The Greek Passion en tänkvärd upplevelse. Det är inte ofta att jag får uppleva ett nytt verk och av en tonsättare som jag knappt känner till. För sex månader sedan hade jag ingen större större kännedom om kompositören till The Greek Passion nämligen Bohuslav Martinù. Däremot var jag  bekant med den grekiske författaren, Nikos Kazantzakis; mannen bakom Zorba.

The Greek Passion en tänkvärd upplevelse 2017

London

The Greek Passion skulle haft premiär på Royal Operahouse Covent Garden nuvarande ROH i London 1957 men premiären sköts upp. Martinu gjorde en ny version och den versionen fick premiär på operan i Zürich 1961.

I modern tid har verket getts under Bregenzer Festspiele 1999 och  året efter gavs den på ROH i London. Senast gavs The Greek Passion i Essen 2015.

Wermland Opera

I torsdags hade alltså The Greek Passion den nordiska premiären på Wermland Opera. Regissören, Mira Bartov har förlagt handlingen i ett Folkets Hus i obestämd tid, men någonstans i Sverige. Det spelar egentligen ingen roll var regissören har tänkt sig handlingen och inte heller kopplingen till dagens flyktingström.

Fantasi

Det ligger i åskådarens fantasi att bestämma eller ta ställning till, men i min värld får jag fler associationer till frågor om makt och att den inte får hotas oavsett vad som är grundorsaken. Det uppstår en maktkamp i första hand mellan prästerna och den slutar med, som i alla andra maktkamper. Att en drar det kortaste strået och att allt återgår till den tidigare ordningen.

Det framgår med all önskvärd tydlighet i en av föreställningens sista scener, en sorts nyckelscen, där Priest Grigorios välsignar den mördade Manolios,men helt och hållet nonchalerar Panait, som står och väntar på tack för sin gärning. Detta trots att det är just denna handling som sas återställer maktordningen i den lilla byn.

Berörande och gripande

Det är på många sätt en ytterst berörande och gripande berättelse som framförs utmärkt och kännetecknas av ett alldeles utmärkt ensemblespel och då tänker jag lika mycket på det sceniska som vokala framförandet.

Föreställningen tappar tempo då och då  och det känns som man borde ha förkortat den något för att undvika bristerna i librettot.

Musikaliskt

Musikaliskt har jag svårt att bestämma mig för vad jag tycker, men jag upplever det inte som en stor musikalisk upplevelse. Det blir för mycket typ filmmusik i min smak. Men med det konstaterat så är det ju ärligt att understryka att jag behöver mer tid för att kunna ta ny musik till mig direkt.

Tillsammans med de utmärkta musik- och körinsatserna gör dirigenten, Johannes Gustavsson ett gott arbete.

Föreställningens höjdpunkter

Till föreställningens absoluta höjdpunkter räknar jag dels de sceniska och vokala insatserna som presenteras av ensemblen i sin helhet, men särskilt med några särskilt utmärkta solistinsatser.

Det görs flera vokala goda insatser och det skulle föra för långt att nämna alla, men Tomas  Bergström gör en helt utmärkt vokal insats som den gamle mannen,  vilket också kan konstateras om Johannes Held som Panait .

Barytonen Carl Ackerfeldt går från klarhet till klarhet och här visar han i partiet som Yannakos att han både sceniskt och vokalt behärskar olika roller och alla dess olika aspekter. Från Mozart till modern nyskriven musik. Från fågelhandlare, greve, sergeant till poet och nu.

Charlotta Larsson debuterar på Wermland  och vilken debut. Det är en ren njutning att uppleva hennes sceniska och vokala scenkonst som Widow Katerina.

Bäst på plan är  utan tvekan Niklas Björling Rygert som här gestaltar sin roll som Manolios på bästa sätt och visar också att hans Mime i Siegfried inte är ett enstaka undantag utan det handlar om en gedigen instudering.

Föreställningen, The Greek Passion är väl värt en resa till Karlstad och en resa dit kan ju kombineras med andra aktiviteter…

Om föreställningen

Sett föreställningen på Wermland Opera 17.9.2017 i Karlstad

upphovspersoner

Musik: Bohuslav Martinu|Libretto: Bohuslav Martinu efter en novell av Nikos Kazanzakis

Konstnärligt team

Dirigent Johannes Gustavsson
Regi: Mira Bartov
Scenografi: Gunnar Ekman
Kostym: Kajsa Larsson
Ljusdesign: Fredrik Glahns

Medverkande:

Priest Grigoris: Marcus Jupither
Archon: Johan Wållberg
Captain/Commentator: Peter Kajlinger
Schoolmaster: Fredrik Sjöstedt
Ladas: Björn Eduard
Kostandis: Anders Larsson
Dimitri: Staffan Alveteg
Manolios: Niklas Björling Rygert
Yannakos: Carl Ackerfeldt
Michelis: Hallvar Djupvik
Panait: Johannes Held
Andonis: Christian Berndalen
Nikolio: Theodor Uggla
Lenio: Anna – Maria Krawe
Widow Katerina: Charlotta Larsson
Priest Fotis: Johan Schinkler
Depinio: Maria Mayer
An Old woman: Margareta Dalman
An Old Man: Tomas Bergström
Captain as a child: Philip Valle/Joel Westerberg

Läs mer

• Wermland Opera
• Bohuslav Martinu
• Om Niklas Björling Rygert

Wermland Opera