Aida på Den Norske Opera i Oslo

Aida på DNO & Ballett i Oslo - synopsis Aida på DNO & Ballett i Oslo - synopsis

Efter alla besvärligheter med Don Carlos gick det flera år innan Verdi åter lät sig övertalas att skriva en opera. År 1869 hade Kairo fått ett italienskt operahus, och khediven stödde entusiastiskt idén med en festopera med anledning av Suezkanalens invigning 1869. Verdi gav dock inte med sig. Först då han fick en skiss av den franske egyptologen Auguste Mariette, som hade grävt ut Luxortemplet, började han intressera sig för idén. Ghislanzoni fick i uppdrag att utforma librettot, och 1870 låg partituret klart. Dekorationer och kostymer framställdes i Paris. Det Fransk-tyska kriget pågick och därför dröjde det till efter fredsslutet i september 1871 innan all rekvisitan kunde föras ut ur Paris. Det blev istället Rigoletto som fick inviga operahuset.   Efter hastiga förberedelser kunde premiären av Aida äga rum på Khedivska Operan 24 december 1871 innan kontraktstiden gick ute med utgången av 1871, och Verdi konstaterade med tillfredsställelse att det blev en triumf utan like. Handlingen i operan utspelas i Memfis och Tebe i Egypten på faraonernas tid. Den innehåller ett klassiskt triangeldrama och förbjuden kärlek.

Tid och plats: Memfis och Tebe på faraonernas tid

FORSTE AKT

Ypperstepresten Ramfis har valgt haerforeren som skal lede Egypt i kamp. Radames, kaptein i den kongelige vaktstyrken, ber om at han må vaere den utvalgte. Han og Aida er i all hemmelighet blitt forelsket i hverandre. Hans dröm er å vende tilbake til Egypt med seier, for så å be om hennes frihet. Amneris kommer for å sporre ut Radames. Som seierherre i krig vil han bli verdig hennes hånd. Hun brenner av kjaerlighet til ham, men har en mistanke om at han elsker en annen.Da Aida dukker opp, ser Amneris i Radames blikk at slavinnen er blitt hennes rival. Kongen kommer med hoffet og prestene. En budbringer kommer med nyheter om de siste etiopiske angrepene, som er ledet av den fryktinngytende Amonasro. Kongen og Ramfis erklaerer krig,og Radames blir utnevnt til forer for den egyptiske haeren. Da Aida blir alene, plages hun av sorg. Radames vil före krig mot hennes far og fedreland, likevel kan hun ikke slutte å elske ham. Hun ber gudene ha medlidenhet med henne.

I tempelet ber Ramfis og prestene til guden Phtah om at Egypt må gå seirende ut av krigen. Med blod fra rituelle menneskeoffer blir Radames salvet til haerforer for de egyptiske styrkene.

ANDRE AKT

Egypt har slått etioperne på flukt. Omgitt av hoffdamene sine forbereder Amneris seg i sine gemakker på at Radames skal komme tilbake. De gir henne et afrodisiakum, og slavene danser for henne, for å vekke elskovslysten. Aida kommer inn, trist til sinns. Hun sorger över hjemlandets nederlag. Da Amneris blir alene med henne, lurer hun Aida til å tilstå sin hemmelige kjaerlighet; Hun forteller henne at Radames har falt i kamp, og Aida avslorer seg med et fortvilet utrop. Rasende vedgår Amneris bedraget og utfordrer slavinnen: Hva har hun å stille opp med mot Faraos datter? Aida holder ikke ut mer og reiser seg i raseri. Det er like for hun roper sin virkelige, kongelige identitet. Amneris sverger å ydmyke og straffe slavinnen.

Nasjonen Egypt feirer seieren og Radames’ tilbakekomst med et stort triumftog. Kongen hyller ham som landets redningsmann og lover å oppfylle alt han måtte onske. Radames ber om at de etiopiske fangene först må blir fort frem. Aida gjenkjenner faren blant dem. roper ut og kaster seg i armene hans. Amonasro hvisker fort at hun ikke må avslore hvem han egentlig er. Han gir seg ut for å vaere kaptein i den etiopiske haeren, og forteller kongen at den store krigsherren Amonasro er dod. Siden de nå ikke har noe håp lenger, ber han for fangenes liv. Prestene krever at de blir henrettet, men Radames er rört av Aidas tårer og erklaerer at han som lönn onsker etiopernes frihet. Ramfis blir opprort og krever at Aida og faren skal bli vaerende i Egypt som gisler. Kongen går med på dette, og forkynner så sitt onske om at Radames skal gifte seg med Amneris og herske över Egypt sammen med henne etter hans dod.

TREDJE AKT

Kvelden for bryllupet folger Ramfis Amneris til Isis-tempelet ved bredden av Nilen. Radames og Aida har avtalt et hemmelig möte ved elven. Aida venter, hun frykter at han vil avslutte forholdet deres. Hun tenker på sitt tapte hjemland med inderlig lengsel. Men det er Amonasro, ikke Radames, som kommer. Han har sett datteren og mannen hun elsker. og har gjettet hemmeligheten deres. Han lover Aida et håp om lykke med Radames, hevn över Amneris og frihet til å vende tilbake til deres elskede land hvis hun får Radames til å avslore den militaere informasjonen Amonasro trenger for å lokke de egyptiske styrkene i bakhold. Hun nekter först, men farens fryktelige påkallelse av hennes avdode mors ånd tvinger henne til å gå med på planen. Amonasro gjemmer seg idet Radames kommer.

Aida awiser Radames, og låter som om hun er sjalu på Amneris. Radames forteller henne at de står föran et nytt forsok på å erobre Etiopia. Skulle han vende seirende tilbake, vil han si fra seg Amneris og be kongen om Aida til brud. Aida awiser planen bittert. Hvordan kan de unnslippe Amneris’ raseri, selv om kongen skulle la seg övertale? Hun insisterer på at deres eneste mulighet er å flykte til Egypt.Radames lar seg til slutt overtale av Aidas lengselsfulle visjon av et liv utenfor rekkevidde av Egypts makt. Mot sin vilje, så Amonasro horer det, roper han Egypts invasjonsplaner. Da krigsherren avslorer sin og datterens identitet, går Radames nesten fra konseptene idet det går opp for ham at han har forrådt fedrelandet. Amonasro prover å overbevise ham om å flykte sammen med dem og slutte seg til de etiopiske styrkene. Men Amneris kommer ut fra tempelet og overhorer dem. Hun beskylder Radames for forraederi. Amonasro prover å drepe henne, og försvinner så i natten sammen med Aida. Radames overgir seg til Ramfis.

FJERDE AKT

Radames venter på prestenes dom. Amneris slites mellom hat og kjaerlighet, og gir ordre om at Radames skal föres til henne. Hun trygler ham om å benekte anklagene mot ham, slik at hun kan be kongen om nåde. Radames har tenkt å forholde seg taus, uten å forsvare seg. Han lengter bare etter döden, da han tror at Amneris har drept Aida. Amneris erklaerer fortvilet sin kjaerlighet og forteller at Amonasro er dod, men at Aida ikke var noe sted å finne. Hvis han avsverger sin kjaerlighet til Aida, er hun villig til å redde ham. Radames avslår, og blir fort bort. Aida, er hun villig til å redde ham. Radames avslår, og blir fort bort.Prestene samler seg i domssalen. Amneris lytter forferdet mens Radames tre gånger nekter å svare på beskyldningene til Ramfis. Prestene avsier dommen: Radames skal begraves levende under tempelalteret. Da prestene kommer ut, möter de Amneris som slynger sine förbannelser mot dem. Ramfis og prestene er urokkelige. Amneris påkaller gudenes hevn över dem. Radames stenges inne i gravkammeret. En skikkelse dukker opp i morket. Det er Aida, for å do med ham. Mens prestenes endelose ritualer og resitasjoner lyder,tar Radames og Aida farvel med jorden, og venter på at döden skal före dem til en bedre verden. Över dem ber Amneris om at Radames’ sjel må finne fred.

Upphovspersoner

Musik: Giuseppe Verdi Text: Antonio Ghizlanzoni efter Camille du Locles franska prosalibretto, vilket i sin tur bygger på ett scenario av Francois Mariette.

Libretto