Tosca på Opera på Skäret

Tosca på Opera på Skäret

Tosca på Opera på Skäret

Dagen efter, på söndagen, fortsatte vi vår operaresa till Kopparberg och en föreställning av Tosca på Skäret, men först stannade vi till i Borlänge och gjorde ett besök på Jussi Björling Museet i Borlänge. Eftersom museet inte öppnade förrän klockan tolv fick vi möjlighet att ta en promenad genom stadens centrala delar och det tog ju inte så lång tid. Som ombudsmän i LO:s fjärde största fackförbund konstaterade vi förnöjt att alla butiker hade söndagsstängt med undantag av Konsum, tyvärr. Det var riktigt glädjande att se att så många butiker var söndagsstängda och vi funderade naturligtvis också på varför det var möjligt här och omöjligt på många andra orter, men något riktigt svar kom vi faktiskt inte fram till.

Nåväl senare på eftermiddagen anlände vi till Skäret efter att först ha ätit en spartansk lunch på Annsans, det mest berömda matstället i Kopparberg. Jag valde stekt spätta och den var mycket god om det inte hade varit för att man hade lagt en egendomlig kryddblandning på fisken som bara smakade salt och åter salt. Men det fanns ju vatten att tillgå.

Väl framme vid Skäret möttes vi av nästa problem, som det tog en stund att lösa. När vi hade parkerat bilen såg vi en skylt som informerade om att man skulle förbeställa förfriskningar till pausen rakt framför oss. Därför gick vi fram dit för att ordna med beställningen, men vi blev snabbt informerade om att det inte var på det viset, utan först skulle man betala vad man önskade i en kassa som låg i anslutning till att man kom in på området och därefter kunde man hämta det beställda och betalda vid det första stället. Det var dock inte fullt så enkelt utan ville man beställa en kopp kaffe i pausen så var man tvungen att beställa ett Toscapaket och det kunde man inte få till pausen efter första akten utan det fanns bara att få i andra pausen. Själv ville jag ha ett glas vin i båda pauserna, men det inkluderade en smörgås samt ett glas vedervärdigt vin. Detta kallade man vinpaket vilket betingade ett pris av 100 kronor per paket. Att få endast ett glas vin i varje paus var inte möjligt. Dålig stil tycker jag! Dessutom fick vi betala 20 kronor för att parkera bilen och programmet kostade femtio kronor styck. För biljetterna fick vi betala 620 kronor styck. I praktiken innebär det att besöket på Skäret kostade ettusen kronor per person, resorna oräknat. Det börjar närma sig smärtgränsen, men nu över till själva föreställningen.

Det var en helt fantastisk föreställning av Puccinis Tosca som vi fick vara med om och där den amerikanske tenoren Stuart Neill svarade för en helt fantastisk prestation, helt outstanding om man så får säga. Bra var också Peter Kajlinger i rollen som Scarpia, faktiskt en av de bättre rollprestationer som jag har sett. Bra var också Sandra López i huvudrollen , men jag hade personligen kanske hellre velat se Gitta-Maria Sjöberg i rollen som Tosca. Sandra López version av Vissi arte, vissi d´amore fick ett klart MVG! Prisas skall också den fantastiska orkestern Svenska Kammarorkestern under ledning av den dynamiske Tobias Ringborg, men ett starkt frågetecken för regissörens användning av den nya videotekniken, ibland fungerade det bra men för det mesta utgjorde det bara ett störande moment. Vem hade bestämt att det skulle läggas in en 25 minuter lång paus efter andra akten? Helt huvudlöst och ett huvudlöst sätt att förstöra spänningen, inför den kända upplösningen, i akt tre.

Vill du läsa om handlingen i uppsättningen?
Tosca på Skäret
Sammantaget ger jag ändå uppsättningen fyra stjärnor av fem möjliga och det är mest beroende på ensemblens totala entusiasm inklusive orkestern med Patrik Ringborg i spetsen.

Nu återstår det bara ytterligare en sommaropera, nämligen Lars-Erik Larssons Prinsessan av Cypern, på Malmöoperan, innan nästa säsong börjar med premiären på Richard Strauss Rosenkavaljeren, på Operaen i Köpenhamn

Related posts

Kommentera