Elisabetta, regina d’Inghilterra började Rossinis neapolitanska period. Mellan 1815 och 1822 skulle han komponera tio operor varav åtta fick premiär på Teatro San Carlo. Det var impressarion Domenico Barbaja som gav Rossini i uppdrag att skriva operor för Teatro San Carlo, som han just hade låtit bygga upp igen efter en eldsvåda. I Neapel hade Barbaja samlat en ypperlig orkester, en stor blandad kör (för Rossinis tidigare operor hade endast en manskör varit tillhanda), samt några av epokens största sångare.
Elisabetta regina d´Inghilterra synopsis 1815
Akt I
Lord Leicester har i all hemlighet gift sig med en av Maria Stuarts släktingar, Matilda. Då han återkommer till hovet efter ett fälttåg i Skottland följer hon med honom förkläddd bland de skotska fångarom drottning Elisabet tar i sin tjänst som pager. Norfolk som är svartsjuk på Leicester därför att Elisabet föredrar denne, hör talas om det hemliga äktenskapet och berättar genast nyheten för drottningen. Hon blir ursinnig eftersom hon just har bestämt sig för att ta Leicester till make. Hon sänder bud efter honom och de kotska fångarna. I allas närvaro erbjuder hon honom äktenskap, men han avböjer, varpå hon låter arrestera både honom och Matilda.
Akt II
Drottningen sänder bud efter Matilda och försöker övertala henne att skriva uder ett dokument där hon avstår från Leicester mot att hennes familj friges. Leicester kommer in och river papperet i bitar och paret förs tillbaka till fängelset. Drottningen har emellertid genomskådat den svekfulle Norfolk och gett order om att han skall landsförvisas.
Utanför Towern, sörjer folket över Leicesters öde och Norfolk försöker hetsa upp dem mot drottningen. Hannbesöker Leicester i fängelset och lovar hjälpa honom, men då drottningen kommer för att ta avsked av sin forne gunstling gömmer han sig. även Matilda och hennes bror Henry har gömt sig i fängelset och Matilda räddar drottningens liv då Norfolk försöker sticka en kniv i henne därför at hon har sagt till Leicester att det var han som angav honom. Norfolk döms till döden och i tacksamhet över Leicesters och Matildas lojalitet friger drottningen dem. Folket hyllar sin hjälte och sin drottning.
IN ENGLISH
- Time: Reign of Elizabeth I
- Place: London
Act 1
Throne Room of Whitehall Palace,
The Earl of Leicester is celebrating his victory over the Scots. The Duke of Norfolk, who is also present, scowls with jealousy. The Queen enters: (Aria: Quant’è grato all’alma mia). Leicester is honored, and says he has brought home the sons of nobility as hostages. However, he recognizes his wife, Matilda, and her brother, Enrico, as belonging to that group.
When they are alone, Leicester reproaches his wife (Duet: Incauta, che festi?). Because she is the daughter of Mary, Queen of the Scots, she is in danger. Matilda tells Leicester that the Queen loves him as well. She mourns her ill fortune: (Aria: Sento un’interna voce). Leicester decides that, to avoid suspicion, he will speak to neither Matilda nor to her brother, Enrico.
Royal apartments
Instead, Leicester tells Norfolk of his secret marriage and Norfolk, in turn, tells the Queen: (Duet: Perché mai, destin crudele). She reacts to the news in fury.
The hostages and Leicester are sent for. The Queen offers to make him consort, and, upon his refusal, she accuses him of treason, and has both him and Matilda arrested.
Act 2
Rooms in the Palace
The Queen states that she has sentenced Matilda to death. She demands that Matilda renounce her marriage to Leicester in return for his, her brother, Enrico’s, and her own safety. Leicester enters, tears the document up, and is once again arrested along with Matilda. Also, the Queen banishes Norfolk banished for behaving badly towards Leicester.
Outside the Tower of London
People lament Leicester’s upcoming execution. Norfolk appears. He induces the crowd to try to free Leicester.
Leicester’s prison cell
He laments his fate. Norfolk enters and convinces Leicester that he has begged the Queen to pardon him, instead of having betrayed him. The Queen enters to see Leicester prior to his death. Norfolk has hidden, and Matilda and Enrico are hiding as well. Leicester tells the Queen that Norfolk has accused him. Norfolk emerges with a dagger drawn to stab the Queen, when Matilda emerges and throws herself between them. The Queen condemns Norfolk to death, and, in the aria, Bell’alme generose, pardons Leicester and the Scottish prisoners.
UPPHOVSPERSONER
Musik: Gioacchino Rossini|Text: G. Schmidt
Premiär
Uruppförande: Neapel, Teatro San Carlo 4 oktober 1815.
Operaroll och rösttyp
| Roll | Rösttyp |
|---|---|
| Elisabetta (Elizabeth I of England) | sopran |
| The Earl of Leicester, Commander of the army | tenor |
| Matilda, secretly married to Leicester | sopran |
| Enrico, Matilda’s brother | alt |
| The Duke of Norfolk | tenor |
| Guglielmo, Captain of the Royal Guard | tenor |
| Knights, ladies, noble Scotsmen hostages to Elisabetta, official followers of Leicester, pages, royal guards, soldiers, people | kör |
Annonsera på Operalogg och bestäm själv vad det får kosta
