Judinnan 1835 synopsis

Judinnan 1835 synopsis Judinnan på GöteborgsOperan - synopsis
86 / 100

Judinnan. Halévy hade som så många andra blivit sporrade att skriva en grand opéra efter Meyerbeer framgång med Robert le Diable och för att lyckas var man tvungen att komponera i dennes stil som kanske var lite opersonlig, men Halévy lyckades behålla sin personlighet och visar sin särart i den judiska pesachritualen som han skrev på ett mångfacetterat sätt eftersom Halévy själv var jude.

Judinnan 1835 synopsis

Akt 1

I en stad lever en grupp judar som en förtryckt minoritet. Bland dem finns guldsmeden Eléazar och hans dotter Rachel. Hon har inlett en relation med, som hon tror, den judiske lärpojken Samuel. Han är i själva verket den kristne prinsen Leopold som just kommit tillbaka efter ett ärofyllt uppdrag. Leopold kommer för att träffa Rachel, men känns igen av sin förtrogne Albert som genomskådar hans förklädnad. Albert berättar för sin vän att ett stort koncilium ska äga rum i staden efter att kättare har besegrats. Leopold ska då hyllas för sina insatser vid en folkfest. De båda männen gömmer sig.

Då allmän helgdag har utlysts, blir en folkmassa uppretad över att Eléazar hädar genom att arbeta inne i sin verkstad. Eléazar och hans dotter hotas med döden av stadens överhuvud Ruggiero. Kardinal Brogni, som kommit till konciliet, avstyr det hela.Han känner igen Eléazar, som påminner honom om att de sågs i Rom för många år sedan. Då hade Brogni hustru och en dotter, men de dog ifrån honom varpå han blev präst. Eléazar har inte glömt att Brogni förvisade honom från Rom, Brogni ber honom förgäves om förlåtelse. Han pläderar försoning och ser till att Eléazar och Rachel benådas.

I hemlighet återser Rachel och Leopold varandra och bestämmer sig för att träffas i hennes fars hus senare samma kväll, då den judiska påsken ska firas. Festligheterna börjar på torget och än en gång hotas Eléazar och Rachel, eftersom de råkat hamna framför kyrkan. En uppretad folkmassa hotar att dränka judarna, men hindras av Leopold som ger ett tecken till Albert att stoppa vakterna. Rachel blir stum av förvåning över att hennes “Samuel” kan besitta en sådan makt. Kejsaren anländer och hyllas av folket.

Akt 2

Eléazar firar påsk i sitt hem med en grupp judar vid en hemlig ceremoni. Leopold och Rachel deltar. Hon blir förskräckt då hon ser sin älskade avstå från det osyrade nattvardsbrödet och istället gömma det. Det bankar på dörren och alla försvinner förskräckt utom Eléazar. Besökaren visar sig vara prinsessan Eudoxie, Leopolds gemål. Från sitt gömställe hör Leopold med stigande samvetskval sin hustru beställa en dyrbar guldkedja av Eléazar.

Den ska hon överräcka till sin älskade vid morgondagens ceremoni som tack för hans bragder. Eléazar lovar att infinna sig med kedjan graverad. Då Eléazar följer Eudoxie ut, kräver Rachel en förklaring från Leopold på den senaste dagens händelser. Han lovar att komma tillbaka senare samma natt, när hennes far inte kan höra. Rachel våndas över vilka hemligheter som Leopold döljer för henne.

Efter att ha kommit tillbaka, bekänner Leopold för Rachel att han är kristen. Chockad påminner hon honom om att samröre mellan en judinna och en kristen straffas med döden. Men hon kan inte stå emot hans kärlek och låter sig övertalas att de ska rymma. Just när de är på väg, upptäcks de av Eléazar som rasar mot Leopold. När denne dessutom säger sig vara kristen är Eléazar nära att döda honom, men hindras av Rachel. Hon ber sin far om nåd för sin älskade och lyckas övertala honom att ge sitt samtycke till giftermål. Men då vägrar Leopold plötsligt och säger att det är omöjligt, utan att vilja ge en närmare förklaring. Han jagas ut ur huset av en besinningslös Eléazar.

Akt 3

1 palatset gläds Eudoxie åt att få återse sin make. Den stora ceremonin tar sin början och även Eléazar är där tillsammans med Rachel för att lämna över guldkedjan till Eudoxie. Inför allt folk ska prinsessan just hänga kedjan om sin makes hals, då han plötsligt känns igen av Rachel som först inte tror sina ögon. Utom sig sliter hon av Léopold kedjan och hävdar att han är fördömd: han har haft samröre med en judinna, och denna judinna är hon själv. Då Leopold tiger, förstår alla att Rachels anklagelse är sann. Kardinal Brogni nedkallar en förbannelse över Rachel, Leopold och Eléazar; de tre är att betrakta som fredlösa och fängslas väntan på rättegång.

Akt 4

Eudoxie utverkar att Rachel släpps ut ur fängelset en kort stund för ett möte. Hon besvär sin rival att ta tillbaka sin anklagelse för att rädda Leopolds liv, men Rachel vägrar. Eudoxie säger sig inte ha något mer att leva för och önskar inget annat än döden, bara Leopold får leva vidare. Till sist ger Rachel efter: “Avgör nu, vem av oss som älskar honom mest”. Eudoxie lämnar henne och avlöses av Brogni, som får höra Rachel ta tillbaka sin anklagelse. Kardinalen känner ett märkligt medlidande med den unga kvinnan och inser att den enda som kan rädda henne är hennes far. Brogni talar ensam med Eléazar och ber honom att konvertera till kristendomen för att rädda sin dotters och sitt eget liv.

Eléazar vägrar hårdnackat: hans enda hopp är att få dö i den rätta tron och att få hämnas på en kristen. Han berättar för kardinalen att den dagen för många år sedan då denne fick sitt hus plundrat och nedbränt, så hade hans lilla dotter undkommit – omhändertagen av en jude. Eléazar vet vem det var och att dottern fortfarande lever. Kardinalen blir utom sig och frågar vem mannen är och var hon finns.

Men Eléazar vägrar att svara; hans hämnd blir att ta hemligheten med sig graven. Brogni lämnar honom förkrossad och Eléazar har svåra samvetskval: kan han offra sitt älskade barn för sitt eget hats skull?Eller ska han berätta sanningen, låta henne stanna på jorden och därmed beröva henne den rätte Gudens himmelrike?

Akt 5

Avrättningen av Eléazar och Rachel förbereds. Eléazar förfäras över att hon har tagit tillbaka sin anklagelse mot Leopold och hon fördöms av folkmassan. Just innan avrättningen ska verkställas, frågar Eléazar om hon skulle vilja leva vidare utan honom, i ett liv fyllt av glans och ära men då måste hon låta sig döpa till kristen. Hon vägrar bestämt och tycker sig höra deras Gud kalla dem till sig. I samma ögonblick som Rachel avrättas ställer Brogni åter frågan till Eléazar: “Min dotter var är hon?”

IN ENGLISH

The synopsis below reflects the original version of the opera. Modern performing versions often somewhat adapt this storyline for convenience.

Place: Constance
Time: 1414
Events before the opera begins

The following is a summary of events which took place before the first act of the opera, some of which are only revealed in the course of the action.

When he was young, the Jew Eléazar had lived in Italy near Rome and witnessed the condemnation and executions of his sons as heretics by Count Brogni. Eléazar himself was banished and forced to flee to Switzerland.

During his journey, Eléazar found a baby near death, abandoned inside a burnt-out house which turned out to be the home of the Count. Bandits had set fire to the house, attempting to kill the entire family of Brogni but unaware that the Count himself was in Rome at the time.

Eléazar took the child, a girl, and raised her as his own daughter, naming her Rachel. Brogni discovered the ruins of his house and the bodies of his family upon his return. He subsequently became a priest and later a cardinal.

At the beginning of the opera, in 1414 Rachel (now a young woman) is living with her adopted father in the city of Constance. The forces of the Holy Roman Emperor Sigismund have defeated the Hussites, in battles where Prince Leopold has distinguished himself. The Council of Constance, convened by Antipope John XXIII, has been arranged to resolve Church matters. John XXIII is represented there by Cardinal Gian Francesco Brogni, who was a historical personage. His part in the story of the opera is, however, entirely fictional.

Act 1 of the original 1835 production, design by Charles Séchan, Léon Feuchère, Jules Dieterle, and Édouard Desplechin

Act 1 

A square in the city of Constance in 1414

Eléazar is a goldsmith. The crowd condemns him for working during a day dedicated to Church festivities. He is saved from a lynching by the arrival of Brogni, who in the process recognises Eléazar as his old adversary.

Prince Léopold arrives in disguise as a young Jewish artist Samuel. Rachel is in love with Samuel and knows nothing of his true identity. Local laws reflect prejudice against the Jews: if a Jew and a Christian have sexual relations, the Christian is excommunicated and the Jew is killed. Léopold is thus taking a great risk in this affair, especially as he is already married to the Princess Eudoxie. The crowd returns to attack Eléazar, but ‘Samuel’ secretly instructs his troops to calm things down. The act closes with a grand triumphal procession.

Act 2 

Inside the house of Éléazar

Rachel has invited ‘Samuel’ for the Passover celebration in Eléazar’s house. He is present while Eléazar and the other Jews sing their Passover prayers. Rachel becomes anxious when she notices that ‘Samuel’ refuses to eat the piece of unleavened bread that she has given him. He reveals to her that he is a Christian, without telling her his true identity. Rachel is horrified and reminds him of the terrible consequences of such a relationship.

Princess Eudoxie enters to order from Eléazar a valuable jewel as a present for her husband, at which point Samuel (Prince Léopold) hides.

After Eudoxie leaves, Léopold promises to take Rachel away with him. She tries to resist, worrying about abandoning her father, but as she is about to succumb to his advances, they are confronted by Eléazar, who curses Léopold before the latter runs off.

Act 3 

Magnificent gardens

Rachel, who has followed ‘Samuel’ to the Palace, offers her services as a lady’s maid to Princess Eudoxie. Eléazar arrives at the palace to deliver the jewel. He and Rachel recognise Léopold as ‘Samuel’. Rachel declares before the assembly that Léopold seduced her and she, Eléazar and Léopold are arrested and placed in prison, on the instructions of Cardinal Brogni.

Act 4 

A Gothic interior

Princess Eudoxie asks to see Rachel in prison, and persuades her to withdraw her allegations. Rachel agrees; Cardinal Brogni agrees to commute Léopold’s sentence, and to spare Rachel and Eléazar if they convert. Eléazar at first answers that he would rather die, but then makes plans to avenge himself.

He reminds the Cardinal of the fire in his house near Rome many years before and tells the Cardinal that his infant daughter did not die. He says that she was saved by a Jew and that only he knows who he is. If he dies, his secret will die with him. Cardinal Brogni begs him to tell him where his daughter is, but in vain.

Eléazar sings of the vengeance that he will have in dying, but he suddenly remembers that he will be responsible for the death of Rachel. The only way to save her is to admit that the Cardinal is her father and that she is not Jewish but Christian. The act ends with the opera’s most famous aria, Eléazar’s ‘Rachel, quand du Seigneur’.

He does not want to sacrifice Rachel to his hatred of Christians, and renounces his revenge. However, when he hears the cries from a pogrom in the streets, he decides that God wants him to bear witness in death with his daughter to the God of Israel.

Design for Act 5 of the original 1835 production

Act 5 

A large tent supported by Gothic columns

Eléazar and Rachel are brought to the gallows where they will be thrown into a cauldron of boiling water. Rachel is terrified. Eléazar explains that she can be saved if she converts to Christianity. She refuses and climbs to the gallows before him. As the people are singing various prayers, Cardinal Brogni asks Eléazar if his own daughter is still alive.

Eléazar says that she is and when Cardinal Brogni asks where she can be found, Eléazar points to the cauldron, saying “There she is!” He then climbs to his own death while the Cardinal falls on his knees. The opera ends with a chorus of monks, soldiers and the people singing “It is done and we are avenged on the Jews!”

UPPHOVSPERSONER

Musik: Fromental Halévy
Libretto: Eugène Scribe

Mer att läsa