Aida en ny Nilsson föddes igår

Aida en ny Nilsson föddes igår Aida på Kungliga Operan 2018. Foto: Markus Gårder I bild: Christina Nilsson som Aida
83 / 100

I går kväll ägnade jag större delen av  kvällen åt Michael Cavanaghs nyinstudering av Giuseppe Verdis Aida från 1871 via P2 Opera.

Aida en ny Nilsson föddes igår

Egentligen hade jag tänkt att se La Bohème från Metropolitan Opera på Folkets Hus och Parkers biograf Spegeln i Malmö. Tyvärr fanns det bara en plats på andra raden och det fungerar tyvärr inte för mig. Enligt min kalender- och reseplanering skulle jag egentligen ha upplevt Aida på Spegeln den 17 mars, men ibland blir det som jag har tänkt mig.

Det blev en mycket fin operaupplevelse uppfattad i mina hörlurar och bästa fåtöljen. Hovkapellet och Kungliga Operans Kör leddes av Pier Giorgi Morandi på ett alldeles förträffligt sätt.

Tre av de ledande rollerna blev debutroller för hovsångerskan Katarina Dalayman som tog sig an partiet som Faraos dotter, Amneris. Christina Nilsson debuterade som Aida den etiopiska prinsessan som tjänar som slavinna åt Amneris. Radames den egyptiske härföraren sjöngs av den unge italienske tenoren Ivan Defabiani.  I rollen som Ramfis hördes Alessandro Cacciamani.

Övriga partier besattes av solister på Kungliga Operan, med Angela Rotondo som prästinna och barytonen Johan Edholm som Amonasro och som kungen hördes basen Lennart Forsén.

Det är ju i grunden ett triangeldrama av ytterst intim karaktär, men mitt omdöme kan ju bara gälla det vokala framförandet.

Ivan Defabiani var ju en helt ny bekantskap för mig och det är ju inte helt enkelt att öppna sin insats med Celeste Aida, men han klarade ju sig med hedern i behåll. Det är en tenor som jag gärna vill göra mer av!

I min operavärld föredrar jag att partiet som Amonasro sjöngs av en tyngre röst än den Johan Edholm uppvisade i går kväll, men detta skall inte tolkas som något direkt missnöje med hans insats.

Kvällens bästa samlade kollektiva insats svarade Kungliga Hovkapellet och Kungliga Operakören för, men det är ju snarare regel än undantag!

Kvällens absolut bästa vokala insatser svarade hovsångerskan Katarina Dalayman och debuterande sopranen Christina Nilsson för. När det gäller Dalaymans insats finns intet i övrigt att önska, men den verkliga sensationen svarade Christina Nilsson för.

I går kväll föddes en ny Nilsson, men du får själv välja förnamn.

Föreställningen ligger kvar på P2 Opera i ytterligare 29 dagar, men försök att få se uppsättningen på ort och ställe, Kungliga Operan i Stockholm.

Du kan också uppleva föreställningen på Folkets Hus och Parkers digitala biografkedja den 17 mars, men samma dag kan du också uppleva föreställningen på Opera Vision via dator eller platta.

Länk till P2 här

Om föreställningen

Premiären 24.2.2018 avlyssnad på P2 Opera

Upphovspersoner

Musik: Giuseppe Verdi|Libretto: Antonio Ghislanzoni

Konstnärligt team

Dirigent: Pier Giorgi Morandi
Regissör Michael Cavanagh
Dramaturgi: Katarina Aronsson
Scenografi & kostym: Magdalena Åberg
Ljus: Linus Fellbom

Medverkande

Lennart Forsén, Katarina Dalayman, Christina Nilsson, Ivan Defabiani, Alessandro Cacciamani, Johan Edholm, Jian Shin, Angela Rotondo, Kungliga Operans Kör, Kungliga Hovkapellet

Läs mer

Kungliga Operan

Om Christina Nilsson