Trojanerna från Metropolitan – synopsis

Trojanerna  från Metropolitan – synopsis

Trojanerna från Metropolitan – synopsis

Synopsis/handling i Trojanerna inför föreställningen på FHP digitala biografkedja 5 januari

Inför morgondagens överföring från Metropolitan Operan till FHP:s digitala biografkedja kan du här förbereda dig inför föreställningen genom att ta del av handlingen/synopsis i Hector Berlioz mästerverk. Föreställningen är lång, men förhoppningsvis inte för lång och en orsak till detta är kanske att det egentligen handlar om två operor och det därför behövs ett antal pauser för att få allting att fungera på bästa sätt.

Trojanerna

Kompositör och librettist

Musik: Hector Berlioz. Text: Hector Berlioz baserat på Virgilius’ Aeneiden

Premiär

Världspremiär: Paris, Théâtre Lyrique, 4 november 1863 (akterna III-V under titeln Les Troyens à Carthage) Karlsruhe, Hoftheater, 6 december 1890 (komplett uppsättning)

Part I: La prise de Troie

Roll/rösttyp/sångare

Cassandra sopran Deborah Voigt

Coroebus baryton Dwayne Croft

Aeneas tenor Bryan Hymel

Ascanius mezzosopran Julie Boulianne

Priam bas Julien Robbins

Hecuba sopran Theodora Hanslowe

Helenus tenor Eduardo Valdes

Andromache sopran Jacqueline Antaramian

Astyanax Connell C. Rapavy

Panthus bas Richard Bernstein

Hector’s Ghost bas David Crawford

Part II: Les Troyens à Carthage

Dido mezzzosopran Susan Graham

Anna alt Karen Cargill

Narbal bas Kwangchul Youn

Iopas tenor Eric Cutler

Ascanius mezzosopran Julie Boulianne

Aeneas tenor Bryan Hymel

Mercury bas Kwangchul Youn

Hylas tenor Paul Appleby

Trojansk soldat bas Paul Corona

Trojansk soldat bas James Courtney

Priam’s Ghost bas Julien Robbins

Coreobus’s Ghost baryton Dwayne Croft

Cassandra´s Ghost sopran Edyta Kulczak

Hector’s Ghost bas David Crawford

Laocoön Alex Springer

Royal Hunt Couple Julia Burrer Andrew Robinson

Dido’s Court Duet Christine McMillan Eric Otto

Akt I

Efter tio års belägring har grekerna lämnat Troja och lämnat efter sig en stor trähäst som offer till gudinnan Pallas Athena. Den enda som har betänkligheter är sierskan Cassandra, dotter till den trojanske kungen Priamos. I en syn har hon sett sin döde bror Hector vandra omkring på stadens murar. Hon försöker varna sin far för den förestående undergången och ber sin trolovade Coroebus att fly staden, men ingen lyssnar på henne. När Coroebus försöker få med Cassandra till festen berättar hon att hon sett deras död.

Trojanerna prisar gudarna. Hectors änka Andromache för sin son tronarvingen inför kung Priamos och drottning Hecuba. Då anländer krigaren Aeneas för att rapportera att prästen Laocoön har dött. Laocoön misstänkte att trähästen var en krigslist; han kastade spjut på den och hetsade folket att bränna den när han och hans söner plötsligt blev uppslukade av två stora sjöormar. Priamos och Aeneas vill blidka Athena för detta helgerån och beordrar att trähästen ska föras in i staden. Endast Cassandra förstår att detta kommer bli Trojas undergång.

Akt II

Aeneas hemsöks av Hectors spöke och får rådet att lämna staden. Hans öde är att grunda ett nytt imperium som en dag ska styra världen. Plötsligt rusar Aeneas vän Panthus in i kammaren och berättar att det sprungit grekiska soldater ur trähästen och att de nu plundrar staden. Aeneas störtar iväg för att leda försvaret.

De trojanska kvinnorna ber gudarna att rädda dem från grekerna. Cassandra förutspår att Aeneas och en grupp andra trojaner kommer fly till Italien för att där grunda det nya Troja. Coroebus har fallit och Cassandra förbereder sig nu på sin egen död. Hon frågar kvinnorna om de verkligen vill bli våldtagna och förslavade, och när de grekiska soldaterna strömmar in begår kvinnorna kollektivt självmord. Aeneas och hans män undkommer med Trojas skatter.

Akt III

I Kartago hyllar folket sin drottning Dido och högtidlighåller minnet av mordet på deras kung sju år tidigare, som fick dem att fly från Tyre och grunda ett nytt rike. Didos syster Anna tycker att Kartago behöver en ny kung och försäkrar sin syster om att hon kommer hitta kärleken igen. Hovet välkomnar en grupp främmande män från havet som med nöd och näppe undsluppit skeppsbrott – det är återstoden av den trojanska armén. De välkomnas av Dido. När Kartago nås av nyheten att Iarbas, kung av Numidien, tänker anfalla staden ger sig Aeneas till känna och erbjuder sig att slåss på kartagernas sida. Dido accepterar erbjudandet och Aeneas lämnar sin son Ascanius i drottningens vård för att samordna arméerna.

Akt IV

Aeneas återvänder till Kartago som en segrare. När hovet är på jakt söker Aeneas och Dido skydd undan stormen i en grotta och de ger efter för den kärlek de känner för varandra.

Flera månader senare ser drottningens rådgivare Narbal med stigande oro på hur Dido försummar sina plikter för att vara med Aeneas. Narbal är rädd för att de trojanska främlingarna ska bli Kartagos undergång. Dido träder in tillsammans med Aeneas och hovfolket för att njuta av sång- och dansuppträdanden. Hon ber Aeneas berätta mer om Trojas sista dagar. Han berättar om hur Hectors änka Andromache kom att gifta om sig med Pyrrhus, en fiende. Dido ser likheter med sin egen situation, och än en gång förenas Dido och Aeneas i kärlek. Guden Merkurius uppenbarar sig och påminner Aeneas om uppdraget och slutdestinationen Italien.

Akt V

Det är natt i det trojanska lägret. En ung sjöman sjunger en ballad om hemlängtan. Panthus och de trojanska officerarna är bekymrade över de järtecken och uppenbarelser som manar dem att dra vidare. Aeneas slits mellan sin kärlek till Dido och plikten till trojanerna, men bestämmer sig till slut för att ta farväl av drottningen. Spökena efter Priamos, Hector, Coroebus och Cassandra beordrar honom att ge sig av utan dröjsmål, så Aeneas ger sina män order om att hissa segel redan innan gryningen. När Dido dyker upp svär Aeneas att han älskar henne, men beklagar att han måste lämna henne. Hon förbannar honom och går. I gryningen skickar drottningen sin syster för att be Aeneas stanna, men skeppen har redan lagt ut. I vredesmod ger Dido order om att ett bål ska byggas – där ska hon bränna Aeneas gåvor och minnena av deras kärlek. Hon beslutar sig för att ta livet av sig och tar farväl av Kartago och allt hon håller kärt.

Dido bestiger bålet till prästerskapets mässande böner. Dido förutspår att hennes öde ska bli ihågkommet – en dag ska en kartagisk general vid namn Hannibal hämnas på Italiens folk i hennes namn. Därefter stöter hon Aeneas svärd i sin kropp. Döende får hon en vision om Kartago ödelagt av det odödliga Rom. Skimrande i fjärran syns Rom med sitt Capitolium medan kartagerna förbannar Aeneas och hans ättlingar.

Produktionsteam

Dirigent: Fabio Luisi

Regissör: Francesca Zambello

Scenografi: Maria Björnson

Kostymdesign: Anita Yavich

Ljusdesigner: James F. Ingalls

Koreografi: Doug Varone

TV-regissör: Barbara Willis Sweete

Related posts

Kommentera