Die Tote Stadt – ett drömskt sorgedrama 2016

Die tote stadt 1919 synopsis Die Tote Stadt - ett drömskt sorgedrama på Wermland Opera Daniel Frank och AnnLouice Lögdlund
77 / 100

Die Tote Stadt handlar om en änkeman, Paul, som sörjer sin sedan flera år tillbaka döda hustru. I sitt hus i Brügge har han ett rum där allting handlar om den döda hustrun och där inte ens hans närmaste vän har tillträde. Väggarna är fyllda av fotografier av den döda hustrun och i centrum står ett övertäckt porträtt i ena hörnet av rummet och på motsatta väggen står en människoliknande figur av vax. I en annan del av rummet förvaras den avlidna hustruns hår. Paul kan inte ack’ceptera att hans dyrkade hustrun är död och kan inte fortsätta sitt liv utan fortsätter att leva som om hustrun ändå finns i livet i just detta rum.

Die Tote Stadt – ett drömskt sorgedrama 2016

Vid ett besök och i väntan på att Paul skall komma hem efter ett ärende i staden visas rummet för vännen Frank av Pauls hushållerska Birgitta. Under tiden kommer Paul tillbaka och Frank försöker förklara för honom att han måste acceptera sakernas tillstånd och lämna sorgen bakom sig och gå vidare med sitt eget liv.

Paul har under sitt besök i staden träffat en kvinna som påminner mycket om hans döda hustru och tror nu att Marie har kommit tillbaka.När Marietta kommer på besök till Pauls hus och sjunger en kärlekssång blir Paul blixtförälskad i Marietta, men Marietta flyr huset när hon upptäcker porträttlikheten med  Marie och Paul får återigen ett ångestanfall.

Paul irrar omkring i “den döda staden”  och hamnar utanför Mariettas hus där han möter Frank som också är förälskad i Marietta och har fått nyckeln till hennes hus ett gräl uppstår och Frank lämnar honom ensam kvar. Senare anländer teatersällskapet där Marietta ingår och framför huset spelar de upp en scen ur Meyerbeers Robert le Diable, som Paul iakttar i smyg. När Marietta, återuppstår från de döda förför Robert blir det för mycket för Paul. Efter en uppslitande scen slutar andra akten med att Marietta och Paul möts i ett kärleksäventyr varefter Marietta kräver att de tillsammans skall gå hem till Pauls hus för att fördriva den döda hustruns spöke.

Efter en natt tillsammans tror Marietta att hon har vunnit kampen om Paul men det slutar med att han stryper henne med hustruns hår. När Paul vaknar upp blir han förfärad av att upptäcka att Mariettas döda kropp är borta. En stund senare meddelar Brigitta att Marietta är tillbaka eftersom hon glömde sin bok när hon lämnade huset alldeles nyss.

Det här är min sammanfattning av denna inte alltför ofta spelade opera av det österrikiska underbarnet Erich Wolfgang Korngold, som vid endast nitton års ålder, komponerade Die Tote Stadt! Egentligen var Korngold född i nuvarande Brno, men eftersom det ingick i huset Habsburg är han att betrakta som österrikare.

Die Tote Stadt hade svensk premiär på YstadOperan i Ystad 1987 och gavs senare på Kungliga Operan 1996.

Under årens lopp har jag lyssnat på en cd-inspelning åtskilliga gånger, men jag har nog bara upplevt verket en gång och då på Den Jyske Opera i Århus.

Det som gör att jag tycker mycket om Die Tote Stadt beror på att verket innehåller en av de allra vackraste sopranariorna som jag känner till nämligen “Glück das mir verblieb” också känd som Mariettas lied, men också Fritz vackra barytonaria “Mein sehnen, mein Wähnen es träumt sich zurück” i andra akten.

Vid premiären i går kväll satt jag på sidoparkett på balkongen rad ett och hade därmed full blick över dirigenten Johannes Gustavsson från min plats. Det gjorde att jag missade litet av den annars fantastiska scenbilden, vilket kompenserades av att jag fick uppleva dirigenten i full aktion.,

Musikaliskt var det en mycket fin upplevelse och orkesterspelet var imponerande rakt i genom, men särskilt uppskattade jag inledningen av tredje akten.

Sceniskt domineras föreställningen av den fantastiska scenografin, signerad Lars-Åke Thessman som mycket förstärktes av en ändamålsenlig ljussättning av Magnus Mikaelsen. Kostymdesignen av Maria Geber lämnar intet i övrigt att önska.

Sångligt domineras föreställningen som sig bör av dramats huvudpersoner  nämligen Paul och Marietta som sjöngs av AnnLouice Lögdlund respektive Daniel Frank, men också  Ulrika Tenstam, som hushållerskan Brigitta gjorde en mycket fin insats. Precis som Marcus Jupither, som sjöng partiet som Pauls vän Frank.

I andra akten imponerade framförallt barytonisten Anders Larsson med Fritz sorgesamma men vackra aria om längtan och trängtan, men också hustenoren Jonas Duran svarade för en gedigen insats. Även övriga medverkande gjorde bra i från sig och här tänker jag särskilt på gosssopranen, Herman Gummesson.

Sammanfattningsvis kommer jag att räkna Wermland Opera´s version av Die Tote Stadt som en av mina absolut bästa och största operaupplevelser och en upplevelse som jag inte kommer att glömma i första taget. Premiären blev en mycket fin helhetsupplevelse och där allt var mycket genomtänkt och välgjort och den scenografiska lösningen med kanalernas Brügge på scen visar ju att det går att hålla sig till kompositörens och librettisten ursprungliga tanke om tid och miljö.

Om föreställningen

Premiär på Wermland Opera 27.2.2016

Upphovspersoner

Musik: Erich Wolfgang Korngold|Libretto: Paul Schott efter Georges Rodenbach Brygge-Den-Döda|Översättning för textmaskin: Nenne Runsten

Kreativt team

Dirigent: Johannes Gustavsson
Musikalisk bearbetning: Joakim Unander
Regi: Sofia Jupither
Scenografi: Lars-Åke Thessman
Kostym: Maria Geber
Ljussättning: Magnus Maikaelsen
Mask- och perukdesign: Ulrika Nilsson
Koreografi: Roger Lybeck

I Rollerna

Paul: Daniel Frank
Marie/Marietta: AnnLouice Lögdlund
Frank: Marcus Jupither
Brigitta: Ulrika tenstam
Juliette: Anna-Maria Krawe
Lucienne: Rebecca Fjällsby
Victorin: Jonas Duran
Fritz: Anders Larsson
Greve Albert: Tobias Westman
Gaston: Hans Nordström
Gossopran: Herman Gummesson

Läs mer