Xerxes på Kungliga Operan Stockholm – synopsis

Xerxes på Kungliga Operan Stockholm - synopsis

Xerxes på Kungliga Operan Stockholm – synopsis

Kompositör och librettist

Musik: Georg Friedrich Händel|Text: Anonym efter Silvio Stampiglia och Niccolò Minato

Libretto

Här kan du hämta librettot till Xerxes (Serse) på italienska

Premiär

Uruppförande:15 april 1738. Svensk premiär: Stockholm, Operan 1985. Sett föreställningen : 12.10.2009 på Kungliga Operan i Stockholm.

Del 1

Perserkungen Xerxes besjunger skönheten hos ett platanträd, men blir i nästa stund helt betagen av skönheten hos Romilda. Han ber sin bror Arsamenes att agera mellanhand, men Arsamenes som själv är hemligt förälskad i Romilda, varnar henne. För att ytterligare komplicera saken är Romildas syster, Atalanta förälskad i Arsamenes och tänker göra vad hon kan för att Xerxes ska få Romilda. När Xerxes uppvaktar Romilda avvisar hon honom och han förbannar Arsamenes.

Amastris, en utländsk prinsessa som är bortlovad till Xerxes, anländer och för att på nära håll kunna se vad som försigår, bestämmer hon sig för att klä ut sig till man. Kungen välkomnar Romildas och Atalantas far, generalen Ariodates, som just kommit tillbaka från en segerrik strid. Xerxes belönar Ariodates genom att utlova en make från den kungliga familjen till Romilda. Amastris inser att Xerxes vill gifta sig själv med Romilda och beslutar sig för att hämnas.

Under tiden har den bannlyste Arsamenes skrivit ett brev till Romilda, som ska levereras av betjänten Elviro.

Atalanta försöker förgäves övertyga Romilda att Arsamenes är otrogen. När hon inte lyckas fortsätter hon ändå sin kamp för att vinna Arsamenes kärlek.

Elviro, nu även han förklädd, berättar för Amastris om kungens kärlek till Romilda. När han träffar Atalanta, ber han henne att lämna vidare Arsamenes brev till Romilda. Men Atalanta visar istället upp det för Xerxes. Atalanta bedyrar att brevet är avsett för henne och att Arsa-menes bara låtsades vara kär i Romilda. Xerxes ger i sin tur brevet till Romilda, som blir förkrossad. Trots detta vill hon förbli Arsamenes trogen. Amastris funderar på att ta sitt liv, men bestämmer sig för att först ställa kungen mot väggen.

Del 2

Xerxes inviger den nya bron till Europa, som ska underlätta en väpnad invasion. Eftersom kungen tror att Arsamenes älskar Atalanta, sluter han fred med sin bror. Då intygar Arsamenes på nytt att han faktiskt älskar Romilda. Xerxes beslutar att ställa den svekfulla och falska Atalanta till svars.

Elviro, som hamnat mitt i en storm, blir vittne till hur bron kollapsar.

Amastris, fortfarande förklädd, ser hur Xerxes uppvaktar Romilda och när hon försöker bryta in, vill Xerxes kasta henne i fängelse men förhindras av Romilda.

Romilda och Arsamenes avslöjar planen för att separera dem och Atalanta ger upp. Då gör kungen entré och Arsamenes måste gömma sig. När Xerxes, i förtäckta ordalag, hotar Romilda blir hon så rädd att hon går med på ett giftermål. Men bara om hennes far ger sitt samtycke. När Xerxes försvunnit rusar Arsamenes ut från sitt gömställe. Han är rasande på Romilda.

Ariodates är mycket nöjd med att Romilda ska få gifta sig med någon ur kungliga familjen och är säker på att den tilltänkte är Arsamenes.

När Xerxes träffar Romilda igen erkänner hon att hon har vänslats med Arsamenes och den rasande kungen kräver då att brodern ska dödas. Amastris hjälper Arsamenes att fly, men han är fortfarande övertygad om att Romilda svikit honom.

Under ett gräl hamnar Arsamenes och Romilda i det tempel där Ariodates väntar på att gifta bort sin dotter. Xerxes anländer, men för sent. Kvinnan han älskar har redan gift sig med hans bror.

När den ursinnige Xerxes beordrar Arsamenes att döda Romilda, avslöjar Amastris sin rätta identitet. Xerxes ångrar sig, Amastris förlåter honom och båda parens förbund välsignas.ì

Handlingen från Kungliga Operans hemsida

Handlingen i Händels opera från 1738 försiggår vid persiska kungahovet på 400-talet f.Kr. eller på barockens operascen i London. I vår nya uppsättning på ett lyxhotell i Iran på 1930-talet eller – om man så vill – just ikväll på Kungliga Operan. Främst är den en tillkrånglad förevändning för ett pärlband av arior och duetter som med virtuos skönsång uttrycker personernas olika känslor eller affekter. Spelet med alla sina förväxlingar försiggår snabbt i recitativen, som bara ackompanjeras av en cembalo och som publiken på Händels tid inte tycks ha tagit så mycket notis om. Det verkliga dramat är samspelet mellan sångarna och publiken i de stora ariorna, där Händel använder hela sitt kunnande för att röra och underhålla lyssnaren.

En komplikation, som kan roa eller oroa dagens publik, är att en manlig roll är skriven för en kastratsångare – hos oss spelas den av en kvinna – och en annan för en kvinnlig sångare som var specialist på mansroller. Samtidigt uppträder en av de tre riktiga kvinnorollerna under större delen av stycket förklädd till man. Xerxes är en s.k. opera seria – en seriös opera – men det utesluter inte att musiken ibland ger skeendet en lättsam ironisk touche.

I centrum står två bröder, Xerxes och Arsamenes (båda mezzosopraner), som omväxlande blir förälskade i två systrar, den modiga Romilda (sopran) och den manipulativa Atalanta (sopran). Mot dem agerar prinsessan Amastris (alt), Xerxes övergivna fästmö, som dyker upp i mansdräkt för att hämnas på sin älskade för hans svek. Vi möter också Ariodates (bas), flickornas far och Xerxes general, och betjänten Elviro (bas), som mest sysslar med att mellan personerna bära brev och bud, som ofta missuppfattas eller hamnar i fel händer.

Intrigspelet fortgår mot en historisk fond som har rätt litet att göra med verklighetens antika Persien. Men operans Xerxes planerar alldeles som sin verkliga motsvarighet att erövra Grekland och ”hela Europa”. Därför låter han bygga en bro över dagens Bosporen. Men hans övermod straffas när bron blåser bort i en storm. Eftersom en opera på Händels tid måste ha ett lyckligt slut förenas den otrogne Xerxes med sin trogna Amastris och hans bror Arsamenes med Romilda. Atalanta blir tillsvidare utan och Ariodates får nöja sig med att bli svärfar åt en prins. Som avslutning besjunger alla kärlekens och hederns förening.

Xerxes spelades inte mellan 1738 och 1925 men är idag en av Händels mest populära operor. Länge var ”Händels Largo” omtyckt musik på begravningar – bakom titeln döljer sig operans första aria, där perserkungen sjunger om sin kärlek – till ett träd…

Stefan Johansson
Chefdramaturg

Related posts

Kommentera