Turandot som operabio kunde ses på ett stort antal biografer vilka ingår i FHP:s digitala biografkedja i fredags kväll. Det var en sändning som var efterlängtad av många eftersom alla föreställningarna med Nina Stemme är i princip utsålda
Turandot som operabio ingen stor upplevelse 2013
Det skall direkt konstateras att det knappast kan betecknas som någon större operaupplevelse. Jag brukar se de flesta direktsändningarna från Metropolitan opera och tekniskt sett måste jag tyvärr konstatera att varken bild- eller ljudkvaliteten från Kungliga Operan kommer i närheten av den kvaliteten som sändningarna från Metropolitan Opera visar.
Sedan föreställningen har jag funderat mycket på min operaupplevelse och jag vet ju inte säkert om det är mina öron som har hakat upp sig eller om det just den kvällen var olyckliga omständigheter som medverkade till denna mediokra ljudupplevelse.
Annars var det lättare att se alla detaljer i den scenografiska lösningen, saker och ting som jag inte lyckades uppfatta när jag satt i salongen på KO. Bl a har jag funderat mycket på hur Liu kunde ta livet av sig med hjälp av en kniv.
Nu såg jag ju tydligt hur detta gick till och det känns tryggt särskilt som regissören har valt att blanda olika tidsepoker i sin uppsättning. Jag förstår ju varför han gör detta eftersom han har hakat på trenden att kompositören själv skall medverka i uppsättningen, vilket jag upplevde redan 2006 i GO:s uppsättning av samma verk.
Visst jag förstår fortfarande inte varför och regissören Marco Arturo Marelli gjorde det inte enklare när han i denna uppsättning låter Calaf agera även som kompositören. Det handlar förmodligen om att varje regissör, vill till varje pris, sätta sin prägel på uppsättningen, vilket jag ju inte har några svårigheter att förstå, men oftast finner ytterst irriterande.
Att det ändå kan bli en stor operaupplevelse beror ju på sångarinsatserna. Dessa finns det ju egentligen ingen anledning att klaga på även om jag personligen är av uppfattningen att Turandot kanske ändå inte är den ultimativa rollen för Nina Stemme.
Efter att ha upplevt Turandot som operabio anser jag nog att hennes röst är alldeles för mörk för partiet, men också att hon ändå inte har den absoluta höjden som egentligen fordras för detta parti. Åtminstone inte vid en jämförelse med Birgit Nilsson.
Detta skall inte upplevas som ett negativt omdöme utan mer som uttryck för en personlig uppfattning, som ju ändå endast är grundad på cd-inspelningar med ”La Nilsson”.
Det är även efter att ha upplevt Turandot i en biosalong en mycket stark prestation som levereras av nästan alla solister i denna uppsättning och ett särskilt hedersomnämnande är såväl Kungliga Hovkapellet och Operakören värd. Som en klar förstärkning får också Katarina Aronssons intervju med dirigenten Thomas Söndergård betraktas som trots att jag nog bara såg slutet av intervjun. (Tyvärr finns det ju andra saker som man måste ta hand om även under en dylik utsändning.)
Herrarna Ping Pong och Pang gjorde om möjligt en ännu större insats denna kväll, men det är naturligtvis bara ett uttryck för min subjektiva upplevelse.
I övrigt så kvarstår mitt omdöme från premiären i stort, men visst finns det anledning att se samma föreställning flera gånger och tidigare gjorde jag ju så att jag brukade se en av de första föreställningarna och sedan sista föreställningen, men också de föreställningar som bestod av olika sångarlag eller enstaka nya solister. Det är tyvärr inte möjligt när föreställningarna ges i Stockholm Göteborg eller andra orter, men önskvärt hade det varit. Det kan ju handla om två helt olika upplevelser.
Min operavän Björn Ekblom brukar oftast komma fram till samma intryck av de föreställningar som vi ser på olika håll, men denna gången är vi nog inte riktigt av samma uppfattning, men hur stora skillnaderna är jag faktiskt inte kapabel att avgöra. Det kanske du kan?
Så här skriver Björn om din upplevelse i fredags fast från Lidköping vid Vänern:
”Turandot är en krävande roll, som verkligen kräver ett vältränat röstorgan, på en sopran med dramatisk klang och kraft på höjdtonerna och allt detta äger Nina Stemme i rikt mått. Hennes röst har en nästan ishård klang, som fint matchar Prinsessans hårda hjärta.”
Vad det gäller Yana Kleyn, en av föreställningens höjdpunkter skriver Björn:
”Den andra sopranrollen är slavinnan Lìu. Hennes parti sjöngs av den unga ryskan Yana Kleyn. Hon gjorde en mycket trovärdig och gripande rollgestaltning men hade, trots sin ungdom, en i mitt tycke aningen för dramatisk timbre i rösten för denna lyriska roll. Jag tror inte att det står länge på, förrän hon tar sig an titelrollen. Hon kommer snart att utvecklas till en riktigt dramatisk sopran.”
Enligt min uppfattning då och nu gjorde hon rollen precis som jag tänkt mig, men jag är också tveksam till om hon kommer att utveckla sig till en dramatisk sopran. Dock är vi överens om att hon har en strålande framtid framför sig.
I övrigt tror jag att vi som vanligt är ganska överens och några egentliga meningsskiljaktigheter kan jag inte upptäcka utan det handlar nog mer om smak kunskap och erfarenhet. Björn sjunger ju i en manskör så han har säkert helt klart för sig, men det hindrar inte mig att ge uttryck för mina personliga reflektioner.
Om föreställningen
Turandot direkt från Kungliga Operan till FHP:s digitala biografkedja 8 mars 2013
Upphovspersoner
Kreativt team
Dirigent: Thomas Söndergård
Kostymdesign: Dagmar Niefind- Marelli
Regi, scenografi och ljus: Marco Arturo Marelli
I rollerna
Prinsessan Turandot: Nina Stemme
Kejsar Altoum: Magnus Kyhle
Calaf: Riccardo Massi
Timur: Michael Schmidberger
Liü: Yana Kleyn
Ping: Ola Eliasson
Pang: Daniel Ralphsson
Pong: Niklas Björling Rygert
En mandarin: Anton Eriksson
Prinsen av Persien: Frederick Vaamonde (sceniskt Pierre Gylbert (sång)
Sjungande hovdamer: Mirja Sörberg, Annica Nilsson
Akrobater: Emanuel Axelsson,Hampus Söderström,Robin Karlsson, Jonatan Krogh, Timothy Pilotti
KUNGLIGA OPERANS KÖR
Kormästare: Christina Hörnell
Elever från Adolf Fredriks Musikklasser
KUNGLIGA HOVKAPELLET
Konsertmästare: Tomas Gustafsson
Annonsera på Operalogg och bestäm själv vad det får kosta
