Antonio Ghislanzoni librettist 1824-1893

Giuseppe Adami
86 / 100

Antonio Ghislanzoni 1849, då han stod i början av sin sångarkarriär,fängslades han för revolutionär verksamhet och efter återkomsten 1851 sjöng han Ernani i Paris.Sedan han förlorat rösten ägnade han sig åt att skriva romaner och musikkritik samt ett åttiotal libretton som användes av många tonsättare Främst kan nämnas Verdis Aida.

Antonio Ghislanzoni librettist 1824-1893

Antonio Ghislanzoni, född 25 november 1824 i Lecco i Lombardeit, död 16 juli 1893 i Caprino i Bergamo, var en italiensk librettist, journalist, poet, romanförfattare.
Antoni Ghislanzoni studerade ett kort tag men blev relegerad på grund av dåligt uppförande 1841. Han bestämde sig därefter för att börja studera medicin i Pavia, men övergav den tanken kort därefter för att fullfölja en sångkarriär som baryton och för att lägga energi på sina litterära intressen.

År 1848 skapade Antonio Ghislanzoni, inspirerad av Mazzinis nationalistiska idéer, flera republikanska tidningar i Milano men var så småningom tvungen att ta sin tillflykt till Schweiz. Under sin resa till Rom, där han ville hjälpa till att försvara den gryende republiken, greps han av fransk polis och hölls under en kort period i Korsika.

Under mitten av 1850-talet blev Antonio Ghislanzoni, med scenkarriären som offer, intensivt aktiv på det journalistiska området runt bohemiska kretsar i Milano, som chef på Italia musicale och redaktör för Gazzetta musicale di Milano. Han grundade också tidningen L’uomo di pietra, samarbetandes med, bland andra, Arrigo Boito.

År 1869 drog sig Antonio Ghislanzoni tillbaka från journalistiken och återvände till Lombardiet, där han hängav sig åt att skriva libretter för operor. Han skrev många noveller i verser och diverse romaner, bland annat Un suicidio a fior d’acqua (1864), Angioli nelle tenebre (1865), La contessa di Karolystria (1883), Abracadabra och Storia dell’avvenire (1884). Hans roman om scenlivet, Gli artisti da teatro, (1865), återutgavs under 1900-talet. Han producerade också musikessäer. Den viktigaste av dem var Reminiscenze artistiche.

Antonio Ghislanzoni skrev runt 85 libretter, inklusive Ednea for Catalani (1866), Aida (1870) och andra versionen av La forza del destino (1869). Han åtog sig också att översätta den italienska versionen av Don Carlos för Verdi.

In English Wikipedia

Antonio Ghislanzoni 25 November 1824 – 16 July 1893) was an Italian journalist, poet, and novelist who wrote librettos for Verdi, among other composers, of which the best known are Aida and the revised version of La forza del destino.
Antonio Ghislanzoni was born in Lecco, Lombardy, and studied briefly in a seminary, but was expelled for bad conduct in 1841. He then decided to study medicine in Pavia, but abandoned this after a short time to pursue a singing career as a baritone and to cultivate his literary interests.

In 1848, stimulated by the nationalist ideas of Mazzini, Antoni Ghislanzoni founded several republican newspapers in Milan but eventually had to take refuge in Switzerland. While travelling to Rome, where he wanted to help defend the nascent republic, Ghislanzoni was arrested by the French and briefly detained in Corsica.

In the mid-1850s, having forsaken the stage, Antonio Ghislanzoni became active in journalism in the bohemian circles of Milan, serving as director of Italia musicale and editor of theGazzetta musicale di Milano. He also founded L’uomo di pietra the magazine Rivista minima, collaborating with, among others, Arrigo Boito.

In 1869,Antoni Ghislanzoni retired from journalism and returned to his native Lombardy, where he dedicated himself to literature and writing libretti for operas. He wrote many short stories in verse and diverse novels including Un suicidio a fior d’acqua (1864), Angioli nelle tenebre (1865), La contessa di Karolystria (1883), Abracadabra and Storia dell’avvenire (1884). His novel of theatrical life Gli artisti da teatro, (1865), was republished into the 20th century. He also published musical essays, the most important beingReminiscenze artistiche.

Antonio Ghislanzoni wrote some eighty-five libretti, including Edmea for Catalani (1866), Aida (1870), Fosca (1873) and Salvator Rosa (1874) for Gomes, I Lituani for Ponchielli (1874) and the second version of La forza del destino (1869). He also contributed a few verses to the revised translation into Italian of Verdi’s Don Carlos.

Antonio Ghislanzoni died in Caprino Bergamasco, Bergamo in 1893 at age 69. He was an atheist.

Read More/Läs mer