Djävlarna från Loudon Den Kongelige Opera 2013

Djävlarna från Loudon Djävlarna från Loudon på Det Kongelige Teater Operaen Köpenhamn - synopsis
74 / 100

På bara några dagar har jag nu varit med om två fantastiska operaupplevelser. I lördags gällde det Tristan och Isolde på GöteborgsOperan och i går kväll var det premiär, ja rent av världspremiären på Djävlarna från Loudon på Operaen i Köpenhamn Tydligen en stor händelse eftersom även drottning Margrethe var närvarande.

Djävlarna från Loudon Den Kongelige Opera 2013

Om urpremiären

Ursprungligen hade verket urpremiär  på Staatsoper i Hamburg 1969 och redan 1973 hade verket premiär på Gamle Scene vid Kongens Nytorv, men att det ny handlar om en världspremiär beror på att verket är omarbetad och att kompositören har lagt till nyskriven musik för detta tillfälle.

Några år efter urpremiären gjorde Ken Russsel en skräckfilm av Djävlarna från Loudon, en film som helt har gått mig förbi och som bygger på Aldous Huxleys roman från början 1950-talet och  ett skådespel  av John Whitings, The Devils.

Librettot till operan bygger på John Whitings dramatisering av Aldous Huxleys roman The Devils from Loudon och är gjort av Krysztof Penderecki. Operan bygger på några verkliga historiska händelser i Frankrike under 1600-talet.

Musiken i verket är inte helt lätt att ta till sig, men det är inte omöjligt om man anstränger sig lite och tillsammans med det sceniska förloppet anser jag inte att det var särskilt svårt, tvärtom. Innan jag kom till föreställningen hade jag föreställt mig att musiken skulle vara ungefär som Alban Bergs Lulu, men jag hade inte lyssnat på musiken i förväg som jag brukar göra.

Mitt huvudintryck blev ändå att musiken var ganska lätt att ta till sig och långt från Bergs musik, som jag egentligen inte vill beteckna som musik, Det är ju naturligtvis inte tal om någon njutbar musik, men tillsammans med det sceniska fyller den väl sin funktion. Illustrativ musik skulle jag kalla det för, men jag är osäker på om detta begrepp existerar.

Styrkan i verket består dels det sceniska framförandet dels det alldeles utmärkta sångliga framförandet. Det sjöngs på engelska vilket gjorde att det var relativt enkelt att följa med i handlingen, vilket ju är ytterligare en positiv faktor.

De utmärkta sånginsatserna kom ju från ensemblen i sin helhet även om  huvudpersonerna var speciellt bra, Ylva Kihlberg och den amerikanske barytonen Louis Otey, men också Adam Clarke , Florian Plock och Johnny van Hal svarade för utmärkta insatser.

Det känns rätt att en ge stor eloge  till Det Kgl Kapel  under ledning av dirigenten Lionel Friend och Den Kongelige Operakör svarade för ännu en strålande insats såväl sångligt som sceniskt.

Avslutningsvis vill jag rekommendera ett besök  på Operaen i Köpenhamn, men tänk på att det endast återstår sju föreställningar.

Om föreställningen

Upphovspersoner

Musik: Krzysztof Penderecki
Libretto: Krzysztof Penderecki, efter John Whitings dramatisering av Aldous Huxleys roman The Devils of Loudon

Produktionsteam

Musikalisk ledning: Lionel Friend
Regi: Keith Warner
Scenografi: Boris Kudlicka
Kostymer: Kaspar Glarner
Ljusdesign: Marc Hein
Ljuddesign: Ian Dearden
Videodesign: Bartek Macias

Medverkande

Urbain Grandier: Louis Otey
Jeanne: Ylva Kihlberg
Claire: Randi Stene
Gabrielle: Eir Inderhaug
Louise: Johanne Bock
Philippe: Silja Schindler
Ninon: Verena Gunz
Fader Mignon: Michael Kristensen
Fader Barré: Adrian Clarke
Fader Rangier: Sten Byriel
Adam: Gert Henning-Jensen
Mannoury: Markus Butter
D´Armanac: Poul Elming
Baron de Laubardemont: Johnny van Hal
Prins Henri de Condé: Florian Plock
Fader Ambrose: Anders Jakobsson
Bontemps: Christian Christensen
Retsskriver: Magnus Gislasson
De Cerisay: Per-Anders Hedlund
Leviathan, Asmodeus och Beherit: Anders Jakobsson
Det Kongelige Operakor
Det Kongelige Kapel
Statister

Läs mer