Den listiga lilla räven 1924 synopsis

Den listiga lilla räven 1924 synopsis Foto: Daniel Strandroth
83 / 100

Den listiga lilla räven. Operan utspelar sig i en mährisk by med omgivande skog i en obestämd tid. Skogvaktaren hittar den lilla räven (barnsopran som unge, sopran som vuxen) och har den som husdjur tills den rymmer men blir skjuten av en tjuvskytt. Skogvaktaren stöter på en rävvalp som ser ut precis som den han har förlorat. Han inser att naturen alltid förnyar sig och är nöjd.

Den listiga lilla räven 1924 synopsis

Ännu en gång är det en ung kvinna som är operans nyckelgestalt: Terynka, som sätter allas liv i uppror. Märkvärdigt nog framträder hon överhuvudtaget inte på scenen. Den sluga lilla rävhonan får företräda henne och de bådas öden är nära sammanbundna med varandra. Rävhonan måste dö för att Terynka skall kunna få sin päls i bröllopsgåva. Därmed förlorar skogvaktaren slutgiltigt sin kärlek.

Det var just människovärldens mystiska förbindelse med djurvärlden som räddade tonsättaren – som vid tiden för operans tillkomst hade förälskat sig i den 38 år yngre Kamila Stösslová – från att bli sentimental. I den åldrande skogvaktaren döljer sig humor och livsvisdom, en förmåga att skratta åt sig själv. Han vaknar frisk och nyter efter midsommarnattsdrömmen. Under sina senare år betraktade Janáček skogen som en symbol för en ensam, intim, sorgsen värld. Skogvaktarens hopplösa kärlek till den strålande vackra unga flickan och den åldrande mannens upplevelse av den flyktiga kärleken, är full av resignation.

AKT I

En skogvaktare går i skogen. Omgiven av insekter lägger han sig för att vila, men väcks av en groda. Då får han syn på en rävunge som nyfiket smyger omkring. Han fångar henne för att ta med henne hem. På gården växer räven upp tillsammans med  Skogvaktarens hund (en melankolisk tonsättare), hans hustru och döttrarna Polly och Molly. Barnen provocerar räven för att se om hon kan bitas, vilket hon till slut gör. Som straff blir räven bunden. I drömmen minns hon sitt fria liv.

På gården spatserar en tupp, förman för en lydigt arbetande flock hönor som flitigt värper åt människorna. Räven uppmanar hönorna att slå sig fria, men i nen i tumultet som uppstår dödar räven både tupp och hönor innan hon sliter sig och flyr. Väl tillbaka i skogen lurar räven till sig ett eget hem: ett grävlingsgryt.

På värdshuset i byn sitter skogvaktaren och dricker tillsammans med skolläraren och prästen. De gnabbas om räven och om Terynka – den spännande värdshusflickan, vilken alla i hemlighet trånar efter. Läraren som är djupt förälskad i Terynka dricker mer än han borde, vilket ger honom svårigheter med balansen på vägen hem. Han tycker sig se Terynkas ansikte bland vallmoblommorna – eller är det kanske räven? Även prästen minns med bitterhet sin ungdomskärlek, hon som svek honom för slaktardrängen. Då kommer skogvaktaren rusande – han såg räven! Och nu ska hon minsann skjutas!
AKT II
Skogen möter den listiga lilla räven en vacker rävhanne. De presenterar sig för varandra: hon, Skarpöra, ex-fosterbarn till skogvaktaren och han, Gyllenryggen, räven från Djupadal. Efter att ha genomgått den första kärlekens alla invecklade faser söker de upp hackspetten för att gifta sig. Stor bröllopsfest!

Tjuvskytten Harasta dyker plötsligt upp. Skogvaktaren förhör honom misstänksamt och får reda på att han ska gifta sig – med Terynka. Harasta pekar också på en död kanin, och skogvaktaren inser att här finns fler tjuvjägare. Nu ska räven fångas. Men när Skarpöra, Gyllenryggen och hela flocken rävungar kommer ser de fällan direkt och skrattar hånfullt. Den luktar ju tobak, tror han att de är lika dumma som grävlingar?!

Då hörs Harasta, och Skarpöra stannar nyfiket kvar för att se vem den mannen är. Efter en Stunds kamp mellan människa och djur skjuter Harasta ett skott. Skarpöra faller död ner.

På värdshuset sitter skogvaktaren och läraren. Räven är skjuten och flickan som serverar dem ska gifta sig. Från prästen har brev kommit han längtar hem. Skogvaktaren går den långa vägen genom skogen. Han är ensam, hunden är för gammal för att orka.

I skogen föds allt på nytt.

En rävunge smyger nyfiket omkring.

DEN KONGELIGE OPERA

Janáček älskade, utforskade och samlade naturljud. Han satt ofta i timtal i sin trädgård och lyssnade till fågelsången, insekterna och trädens sus. I sin anteckningsbok noterade han talrika fågelarters sång. Allt detta gick in i partituret till Den listiga lilla räven, som utan tvekan hör till de verk av Janáček som står närmast impressionismen. Men det blev ingen komisk opera.

Det er en dejlig sommereftermiddag i skoven. Skovfogeden har det varmt og stopper op for at hvile sig. En fårekylling og en græshoppe laver sød musik. Men snart er freden forbi, for en frø har fået øje på en myg, som den gerne vil spise. Den hopper vildt omkring for at få fat på myggen. En nysgerrig lille hunræveunge dukker op.   Hun giver sig til at jage efter frøen og kommer til at genne den lige op på skødet af skovfogeden. Skovfogeden synes, at den lille ræveunge er køn. Han fanger hende og tager hende med hjem som en gave til sine børn.

Hos menneskene vokser ræven sig større, men hun trives ikke. Skovfogedens fjollede hund generer hende. Skovfogedens søn Pepik og hans kammerat Frantik mishandler deres nye kæledyr. Da Ræven gør modstand og bider Pepik i anklen, binder skovfogeden hende fast, så hun næsten ikke kan røre sig. Hunden, skovfogedens hovne hane og hans dumme høns råder bedrevidende ræven til at vænne sig til fangeskabet.  Hun bliver dødtræt af dem alle sammen. Hun narrer hanen til at komme tæt på og angriber ham så. Da Skovfogeden kommer ud og ser, hvad ræven har gjort. Forsøger han at give hende prygl, men hun slipper fra ham.

Nu er ræven atter fri og flygter tilbage til skoven. Her kommer hun forbi en stor grævlingehule, som hun kigger ind i. Da den gnavne grævling skælder ræven ud, håner hun ham. Og grævlingen bliver så fornærmet, at han flytter ud af hulen. Ræven gør hulen til sit nye hjem.
I MENNESKENS VÄRLD
I menneskenes verden sidder skovfogeden på en kro og spiller kort med skolemesteren og præsten, mens kromanden Pasek forsyner selskabet med drikkevarer. Skovfogeden driller skolemesteren med hans ulykkelige forelskelse i den unge pige Terynka. Skolemesteren og Pasek giver igen ved at minde skovfogeden om, at hans kæledyrsræv stak af fra ham. Og skovfogeden går tvært sin vej. På vej fra kroen hjem gør skolemesteren kur til en solsikke, som han i sin fuldskab tror er Terynka. Præsten går og jamrer sig over en ung pige, der engang bedrog ham, og skovfogeden ærgrer sig stadig over, at han mistede sin ræv.

Da han pludselig får øje på ræven i skoven, forsøger han at få ram på hende, men hun flygter. Ræven er nu fuldvoksen, og hun møder en flot hanræv. Han inviterer hende på en lækker kanin og erklærer hende sin kærlighed. Hun giver efter og tager ham med hjem i sin hule. Inden længe går sladderen i skoven: Ræven skal have unger. Hun og hanræven skynder sig af sted til spætten, som sørger for, at de bliver gift.

Imens er krybskytten Harasjta blevet forlovet med Terynka, og han er ude for at jage. Så han og hans brud kan få en masse lækkert skovvildt til deres bryllupsfest. Sammen med skovfogeden sætter han en rævefælde op, men ræven og hendes familie gennemskuer straks de to mænds planer. Da de ser, at Harasjta bærer rundt på en sadeltaske fyldt med fjerkræ. Narrer de oven i købet tasken fra ham og mæsker sig i taskens indhold. Rasende giver Harasjta sig til at skyde vildt omkring sig. Rævens mange unger og hendes mage slipper væk, men selv bliver hun ramt og dødeligt såret.

På kroen

På kroen mødes skovfogeden med skolemesteren, som er trist over, at Terynka skal giftes med en anden. Skovfogeden trøster ham, og de sender en tanke til deres gamle ven præsten, som er blevet forflyttet til et andet sogn og længes hjem.

På vej hjem fra kroen mindes skovfogeden sin ungdoms hede kærlighed og sin gamle kæledyrsræv, som nu er død. Han føler sig trøstet af den smukke solnedgang og forstår, at livet er som et stort hjul. Hvor nyt og ungt spirer frem, når det gamle sygner hen. Da han ser en af rævens små unger, overvejer han at fange hende og tage hende med hjem, ligesom han gjorde med hendes mor. Men han afbrydes af en lille frø, der springer op på ham og præsenterer sig som barnebarn af den frø han mødte engang en dejlig sommereftermiddag i skoven.


IN ENGLISH
ACT 1 
In the forest, the animals and insects are playing and dancing. The Forester enters and lies down against a tree for a nap. A curious Vixen Cub (usually sung by a young girl), inquisitively chases a frog right into the lap of the surprised forester who forcibly takes the vixen home as a pet.

Time passes (in the form of an orchestral interlude) and we see the Vixen, now grown up into a young adult (and sung by a soprano), tied up in the forester’s yard with the conservative old dachshund. Fed up with life in confinement, the vixen chews through her rope, attacks the Cock and Chocholka the hen, kills the other chickens, jumps over the fence and runs off to freedom.

Act 2 

The vixen takes over a badger’s home and kicks him out. In the inn, the pastor, the forester, and the schoolmaster drink and talk about their mutual infatuation with the gypsy girl Terynka. The drunken schoolmaster leaves the inn and mistakes a sunflower behind which the vixen is hiding for Terynka and confesses his devotion to her.

The forester, also on his way home, sees the vixen and fires two shots at her, sending her running. Later, the vixen, coming into her womanhood, meets a charming boy fox, and they retire to the badger’s home. An unexpected pregnancy and a forest full of gossipy creatures necessitates their marriage, which rounds out the act.

Act 3 

The poacher Harasta is engaged to Terynka and is out hunting in preparation for their marriage. He sets a fox trap, which the numerous fox and vixen cubs mock. Harasta, watching from a distance, shoots and kills the vixen, sending her children running. At Harasta’s wedding, the forester sees the vixen’s fur, which Harasta gave to Terynka as a wedding present, and flees to the forest to reflect.

He returns to the place where he met the vixen, and sits at the tree grieving the loss of both the vixen and Terynka. His grief grows until, just as in the beginning of the opera, a frog unexpectedly jumps in his lap, the grandson of the one who did so in Act 1. This reassurance of the cycle of death leading to new life gives his heart a deep peace.
UPPHOVSPERSONER
Musik: Leos Janacek
Text: Janacek efter en berättelse av Rudolf Tesnohlidek

Läs mer

PREMIÄR
Uruppförande: Brno 6 november 1924. Svensk premiär: Göteborg, Stora Teatern 11 februari 1978. Sett föreställningen den 13.7. 2012 på Läckö slott
RECENSIONER
Här kan du läsa mina och andras tankar om föreställningen
PRODUKTIONSTEAM
|Dirigent: Simon Phipps |Regissör: Linda Mallik|Scenografi: Sten Jensen|Koreograf: Nina Åkerlund| Kostym samt dekordesign: Anna Ardelius|Mask och peruk: Therésia Frisk| Ljusdesign: Markus Granqvist|
Operaroll, rösttyp och sångare

Roll Rösttyp Sångare
Skogvaktaren baryton Thomas Lander
Läraren, Mygga mm tenor Johan Christensson
Prästen, grävling bas Björn Blomqvist
Tjyvskytten mm baryton Linus Börjesson
Skogvaktarfrun, uggla mezzosopran Eva Marklund
Räven Skarpöra sopran Sofie Asplund
Rävhannen mm sopran Elisabeth Haglund
Syrsa, värphöna, Polly sopran Frida Engström
Groda, hund mm mezzosopran Frida Josefin Österberg
Tupp, värdhusvärdinna mm sopran Åsa Thyllman
Gräshoppa, Molly mm sopran Andrea Hagman
Barnkör
Kristian Chojecki
Emma Fransson
Tilde Frogemark Bengtsson
Love Haglund Nilsson
Magda Hedlund
Alva Jonsson
Malin Kjellgren
Miranda Lundin
Molly Mattsson
Astri Söderholm
Siri Söderholm
Rebecka Wallroth