-Aubin| Ljusdesign:Etìenne Boucher|Videokonstnär: Pedro Pires|

Operaroll, rösttyp och sångare

Roll Rösttyp Sångare
Siegfried tenor Jay Hunter Morris
Mime tenor Gerhard Siegel
Vandraren baryton Bryn Terfel
Alberich basbaryton Eric Owens
Fafner bas
Erda alt
Brünnhilde sopran Deborah Voigt
Skogsfåglens stämma sopran

AKT I

I en grotta djupt inne i skogen arbetar dvärgen Mime febrilt med att smida ett svärd åt sin fosterson Siegfried, en stark och orädd yngling. Mimes plan är att Siegfried ska dräpa draken Fafner, som ruvar på nibelungarnas skatt, där maktens ring ingår. När draken väl är död tänker Mime röja Siegfried ur vägen och själv lägga beslag på ringen som ska göra honom till världens herre. Men inget svärd som Mime gör blir starkt nog.

Siegfried kommer hem och prövar det nva svärdet, som brister i hans händer. Han grälar på Mime och börjar fråga ut dvärgen om sitt ursprung. Han har sett sin spegelbild i bäcken och inser att den fula lilla dvärgen inte kan vara hans far. Så vems son är han då?

För första gången berättar Mime hur han fann Sieglinde, Siegfrieds mor, i skogen. Han tog hand om henne men hon dog när hon födde sin son. Så visar han det brutna svärdet Notung, som Sieglinde räddat när Siegfrieds far Siegmund stupade. Det är det svärdet jag behöver! utbrister Siegfried ivrigt och befaller Mime att laga vapnet medan han själv springer till skogs igen. Han vet inte att Mime gång på gång har försökt smida ihop svärdet utan att lyckas.

Medan Mime missmodigt grubblar på problemet anländer en främmande vandrare. Det är Wotan, gudarnas herre, i mänsklig gestalt. Som på lek utmanar han Mime på en frågetävling med förlorarens huvud som pris. Vandraren besvarar lätt Mimes tre frågor och Mime kan i sin tur svara på vandrarens första två. Men han blir svarslös när Wotan frågar honom vem som kan laga svärdet Notung. Vandraren avslöjar själv svaret innan han försvinner: ”Endast den som aldrig har känt fruktan kan smida Notung helt – och han kan gott få ditt huvud också!”

När Siegfried återkommer berättar Mime att endast den som aldrig känt fruktan kan laga svärdet. ”Fruktan, vad är det?” undrar Siegfried nvfiket och Mime inser att ynglingen själv är den som vandraren talat om. Han föreslår att de ska gå till draken Fafners håla, där man verkligen får veta vad fruktan vill säga. Det tycker Siegfried är en utmärkt idé. och han börjar genast själv smida ihop svärdet. Under tiden gör Mime i ordning en giftdryck som han tänker ge Siegfried efter striden.

När Siegfried är färdig med svärdet prövar han det på städet, som rämnar i två stycken. Sedan rusar han ut i skogen med Mime i hälarna.

AKT II

I nattens mörker ligger Mimes bror Alberich på lur utanför Fafners håla, besatt av sin åtrå efter ringen som en gång varit hans. Vandraren uppenbarar sig och varnar Alberich för Mime. Han väcker också Fafner och varnar draken för den unge hjälten som nalkas, men Fafner gäspar bara oberört och somnar om.

I gryningen anländer Mime och Siegfried. Mime smyger bort medan Siegfried dascdrömmer en stund i den fridfulla skogen. Han skär till en pipa och försöker härma en fågels sång men misslyckas och blåser i sitt horn istället. Hans hornstötar väcker Fafner som krälar ut ur hålan för att få sig ett skrovmål. Men Siegfried dräper draken, som med sina sista ord varnar honom för ringens förbannelse.

Siegfried har fått en droppe av det brännande drakblodet på fingret,som han sticker i munnen. Då förstår han plötsligt skogsfågelns sång. Fågeln berättar för honom om skatterna i hålan och varnar honom för Mimes svek. När Mime närmar sig med giftdrycken genomskådar Siegfried honom och hugger ner honom. Fågeln berättar nu om Brünnhilde, en underskön kvinna som ligger försänkt i sömn på en bergstopp omgiven av eld. Siegfried ger sig av för att finna henne. Av skatten tar han med sig den magiska töckhjälmen, som ändrar bärarens skepnad, och den ödesdigra ringen.

AKT III

I ett bergspass nära den bergstopp där Brünnhilde sover frammanar Wotan Erda, den allvetande jordgudinnan, för att få veta mer om gudarnas öde. Hon svarar undvikande och han anar att gudarnas tid snart är ute. När den aningslöse Siegfried kommer och gör narr av honom försöker han spärra vägen för ynglingen. Siegfried hugger av Wotans spjut och guden drar sig resignerat tillbaka.

Siegfried når bergets topp och tränger utan fruktan igenom de flammande lågorna. Där finner han den sovande valkyrian, och eftersom han aldrig har sett en kvinna förut tror han först att hon är en man. Han lossar hennes rustning och bländas av hennes skönhet – nu lär han sig till sist vad fruktan vill säga! Men han övervinner sin bävan och väcker henne med en kyss.

Hänförd hälsar Brünnhilde ljuset och Siegfried som har återfört henne till livet. Först försöker hon motstå hans glödande kärleksförklaringar, eftersom hon vet att den jordiska kärleken innebär slutet för hennes odödlighet. Men till sist ger hon sig hän och de båda förenas i en lovsång till kärleken, ljuset och livet.

Related posts

Kommentera