Det är svårt att förstå att Carmen gjorde fiasko vid premiären i Paris 1875. Speciellt efter att ha upplevt en formidabel uppsättning i en ljum augustikväll ute på Opera Hedeland. Musikaliskt och vokalt är det en uppsättning som präglas av högsta kvalité inte bara bland några få solister utan med utmärkta solist-och ensembleinsatser rakt av. Det är definitivt en av de bättre uppsättningar jag har upplevt och det är absolut en av bästa uppsättningarna på Opera Hedeland som jag kan minnas.
Carmen på Opera Hedeland en formidabel succé
Det som gör uppsättningen att räknas som av bästa märke handlar utöver de tidigare nämnda kvalitetéerna att det konstnärliga teamet är duktiga på att utnyttja scenens och salongens alla olika möjligheter på ett alldeles utmärkt sätt.
Det blir aktuellt, levande och engagerande när man till exempel använder sig av bilar, cyklar och en färgrik kostymdesign. Föreställningen sjöngs på originalspråket, med utmärkta textskärmar vid scensidorna och det förstärker mitt positiva helhetsintryck ytterligare.
Musikaliskt gillar jag starkt när dirigenten följer sångarna, vilket säkert är helt nödvändigt eftersom sångarna inte direkt kan se dirigenten direkt sas.
Det låter utmärkt om kör och solister och bland de mindre rollerna noterar jag särskilt en för mig helt ny röst nämligen William Jönch Pedersen som framförallt utmärker sig i partiet som Dancaïre.
Fina och mer omfattande än tidigare hörda insatser faller på tenoren Jonathan Koppel. Här som Remendado.
Trevligt att få njuta av barytonen Frederik Rolin som gestaltar Moralès parti som öppnar föreställningen vokalt.
Bland damerna noterar jag framförallt sopranen Sibylle Glosted som Frasquita och naturligtvis Mercedes som som gestaltas av mezzosopranen Ingeborg Börch.Deras röster balanserar mycket bra tillsammans och det låter precis som det skall i denna ödesscen – ödesmättat.
Fotograf: Mikal Schlosser
Höjdpunkter
Föreställningens höjdpunkt svarar utan tvekan huvudpersonen för, Carmen,som gestaltas av mezzosopranen Andrea Pellegrini. Hon är föreställningens nav och nästan ständigt på scen. En mycket fin vokal och scenisk insats och allt det och lite till som partiet fordrar.
Michaëla gestaltades av den ryska sopranen Yana Kleyn, numera bosatt i Köpenhamnsområdet, och hennes insatser framförallt i tredje akten räknar jag som en av föreställningens absoluta höjdpunkter. Det blev vackert och oerhört gripande.
Don José gestaltas av den lyriske tenoren Magnus Vigilius som går från den ena succén efter den andra. Duetterna tillsammans med Carmen och Michaëla hör till föreställningens absoluta höjdpunkter.
Escamillo sjöngs väl av Lars Möller, som efter en lyckad debut som Papageno på Den Kongelige Opera, i princip försvann direkt till de tyska operahusen. Här gör han ett utmärkt vokalt intryck, men han borde tala med sin skräddare eller rättare sagt kostymören om sin scendräkt.
Avslutningsvis
Det enda minustecknet är slutet på föreställningen och det efterföljande fyrverkeriet,som jag anser passar dåligt till operans tragiska slut. Som helhet blev det en mycket fin operaupplevelse och det beror inte minst på en kvartett utmärkta sångare väl kompletterade av utmärkta körinsatser och övriga solistinsatser
Om föreställningen
Opera Hedeland den 9 augusti 2019
Upphovspersoner
Musik: Georges Bizet
Librettto: Henri Meilhac och Ludovic Halévy
Konstnärligt team
Regissör: Runar Hodne
Dirigent: Christian Kluxen
Scenografer: Runar Hodne, Maria Gyllenhoff och Elisabeth Holager Lund
Kostymdesigner: Maria Gyllenhoff
Ljusdesigner: Mikael Sylvest
Ljudesigner: Claus Pedersen
Solister
Carmen: Andrea Pellegrini
Don José: Magnus Vigilius
Michaëla: Yana Kleyn
Escamillo: Lars Möller
Frasquita: Sibylle Glosted
Mercedes: Ingeborg Börch
Remendado: Jonathan Koppel
Dancaïre: William J Pedersen
Zuniga: Jacob Bloch Jespersen
Moralès: Frederik Rolin
Orkester och körer
Opera Hedelands Festivalorkester
Opera Hedelands Festivalkor
Roskilde Domkirkes Drengekor
