Carmen operapremiär på SpagettiOperan Regina

Carmen operapremiär på SpagettiOperan Regina Carmen operapremiär på SpagettiOperan Regina

Häromkvällen var det premiär på höstens opera Bizet´s Carmen förlagd till en Milonga Regina, ett dans- och glädjehus i utkanten av Argentinas huvudstad Buenos Aires  i det tidiga 1920-talet. Det är samtidigt inledningen på Spagettioperans 17 verksamhetsår  en verksamhet som jag fick uppfattningen skulle upphöra för ett par  år sedan.Nu  blev de ju som tur är inte så. Det hade varit synd om denna operapärla hade försvunnit eftersom det är en verksamhet som är inkörsporten till operans underbara  värld. Enligt en publikundersökning är sextio % av besökarna på sitt första operabesök på just Regina.

Det är förmodligen möjligheten av att  att äta en bit mat tillsammans med goda vänner och  kombinera detta med en musik- och sångupplevelse i en mindre salong än som ett vanligtvis ett operahus utgör. Närheten till scen och sångarna har säkert också en avgörande betydelse, men framförallt tror jag att det är just kombinationen av en mindre lokal och frånvaron av en stor orkester som är lockande inte minst vid en första kontakt med just operavärlden.

För min egen del är det omväxlingen jag söker och själv blandar jag mina operaupplevelser med besök på mindre operascener typ OperaVox, Opera Vega och liknande scener och de ledande operahusen i Skandinavien. Det är då närheten till sångarna och oftast sköts musiken av en pianist ibland av en handfull musikerna. Det gör att jag upplever musiken på ett helt annat sätt, att  jag uppfattar nyanser i musiken som går mig förbi vid ett besök i ett större operahus.

Spagettioperans koncept, som det heter är dock inte så vanligt även om finns paralleller till  exempel pubopera som den  presenteras av Opera Up Close, på en pub i London. På senare år har även Malmö Opera satsat på en turné verksamhet som startade med Puccinis Tosca med några sångare som delade på rollerna och tre musiker. Detta innebär att ensemblen besöker biografer och andra samlingslokaler runt om i Skåne. Precis som Regina så lockar opera framfört på detta sätt helt nya grupper. Det handlar om människor som är nyfikna på det här med opera, men samtidigt inte är riktigt beredda att åka kanske tjugo mil fram och tillbaka samma dag.

I går kväll handlade det alltså om Bizet´s omtyckta och kända verk Carmen. De åtta rollerna var fördelade på fem personer och där barytonen Linus Flogell hade tre roller på sin lott. Utöver detta hjälper han till, precis som övriga sångare, med servering och avdukningen i salongen  där man kan njuta av en trerätters teatermeny eller t o m kosta på sig en lyxmeny.

Det hela går till så att man kommer till Regina, beroende på vilken meny man har valt, antingen 45 minuter eller en halvtimme före själva föreställningen startar  och besöket börjar med att man äter en förrätt  först och ett stycke in i  föreställningen serverar  sångarna huvudrätten enligt det valda alternativet. Det blir dessutom också en paus där man kan dricka en kopp  kaffe , med tillbehör , om man så önskar  och efter den pausen fortsätter föreställningen samtidigt som det serveras efterrätt.

Föreställningen är indelad i fyra akter och innehåller verket i sin helhet, precis som på ett operahus nära dig. Musiken sköttes av Majsan Dahling vi d flygeln och Jens Lundberg  på bandeneon, ett sorts litet dragspel. Ett instrument som passar ovanligt väl in i sammanhanget   dvs för att musikaliskt beskriva handlingen. Pianospelet gör också att det är lätt att ta till sig musiken, men också att hitta nya nyanser i musiken.

Scenen dominerades av tre damer och två herrar och samtliga är väl kända för mig dock med undantag av Vendela Duclos som jag hörde för första gången.  Ulrika Skarby har jag inte hört tror jag, sedan hon sjöng på Läckö slottsopera. Tenoren Henrik  Holmberg hörde jag senast som Alfredo Germont i Verdi´s La traviata i Skånska Operans turne´version.  Linus Flogell upplevde jag senast i Kamraternas uppsättning av Poulenc´s Brösten på  Therese på Årsta Teater och tidigare i SpaghettiOperans version av Puccini´s Tosca tillsammans med bl a Charlotta Huldt-Ramberg.

Det blev en stor och alldeles utmärkt operaupplevelse där samtliga sjöng och agerade på bästa sätt, men där jag ändå särskilt vill framhålla Vendela Duclos för hennes utomordentligt berörande insats som Micaela. Vilken röst och utstrålning. Hennes tolkning  berörde mig djupt med sitt känslofyllda uttryck, en prestation som får mina tankar att tänka på Sine Bundgaard och Yana Kleyn i samma parti på DKT respektive  Kungliga Operan.

Linus Flogell imponerade också som vanligt, men frågan är ju ändå om inte detta får anses vara hans bästa prestation hittills och jag noterade också att Krister S:t Hill såg ut att vara rätt nöjd också.

Detta innebär ju inte att jag har några som helst invändningar mot övriga insatser, tvärtom. Även om Henrik Holmberg inte övertygade som han brukar från början, men efter paus återkom han med oförminskad styrka och elegans och tillsammans med Carmen som sjöngs av Charlotta Huldt- Ramberg blev det en minnesrik insats. Ulrika Skarby slutligen gjorde en fin insats särskilt i tredje akten då hon sjöng “kortarian” vid just vårt bord.

Vill du f å en operaupplevelse utöver det vanliga rekommenderar jag ett besök på Spagettioperan Regina

Om föreställningen

Upphovspersoner

Medverkande

Carmen: Charlotta Huldt-Ramberg
Don José_ Henrik Holmberg
Michaela/Frasquita: Vendela Duclos
Mercedes: Ulrika Skarby
Escamillo/Lillas Pastias/Zuniga: Linus Flogell
Kapellmästare: Majsan Dahling
Bandoneon: Jens Lundberg
Regi/scenbild: Charlotta Huldt-Ramberg
Koreograf: Giorgio Regnoli
Kostym: Jenny Karlsson
Mask: Helena Andersson
Ljus m m : Hans Ramberg

Läs mer