Barberaren i Sevilla med Skånska Operan

Barberaren i Sevilla med Skånska Operan
barberarenochrosina
Barberaren i Sevilla med Skånska Operan

Barberaren i Sevilla med Skånska Operan

Premiär på Skånska Operan Barberaren i Sevilla 6 juli 2013

Musik: Gioacchino Rossini. Text: Cesare Sterbini. Översättning: Jan Mark & Bo Eriksson

Skånska Operan presenterar Barberaren  Sevilla som teaterstück mit musik

Två operapremiärer på två dagar är kanske en för mycket? Tyvärr är det inte så mycket att göra åt detta, eftersom det ju inte är jag som bestämmer när uppsättningarna skall ha premiär och det är ju egentligen inte särskilt ovanligt att jag ser flera operaföreställningar i veckan.

Det enda som är avvikande mot den vanliga rutinen är att när det gäller Skånska Operans premiärer, som förresten tydligen alltid äger rum på Bäckaskogs slott är att jag måste ta bilen för att komma dit. Lördagar och söndagar fungerar inte kollektivtrafiken som den gör veckans övriga dagar.

Årets uppsättning Gioacchino Rossini´s Barberaren i Sevilla är den opera som först gjorde fiasko vid premiären och sedan gjorde kompositören om verket och sedan dess har det varit ett stående verk på operahusens repertoar.

Inom loppet av mindre än ett halvårs tid har du kunnat uppleva tre olika uppsättningar bara i Sverige. Det började med GöteborgsOperans repris i april och slutar med Opera på Skäret som har premiär i augusti.

Barberaren i Sevilla är att betrakta som en komisk opera, men i Skånska Operans version har regissören, Ola Hörling förlagt handlingen till 1930-talet och i hans version kan verket närmast betraktas som en fars med klara filmiska inslag. För mig är det närmast att betrakta som ett teaterstück med musik. Inklusive en paus varar föreställningen i nästan tre timmar och det är i mitt tycke aningen för långt särskilt som det återstår en resa på mer än tio mil med bil tillbaka till Malmö efter föreställningen.

I salongen sitter publiken runt scenen på tre håll och det är fantastiskt hur väl artisterna kan utnyttja den lilla scenen på ett helt optimalt sätt och där den fiffiga scendekoren i grunden består av fyra dörrar som öppnas och stängs allt eftersom föreställningen fortskrider. Dessutom har det byggts upp en plattform som också används flitigt och i övrigt finns det två stolar och ett i allra högsta grad rörligt vikskärm.

För musiken svarar fem musiker under ledning av en kapellmästare och det lät som en mycket större orkester.

Föreställningens sensation är helt klart, Tor Lind som sjöng och gestaltade sin huvudroll helt fantastiskt roligt och alltid med glimten i ögonvrån. Den mannen har en komisk ådra som bör tas tillvara på.

Rosina som sjöngs av underbara Astrid Robillard.  Underbart och helt ljuvligt får bli mitt samlade  omdöme.

Men för en fin totalupplevelse måste det också fungera för styckets tredje huvudperson greve Almaviva som sjöngs av William Baker och om jag skall försöka vara positiv så kan jag konstatera att hans insats varierade dvs ibland var det mycket bra och ibland var det inte så bra.

Bartolo sjöngs av en för mig helt okänd förmåga men tillsammans med ett osvikligt sceniskt agerande fick hans prestation mer än godkänt.

Även i de mindre rollerna fanns det flera goda insatser och föreställningen började mycket bra med Sebastian Durán som  Fiorello, och hans barytonstämma är både ljuvlig och kraftfull och han kombinerar sina sångliga insatser med ett säkert sceniskt agerande.

I rollen som Basilio fick vi uppleva Anders Nyström som annars vanligtvis sjunger i Kungliga operans kör i huvudstaden. Det var ett tydligt och bra sceniskt och sångligt agerande även om det tar en bra stund innan han uppenbarar sig på scenen.

I slutet fick vi också njuta av Helena Magnussons stämma som Berta och det kändes skönt efter att föreställningen i övrigt hamnade i ett teaterstycke.

Sammanfattningsvis var det en ganska hygglig operaupplevelse om än i längsta laget, men om sanningen skall fram var jag inte helt bekväm med regissörens ingång och läsning  och jag är fortfarande lite tveksam om det är helt OK att hantera ett klassiskt operaverk på detta sätt, men det verkade ju helt klart som publiken i stort verkade gilla föreställningen.

Produktionsteam

Regi: Ola Hörling

Musikaliskt ansvarig: Max Lörstad

Scenografi: Leif Persson

Kostym: Fredrika Lilius

 

I rollerna

Figaro: Tor Lind

Almaviva: William Baker

Rosina: Astrid Robillard

Bartolo: Johan Wikström

Basilio: Anders Nyström

Berta: Helena Magnusson

Ensemble:

Fiorello: Sebastian Durán

Bert: Ulrik de Geer

Maria: Fanny Paulsson

almavivaochrosina

 

Recensioner

Lars-Erik Larsson i Skånska Dagbladet

Skånska Operans sammanställning

Carlhåkan Larsén blandar och ger

Åsa Mälhammar i HD

Related posts