Armida på Folkets Hus och Parker

Armida med Renée Fleming

Några veckor efter uruppförandet av Den tjuvaktiga skatan på La Scala i Milano for Rossini tillbaka till Neapel. Där påbörjade han i början av augusti 1817 arbetet med sin nästa opera, vilken skulle spelas vid återöppnandet av Teatro San Carlo som hade eldhärjats vid en brand i februari 1816.  Han valde historien om riddare Rinaldo och trollkvinnan Armida från Tassos epos Det befriade Jerusalem, som tidigare framgångsrikt hade tonsatts av både Lully, Gluck, Händel och Haydn. Schmidts libretto höll sig tämligen fri från originaltexten och hitta på några egna bihandlingar. Rossinis opera Tancredi byggde också på Tassos epos men med Armida hade han lämnat sin ungdoms idylliska värld för romantikens passion för exotism och övernaturliga fenomen, samtidigt som han visade fram mänsklig passion hos sina rollgestalter.  Verket hade från början svårt att slå igenom, inte minst på grund av stora svårigheter med rollbesättningen. Huvudrollen Armida är en av Rossinis längsta och mest krävande sopranpartier med svåra koloraturpassager av alla slag genom hela operan, dessutom krävs det inte mer än sex tenorer varav tre är av huvudrollskaraktär.

Akt 1

Utanför Jerusalem. Korstågens tid.

Goffredo, de kristna styrkornas härförare,tröstar och samlar ihop i korsriddarna som sörjer sin ledares död.En adelskvinna framträder och presenterar sig som den rättmätiga ledaren av Damaskus. Hon hävdar att hennes tron tagits i anspråk av hennes onde farbror Idraote och ber de kristna styrkorna om hjälp och skydd.

Egentligen är hon trollkvinnan Armida som agerar i maskopi med den förklädde Idraote. Deras plan är att försvaga korsriddarna genom att ta deras bästa soldater och förvandla dem till slavar.

Korsriddarna blir så förblindade av Armidas skönhet att de övertalar Goffredo hjälpa henne. Goffredo beslutar att de kristna styrkorna måste välja en ny ledare, som i sin tur ska välja ut tio riddare att följa med Armida.De väljer Rinaldo, mycket på grund av avundsjukan mot riddaren Gernando ‘Non soffriro l´offesa’.

Armida och Rinaido, som är korsriddarnas bäste krigare, har träffats en gång förut och Armida är hemligt förälskad i honom.

Hon konfronterar nu Rinaldo och påminner honom om hur hon tidigare räddat hans liv. När hon anklagar honom för att vara otacksam erkänner han att han är förälskad i henne ‘Amor… possente nome!’.

Gernando upptäcker paret och förolämpar Rinaldo genom att kalla honom för en förförare och kvinnotjusare inför de andra männen. De duellerar och Rinaldo dödar Gernando. Förskräckt över vad han gjort, flyr Rinaldo tillsammans med Armida innan Goffredo får en chans att straffa honom.

Akt 2

Astarotte, en av helvetets prinsar, har lett en grupp av demoner in i skogen för att hjälpa Armida.

Hon anländer till mötesplatsen tillsammans med Rinaldo, som är helt trollbunden av henne ‘Dove son io!’. Till och med då hon berättar om hennes och Idraotes ondskefulla plan vänder han sig inte ifrån henne. Rinaldo häpnar då Armida förvandlar skogen till ett enormt palats med trädgårdar. Armida grubblar över kärlekens kraft’D’Amore al dolce impero’och bjuder Rinaldo på en underhållande pantomin om en krigare som förförs av nymfer.

Rinaldo, som helt glömt bort sin heder som korsriddare, ger sig totalt till Armidas förtrollning.

Akt 3

Två av Rinaldos korsriddarkamrater, Ubaldo och Carlo, har skickats ut för att rädda honom. När de anländer till Armidas förtrollade trädgårdar överrumplas dom av skönheten, trots att de vet att det är en illusion.

Med hjälp av en magisk gyllene stav avvärjer dom nymfernas försök att förföra dem.Dom gömmer sig när Armida och Rinaldo anländer.

Rinaldo är fortfarande förtrollad av Armida,men så fort han blir ensam konfronterar Ubaldo och Carlo honom. När de visar honom hans egen spegelbild i en blank sköld blir han skräckfyllt medveten om att han inte längre känner igen sig själv som den hedervärde krigare han tidigare varit ‘Inquale aspetto imbelle’.

Fortfarande med starka känslor av kärlek till Armida beslutar sig Rinaldo att be till Gud om styrka för att kunna lämna henne.Stärkt av sina böner ger han sig så av tillsammans med Ubaldo och Carlo.

Armida kallar i sin tur på helvetets krafter för att få tillbaka sin älskade men inser att de är kraftlösa. Hon rusar istället iväg för att hinna ikapp männen själv.

Armida når de tre korsriddarna. Hon bönfaller Rinaldo att inte överge henne och erbjuder sig till och med att gå i strid vid hans sida. Ubaldo och Carlo håller fast Rinaldo,kämpar för att han ska förbli stark och lyckas till slut dra bort honom från Armida.

Armida är kluven och kämpar med viljan att hämnas gentemot sin kärlek ‘Dove son io?… Fuggil’ Hon väljer så hämnden,förstör det förtrollade palatset och flyr i raseri.

Upphovspersoner

Musik: Gioacchino Rossini.Libretto av Giovanni Schmidt, som är baserad på den episka dikten Gerusalemme Liberta av Torquato Tasso.

Libretto