Elektra berörande och dramatiskt

Elektra 2018

Elektra berörande och dramatiskt

en intensiv operaupplevelse

Nypremiär 10.1.2018 på Kungliga Operan i Stockholm

Musik: Richard Strauss|Text: Hugo von Hofmannsthal efter Sofokles|Dirigent: Simone Young|Regi: Staffan Valdemar Holm/Staffan Jennehov|Scenografi och kostym: Bente Lykke Möller|Ljus: Torpen Lendorph|Dramaturg: Stefan Johansson|Katarina Dalayman|Iréne Theorin|Cornelia Beskow|Jonas Degerfeldt|Ola Eliasson|Lennart Forsén|Monika Mannerström Skoog|Maria Matayzova Milder|Mikael Stenbaek|Mattias Milder|Anneli Jupither|Kristina Martling|Marie-Louise Granström|Susann Végh|Sara Olsson|Vivianne Holmberg|

Nypremiären på Elektra med nya sångare och dirigent blev en berörande, dramatisk och oerhörd intensiv operaupplevelse. Den slår med hästlängder premiären 2009 och framförallt den senaste upplevelsen av Elektra och jämbördig med Metropolitan Operas version med bl a Nina Stemme, men jag uppskattar “The Met” sceniska version bättre.

En operaupplevelse liknande gårdagens nypremiär kräver dock tid innan jag riktigt kan ta till mig upplevelsen i sin helhet.

Det är svårt att somna efter en dylik fantastisk operaupplevelse och det tar nog flera timmar till innan jag kommer tillbaka till mitt normalläge. Just nu känns det nästan som jag är lite utmattad, men längtar redan att få uppleva föreställningen ännu en gång. Det får jag troligen inte, men jag har ju möjligheten att lyssna igen på en annan jubilars insatser på CD.

De tre sopranrollerna hör till operahistoriens svåraste partier, men ändå känns det som det genomförs lekande lätt och där de olika gestaltningar och roller genomförs som något vardagligt.

Iréne Theorin var helt formidabel och lysande som Elektra, precis som Katarina Dalayman var som Klytaimnestra.

Cornelia Beskows Chrysothemis gjorde ett vasst ungdomligt intryck och visade att hon snart kan räknas in i svenska gruppen av internationella sopraner med världsrykte. Den där Iréne Theorin och Katarina Dalayman redan ingår!

Det fanns flera rolldebutanter med och här imponerades jag särskilt av Anneli Jupither som jag nog inte har upplevt sedan Nibelungens ring i Sveriges Bayreuth 2011. Välkommen tillbaka till min operavärld, Anneli!

Ola Eliasson, senast aktuell från Trettondagskonserten gjorde en utomordentligt stark vokal insats som Orestes. Han går från klarhet till klarhet och visar här att han också behärskar dramatiska verk utöver att vara en ypperlig Mozart-tolkare.

Tenoren Jonas Degerfeldt imponerade i partiet som Aighistos, Klytaimnestras make. Mattias Milder som en av tjänaren gjorde också en fin insats.

Kungliga Hovkapellet och delar av Kungliga Operans kör under ledning av den dynamiske dirigenten Simone Young svarade för fenomenala musikaliska och  vokala insatser och  tillhör  föreställningens absoluta höjdpunkter.

Om du bara skall ha en operaupplevelse i år så är Elektra en stark rekommendation, men självfallet skall du ta chansen och uppleva flera verk. I maj har Rosenkavaljeren nypremiär också på Kungliga Operan…

Recensioner

Nicholas Ringskog Ferrada-Noli i DN

Gunilla Brodrej i Expressen

Related posts