Cendrillon (Askungen) Jules Massenet – synopsis

CENDRILLON; ROH, Cendrillon; Joyce DiDonato, La Fée; Eglise Gutiérrez, Le Prince Charmant; Alice Coote, Madame de la Haltière; Ewa Podles, Pandolfe; Jean-Philippe Lafont, Noémie; Madeleine Pierard, Dorothée; Kai Rüütel, Roi; Jeremy White,

För att komma in i den rätta inspirationen under komponerandet bosatte sig Massenet i ett 1600-tals hus beläget i Pont-de-l’Arche i Normandie, som en gång hade tillhört hertiginnan av Longueville. Massenet köpte till och med ett stort antikt bord på vilket han spred ut sina manuskriptsidor. Försöket att skapa en populär sagoopera i linje med Humperdincks Hans och Greta (1893) lyckades inte, och Massenet kunde inte heller tävla med Rossinis opera med samma motiv, La Cenerentola (1817).

 Akt I

Madame de la Haltières döttrar Noémie och Dorothée skall på bal hos prinsen medan styvdottern Lucy (Askungen) som vanligt får stanna hemma. När de har åkt sin väg drömmer Askungen om att själv komma till balen, och en fe förvandlar hennes lumpor till en överdådig klänning och ger henne lov att gå på balen, på villkor att hon är hemma före midnatt.

Akt II

Prinsen skall välja en brud på balen, men ingen av de unga damerna intresserar honom. Först då Askungen visar sig blir han förälskad, men fastän hon lovar att bli hans skyndar hon bort när klockan slår tolv. I hastigheten tappar hon den ena av sina glasskor.

Akt III

Då alla har kommit hem efter balen, berättar Askungens styvsystrar om den okända flickan som uppfört sig så skamlöst, och Askungen blir så olycklig att hon beslutar att rymma till sitt barndomshem, där hon var lycklig. På vägen passerar hon genom feernas skog och möter prinsen. Han friar till henne, och fen viftar med sitt trollspö och båda faller i sömn.

Akt IV

Askungen har förts tillbaka till madame de la Haltières hus i medvetslöst tillstånd, och hennes far berättar då hon kvicknar till att hon har yrat och pratat något om en sko. Ute på gatan uppmanas alla flickor i staden att komma till kungaslottet och prova Askungens tappade glassko för att prinsen skall kunna finna sin älskade igen. Fen för Askungen till slottet där hon till allmänt jubel förenas med prinsen.

Upphovspersoner

Musik: Jules Massenet|Text: Henri Cain efter Charles Perraults saga