Alcina 1735 synopsis

Alcina 1735 synopsis

Alcina var Händels andra opera för det nyuppförda Covent Garden Theatre i London. För att kunna konkurrera med Opera of the Nobility måste han skapa ett verk med stora dans- och körscener och med möjlighet till många scentekniska finesser och praktkostymer. Liksom i Ariodante komponerades dansscenerna för Marie Sallé. Alcina innehåller även några av Händels svåraste arior som kräver virtuos sångteknik. Operan hade premiär i London den 16 april 1735 och spelades 18 gånger. Liksom tonsättarens övriga verk i opera seria-genren föll den i glömska och efter en nypremiär i Brunswick 1738, spelades den igen inte förrän i Leipzig 1928.

Alcina 1735 synopsis

GÖTEBORGSOPERAN

FÖRHISTORIA

Ruggiero är förlovad med Bradamante,men har dragits in i den oemotståndliga Alcinas värld. Där finns också kärleksparet Morgana (Alcinas syster) och Oronte(Alcinas vaktchef). Alcina lockar till sig den ena mannen efter den andra, men så fort hon tröttnar förvandlar hon dem till odjur.Ruggiero har blivit förtrollad av henne och glömt Bradamante. Men Bradamante har bestämt sig för att vinna tillbaka Ruggiero och har just anlänt till Alcinas palats i sällskap med sin gamle lärare Melisso. För att lyckas med sin plan har hon förklätt sig till sin egen bror Ricciardo.

Akt I

Då Ricciardo/Bradamante och Melisso kommer, tas de emot av Morgana som omedelbart förälskar sig i ”Ricciardo”.Morgana låter dem komma in i palatset, där Bradamante kväver sin vrede när hon ser Ruggiero i armarna på Alcina. Ruggiero blir närmast irriterad över, som han tror. Bradamantes brors närvaro och säger sig nu älska Alcina. Och Oronte är förargad över att Morgana vänt sin håg mot ”Ricciardo”. För att hämnas lurar han i Ruggiero att Alcina glömt honom och nu älskar ”Ricciardo”.

När Ruggiero svartsjukt konfronterar Alcina med detta, ställer hon sig helt oförstående och gör allt för att övertyga honom om att hennes kärlek till honom består. Ruggiero och ”Ricciardo” står nu som rivaler. ”Ricciardo” är nära att röja sin rätta identitet för Ruggiero, men hindras av Melisso. Morgana kommer och varnar ”Ricciardo” att Alcina tänker förvandla honom till ett odjur, för att övertyga Ruggiero om att han inte har anledning att vara svartsjuk.

För att förhindra detta befaller Ricciardo Morgana att gå till Alcina och säga att han inte älskar henne.utan någon annan. Då Morgana frågar vem det är, svarar ”Ricciardo” att det är henne han älskar. Morgana gläds över att hennes kärlek är besvarad.

Akt II

Medan Ruggiero längtar efter Alcina, söks han upp av Melisso, som tillfälligt har förvandlat sig till Ruggieros gamle mentor. Melisso skäller ut honom för att han bara ägnar sig åt njutning, har glömt sina plikter och sin fästmö. Han ger honom en ring som lyfter slöjan från Ruggieros ögon — plötsligt ser han omgivningen som den verkligen är. Nu minns han Bradamante och sin kärlek till henne. Samtidigt har Melisso återtagit sin ursprungliga gestalt och uppmanar honom att fortsätta spela förälskad i Alcina.

Ruggiero ska begära att få gå ut på jakt för att kunna fly. ”Ricciardo” kommer till Ruggiero, bryter förklädnaden och uppenbarar sitt sanna jag:fästmön Bradamante. Ruggiero fruktar dock att detta är ännu ett bländverk som Alcina skapat och Bradamante blir bedrövad. Lite senare står Alcina i begrepp att förvandla ”Ricciardo” till ett odjur, men hindras av Morgana och även Ruggiero, som säger sig ha fått nog bevis på Alcinas kärlek. Morgana förklarar att det är henne själv som ”Ricciardo” älskar, inte Alcina.

Ruggiero ber Alcina om att få gå ut på jakt.Hon anar att något har hänt med honom,men ger sitt tillstånd. Då han givit sig av med Bradamante kommer genast Oronte och berättar att Ruggiero förbereder sin flykt tillsammans med alla de män som hon tidigare förvandlat. Alcina blir förtvivlad och hennes kärlek till Ruggiero visar sig vara mycket djupare och mer beständig än till de tidigare männen.

Oronte hånar Morgana för att hennes älskade ”Ricciardo” nu överger henne,men det vill hon inte tro på. Ruggiero har slutligen insett att det faktiskt är hans älskade Bradamante som står framför honom, och ber henne om förlåtelse. De förbereder sin flykt, men avslöjas av Morgana som inser att de två är älskande. Alcina å sin sida försöker samla sina magiska krafter, men till hennes bestörtning tycks de inte lyda.

Akt III

Morgana ber Oronte om förlåtelse och säger sig alltid ha älskat honom, men han gör sig svår och avvisande. Ändå erkänner han för sig själv att han fortfarande älskar henne.Ruggiero förklarar för Alcina att hans kärlek till henne slocknat och att han ska återvända till sin fästmö Bradamante. Alcina pendlar mellan hämndbegär och kärlek. Ruggiero stålsätter sig medan Bradamante gläds åt att Ruggiero har hittat tillbaka till henne.

Alcina inser sorgset att hennes krafter sinat. I en sista konfrontation mellan de tre försöker Alcina både hota och locka Ruggiero att komma tillbaka till henne, men inget hjälper. Ruggiero vill även befria de män som Alcina förvandlat. I ett enda slag krossar han hennes makt, Alcina försvinner och alla gläds åt sin nyvunna frihet. Frågan är hur länge den består …

Alcina på GöteborgsOperan 2011

Fotograf: Mats Bäcker

DEN KONGELIGE OPERA

FÖRHISTORIA

Den saracenske ridder Ruggiero elsker sin forlovede Bradamante, men konstant forhindres de to af omverdenen i at få hinanden. Senest er Ruggiero blevet bortført fra Bradamante af et fabeldyr, en hippogrif, som har ført Ruggiero til en magisk ø. På denne ø regerer den onde troldkvinde Alcina. Hun lokker mænd til øen og gør dem til sine elskere. Når hun er blevet træt af mændene, forvandler hun dem til dyr, planter eller klipper på øen. Ruggiero er blevet forhekset af Alcina og er blevet hendes seneste elsker

1. AKT

Bradamante ankommer til Alcinas ø for at lede efter Ruggiero.  Hun er forklædt i mandstøj og giver sig ud for at være sin bror Ricciardo. Som rejsekammerat har hun den gode troldmand Melisso, som er på øen for at lede efter den tapre ridder, Bradamantes fætter Astolfo, som holdes fanget på øen. Alcinas søster Morgana møder de to og bliver straks forelsket i ‘Riccardo’. Hun viser de to nytilkomne Alcinas ø og fremviser Alcinas smukke samling af magiske dyr.

Hun fører dem også til Alcina, og Bradamante bliver ulykkelig over at se, at Ruggiero lever sammen med troldkvinden og er dybt ulykkelig over at se, at Ruggiero lever sammen med troldkvinden og er dybt forelsket i hende. De bliver også mødt af en lille dreng, Oberto, som viser sig at være Astolfos søn. Oberto leder forgæves efter sin far på øen.

Bradamante forsøger at give sig til kende over for Ruggiero, men han er så forhekset af Alcina, at han ikke genkender hende. Alcinas general Oronte er forelsket i Morgana og bliver ulykkelig, da han opdager Morganas følelser for ‘Riccardo’. Oronte bilder Ruggiero ind, at Alcina er forelsket i ‘Riccardo’ i håb om, at Ruggiero så vil hjælpe ham med at få ‘Riccardo’ ned med nakken. Ruggiero bliver så jaloux, at han overtaler Alcina til at forvandle ‘Riccardo’, men Morgana får nys om planen og advarer ‘Riccardo’. Bradamante spiller videre på sin komedie som ‘Riccardo’ og lover Morgana sin kærlighed, hvis Morgana vil bede sin søster om at skåne hende.

2.AKT

Ved hjælp af sin hvide magi hæver Melisso Ruggieros forhekselse. Nu kan Ruggiero se, at Alcinas ø slet ikke er et smukt paradis, men en gold, trøstesløs egn, og at de magiske dyr er fortvivlede, forvandlede mænd. Han genforenes med Bradamante, men til Bradamantes frustration tør Ruggiero ikke tro på, at det virkelig er hende og ikke blot endnu en af Alcinas tryllekunster.

Morgana opsøger Alcina og får hende til at love ikke at forvandle ‘Riccardo’. Ruggiero forsøger at undgå Alcina, alt imens han pønser på at slippe vaek fra hende. Oronte, som stadig forgaeves fors0ger at få Morgana tilbage, afslorer Ruggieros planer for Alcina. Alcina bliver rasende över dette bedrag. Imens söger Oberto fortvivlet efter sin far.

Af Bradamante får han at vide, at Astolfo er blevet forvandlet til en love, og hun lover ham, at hun snart skal gense ham. Ruggiero genkender endelig Bradamante, og de slår sig sammen for at få ram på Alcina. Morgana overhorer deres planer, rystet över at vaere blevet narret af Bradamantes forklaedning og skynder sig at advare sin soster. Ruggiero tager afsked med öens skönhed, som har gjort et dybt indtryk på ham. Alcina forsöger at få sine forvandlede undersåtter til at stoppe Ruggiero, men hendes trolddomskraefter virker ikke laengere.

3.AKT

Morgana beder Oronte om tilgivelse for sin trolöshed, og de to erklaerer hinanden deres kaerlighed. Alcina får fat på Ruggiero, men han vil kun elske Bradamante. Alcina er ulykkelig, og da hun möder Oberto, lader hun sin vrede gå ud över drengen: Hun giver ham et spyd og opfordrer ham til at draebe den löve, som i virkeligheden er den forvandlede Astolfo. Oberto genkender sin far i löven og vender sig i vrede mod Alcina.

Bradamante og Ruggiero kommer til, og Alcina forsoger at overbevise dem om, at hun bare pröver at hjaelpe dem, men de tror ikke på hende. Oberto tager et endeligt opgör med Alcinas sorte magi. og Alcina står magtelös tilbage. De forvandlede helte bliver til mennesker igen, iblandt dem Astolfo, som bliver genforenet med sin son. Alle hylder kaerlighedens sejr över ondskaben.

Alcina Den Kongelige Opera synopsis 2015

Alcina på Det Kongelige Teater Gamle Scene – synopsis

KAMMAROPERA SYD

AKT I

Morgana och Alcina förbereder sig för dagens lustfyllda erövringar.

MORGANA

Omhuldad av leenden, talandes eller tyst – ditt vackra ansikte har något alldeles särskilt som mitt hjärta finner helt oemotståndligt. Vid första blicken visa för mig, du nyckfulla fe, den pil som orsakade så stor kärlek.

Alcina finner Ruggiero och trollbinder honom.

ALCINA

Säg dem kära hjärta, hur mycket jag älskade dem. Visa dem skogen och bäckarna där jag suckade i tystnad innan jag bad om nåd.

Bradamante försöker rädda Ruggiero, och för att inte väcka misstankar låtsas Bradamante han att han vara Ruggieros tjänare, Riccardo. Morgana blir förälskad och hennes trolovade Oronte blir omedelbart svartsjuk. Han försöker få Ruggiero att döda ”Riccardo” (som ju egentligen är Ruggieros älskade Bradamante) genom att bedyra för honom att kvinnan inte går att lita på.

ORONTE

Du simpla man. Du tror på en kvinna? Om du ser en som tittar på dig och suktar efter dig, tänk och säg till dig själv: hon kan fortfarande vara falsk.

Alcina försänker Ruggiero allt djupare i sin förtrollning.

ALCINA

Ja jag är dig trogen, trots att jag inte längre är älskvärd för din blick. Och om du inte längre älskar mig, så hata mig iallfall inte!

Ruggiero går iväg med Alcina, hypnotiserad av hennes skönhet.

RUGGIERO

Dessa underbara läppar och dessa svarta ögon har tagit fram din passion.

Morgana har insett att “Riccardo” kommer stanna på ön för att rädda den han älskar. Hon är övertygad om ett det är henne han menar.

MORGANA

Jag har givit dig mitt hjärta, min kärlek kommer att vara sann. Jag kommer aldrig att vara grym mot dig, min älskade.

Ruggiero börjar tvivla på sin kärlek till Alcina, då allt känns så onaturligt.

RUGGIERO

Vilka mirakel återupprättar mitt sinne till sin forna klarhet? Var är du, Atlante?

Bradamante rasar i ilska över Alcinas magi o försöker få sin Ruggiero tillbaka. Ruggiero känner fortfarande inte igen Bradamante.

BRADAMANTE

Mitt namn är ingraverat på det hjärtat; Kärlek ge mig vapen, utrusta mig med ilska. Du är grym mot den som sörjer för dig; Ta sen om du vill, mitt liv likaså.

Ruggiero inser äntligen att det är Bradamante som står framför honom och tillsammans inser de att de måste spela ett slugt spel för att klara sig helskinnade ifrån Alcinas klor. Morgana genomskådar bluffen och försöker få Alcina på klarare tankar.

MORGANA

Han älskar mig och suckar, men gör ingen skada. Han brinner av kärlek, men inte för dig.

Ruggiero låtsas förföra Alcina för att blidka henne och sen kunna fly… men hans tanke är hela tiden hos hans älskade Bradamante.

RUGGIERO

Min käraste, jag är trogen den jag avgudar. Jag lovar att vara trogen… (…men inte dig.)

Alcina lämnas ensam och hon ber till gudarna och stjärnorna att hennes hjärta inte ska göra så ont. Samtidigt som Morgana försöker väcka Alcina ur hennes förtvivlan.

ALCINA

Oh, mitt hjärta. Det är slaget. Oh stjärnor! Ni Gudar! Kärlekens väsen!bedragare! Jag älskar dig så; Hur kan du lämna mig ensam i tårar? Gudar!

MORGANA

Men varför klagar Alcina? Du är drottning, o det finns fortfarande tid att döda honom. Lid för alltid, eller återvänd!

AKT II

Oronte är vansinnig på Morgana och trött på att hon envisas med att leva fritt i kärlek, då han vill ha henne helt för sig själv.

ORONTE

Det är min meningslösa passion, inte hennes skönhet, som låter henne bestämma över mitt hjärta.

Ruggiero och Bradamante bestämmer sig för att fly, och ser för sista gången ut över Alcinas magiska ö. De inser hur svårt det är att förstöra något som de samtidigt tycker är så vackert. Oronte ber om ursäkt för att han rasade så hårt mot Morgana.

RUGGIERO

Grönskande ängar, frodiga skog, ni kommer förlora er skönhet. Prunkande blommor er storslagenhet och porlande bäckare er charm. Ni kommer transformeras.

Alcina avbryter stämningen med ett sista försök att upprätthålla sin makt. Men hon inser snart att den inte går att vidmakthålla med yttre attribut.

ALCINA

Så, gryma Ruggiero, du älskade mig inte.Du fortsatte låtsas, att du bedrogmig. Trots det kommer mitt trogna hjärta fortsätta att älska dig. Grymma Ruggiero. Du förrädare. Ni Gudar från Acheron, och hämnande andar i natten. Blinda, grymma döttrar, kom till mig. Hjälp mig, att förhindra Ruggiero från att fly.

Men oh! Vad för oväntad tvekan är detta? Hör ni mig inte? jag söker er, men ni gömmer er? Beordrar er, men ni är tysta? Skulle ni svika mig? Bedra mig?

Har min fruktade magi förlorat in makt? Besegrade Alcina, vad har du kvar? Skuggor, jag vet att ni hör mig; ni är överallt runt mig. Men, döva för min bedjan? Varför? Min kära flyr, stoppa honom. Jag ber om medkännande, eftersom min magi verkar brytas och ingen kraft återstår.

Morgana och Oronte möts, och de vet båda två att det är ett avgörande ögonblick för deras framtid. De vet bara inte hur det ska sluta.

ORONTE

Ett ögonblick av lycka kompenserar en trogen älskare för alla tårar han har gråtit. Kärleken är van vid det destillatet; lidandets balsam. Det läker det sår som tårarna orsakat.

MORGANA

Tro på mig när jag lider. Se på mig med blida ögon. Jag lever för att få din kärlek. Jag ber om din förlåtelse.

Ruggiero har återfått både kraft och styrka efter förtrollningen och bedyrar att förgöra Alcinas värld en gång för alla.

RUGGIERO

I sin klippiga lya lurar den arga tigrinnan, osäker om hon ska fly eller invänta jägaren.

Bradamante försöker lugna sin älskade Ruggiero.

BRADAMANTE Trogen kärlek blidkas och himlen lovar nåd. Mitt bland martyrer finns en gnutta glädje och efter suckar kommer kommer leenden.

Innan Ruggiero och Bradamante lämnar ön stöter de på Morgana. Morgana är uppriven efter det som hände med Oronte. Alcina är redan på väg för att starta ett nytt liv, på sina egna villkor. Morgana försöker ta över det Alcina byggt upp här. Bradamante och Ruggiero har svårt att inte dölja sin besvikelse och ilska.

MORGANA

Detta är inte vare sig kärlek eller avundsjuka. Det är medlidanden. Det är att måna om er lycka. Vi vill er inget ont. Vi lurar er inte. Må oro och bekymmer bli ett enda som kommer av era löften.

BRADAMANTE / RUGGIERO

Vilka falska ord. Ni får ingen nåd från oss. Min själ. Kära make. Må lycka och välgång bli det enda som kommer av våra löften.

UPPHOVSPERSONER

Musik: Georg Friedrich Händel|Text: A. Marchi efter Ariostos Orlando furioso.

Libretto

Premiär

Uruppförande: London, Covent Garden 16 april 1735. Svensk premiär: Stockholm, Operan 14 april 1959.

Mer att läsa

Om Georg Friedrich Händel