Benjamin Brittens musikaliska begåvning visade sig så tidigt att han som 11-åring blev elev till den engelske kompositören Frank Bridge. Efter avslutad skolgång kom han 1930 till Royal College of Music i London där han utvecklade sig till en framstående pianist och studerade komposition för John Ireland.
Benjamin Britten engelsk kompositör 1913-76
Efter avslutade studier försörjde Benjamin Britten sig som filmkompositör och i det sammanhanget kom han i kontakt med W.H.Auden, som uppmuntrade honom att utvandra till USA. 1939 reste han dit i sällskap med sångaren Peter Pears och anslöt sig till Auden, som redan bosatt sig i Amerika. Tillsammans skrev de Paul Bunyan (1941) på beställning av Columbia University, men Benjamin Britten var själv så missnöjd med sitt första operaexperiment att han senare drog tillbaka det.
Av en händelse kom Benjamin Britten att läsa en artikel om den engelska 1700-talsskalden George Crabbe och dennes dikt “The Borough”,som skildrar Brittens hemtrakt på den engelska östkusten, och han beslöt genast att återvända till England och skriva en opera över ämnet. Samtidigt hade han turen att få projektet finansierat av Koussevitzky-fonden och kunde koncentrera sig på att tillsammans med sin textförfattare Montagu Slater skapa Peter Grimes, som vid premiären 1945 hyllades som den bästa engelska operan sedan Purcells Dido och Aeneas.
Succén uppmuntrade Benjamin Britten att fortsätta, och de båda nästa verken blev kammaroperorna Våldtäkten på Lucretia (1946) och Albert Herring (1947). De skrevs för det idealistiska lilla operasällskap som uppförde dem och som från 1947 kallade sig English Opera Group.1948 grundade Benjamin Britten, Peter Pears och Eric Crouzier en musikfestival i hemstaden Aldeburgh, där nästa kammaropera, Lets make an opera, fick sin urpremiär 1949
Festival of Britain
Inför Festival of Britain 1951 fick Benjamin Britten beställning på Billy Budd,där han återvände till stor orkester eftersom operan skulle uppföras på Covent Garden.Detsamma gällde hans nästa opera Gloriana (1953), som var en officiell hyllning till drottning Elisabeth med anledning av hennes kröning.
Därpå återvände Benjamin Britten till kammaroperan med The Turn of the Screw (1954), som var ett beställningsverk till Biennalen i Venedig.Därpå gjorde han en paus i operakomponerandet i sex år (bortsett från mirakelspelet Noyes Fludde för skolbruk 1958) och presenterade 1960 sin version av Shakespeares En midsommarnatsdröm vid festspelen i Aldeburgh.
Operan var visserligen avsedd för Aldeburghs lilla Jubilee Hall, men orkesterapparaten var betydligt mer utbyggd än i de tre s.k. kyrkoparabler som följde den. Med Curlew River (1964), The Burning Fiery Furnace (1966) och The Prodigal Son (1968) övergick Benjamin Britten till en nästan asketisk stil som lämpade sig för dessa kyrkospel, men med TV-operan Owen Wingrave (1971) som var skriven speciellt för mediet, återgick han till det större orkesterformatet. 1967 hade Aldeburgh fått ett välbehövligt tillskott i form av en konsert- och operascen i The Maltings i Snape, och tack vare den kunde Benjamin Brittens sista opera, Döden i Venedig, ha premiär 1973 inom ramen för festivalen.
Benjamin Britten var dock redan då för sjuk för att själv kunna dirigera uruppförandet, vilket han hade gjort med alla sina tidigare operor. Under de tre sista åren orkade han inte skriva nya operor, men fyra månader före sin död gav han tillåtelse till att ungdomsverket Paul Bunyan uppfördes i Snape i en reviderad version.
Hans operor, ett urval
Verk | Svensk titel | Premiär |
---|---|---|
Paul Bunyan | Paul Bunyan | 1941 |
Peter Grimes | Peter Grimes | 1945 |
Albert Herring | Albert Herring | 1947 |
The Rape of Lucretia | Våldtäkten på Lucretia | 1946 |
The Beggar´s Opera | Tiggaroperan | 1948 |
Let´s make an opera | Låt osss göra en opera | 1949 |
Billy Budd | Billy Budd | 1951 |
Gloriana | Gloriana | 1953 |
The Turn of the Screw | En sällsam historia | 1954 |
A Midsummer Night´s Dream | En midsommarnattsdröm | 1960 |
Owen Wingrave | Owen Wingrave | 1971-72 |
Death in Venice | Döden i Venedig | 1973 |
MER ATT LÄSA
Kompositör