Falstaff Den Kongelige Opera 2016

Falstaff Den Kongelige Opera 2016 Falstaff - teaterföreställning med musik på Operaen - Donnie Ray Albert
77 / 100

På grund av andra engagemang missade jag nypremiären eller repremieren som danskarna kallar det för då det var aktuellt.

Falstaff Den Kongelige Opera 2016

Egentligen hade jag inte tänkt att se föreställningen ännu en gång, men eftersom jag denna gång hade förmånen att få med min fru och dessutom kunde kombinera föreställningen med en minisemester i Köpenhamn och dessutom med ytterligare ett par föreställningar så tackade jag ja till inbjudan.

Så här skrev jag från premiären 2013:

Falstaff är Giuseppe Verdis sista verk av många ansett som hans bästa verk. Musikaliskt är det absolut en höjdarupplevelse, särskilt med en dirigent och orkester  som är med på noterna,  men som komisk opera är det verkligen inte någon komisk höjdarupplevelse åtminstone inte i min operavärld.

Visst fanns det inslag som var komiska med vad man vanligtvis menar med komik dvs händelser eller inslag med rätt tajming, men inget som fick mig att skratta varken högt eller lågt, möjligen dra på smilbandet vid något enstaka tillfälle.

Som en operaupplevelse betraktad var det att närmast att betrakta som en oinspirerande och tråkig upplevelse. Det var länge sedan jag hade så tråkigt på operan som jag hade i går. Tråkigt brukar jag inte ha vid mina operabesök, men ibland råkar jag ju ut för en icke  berörande upplevelse för det är ju just en berörande upplevelse som jag önskar mig vid ett besök på ett operahus.

Sittpauser

Den här gången upplevde jag föreställningen om möjligt ännu tråkigare och som tidigare är det framförallt de fyra “sittpauserna” som irriterar mig och inte minst drar ned tempot i föreställningen.Det känns också drygt att man har lagt i hop första och andra akten, vilket innebär att det tar nittio minuter innan det blir paus.

Pier Giorgio Morandi, en av mina favoritdirigenter, dirigerade aftonens föreställning men inte ens han orkade lyfta mitt intresse. Dessutom anser jag att orkestern spelar för starkt och hamnade långt under min idealversion från Metropolitan Opera och med James Levine i “diket”!

Vokala insatser

Ur sånglig synvinkel så sjöngs det om möjligt ännu ett strå vassare än under premiärföreställningen 2013. De utländska gästerna och särskilt vill jag då omnämna Nicole Heaston som sjöng Mrs Alice Ford och Roman Burdenko som gestaltade herr Fords parti, men också Gabriella Pace gjorde en fin insats. Donnie Ray Albert som Falstaff var också mycket bra och också här gäller det han om möjligt var ännu bättre denna gång.

Mrs Meg Page skulle ha sjungits av Hanne Fischer men på grund av sjukdom ersattes hon av vår egen Elisabeth Jansson med den äran!

Mrs Quickly sjöngs av Johanne Bock och det var en fin upplevelse och henne vill jag gärna uppleva mer av.

Bland herrarna utmärkte sig särskilt Jens Christian Tvilum som Dr Cajus, som trots alla ansträngningar ändå blev utan brud! Gert Henning-Jensen gjorde gjorde en fullt godkänd insats, vilket också kan sägas om övriga deltagande herrar Mathias Hedegaard och Sten Byriel och båda herrarna kan säkert få stor framgång om de efter sin karriärs höjdpunkter väljer att satsa på clown- och cirkusbranschen.

Sångligt sett var det alltså en utmärkt upplevelse, men scenografiskt blev det ingen höjdare upplevelse och tyvärr inte heller musikaliskt. Den Kongelige Operakör skötte sig som vanligt alldeles utmärkt!

Om föreställningen

Sett föreställningen den 2.3.2016

Upphovspersoner

Musik: Giuseppe Verdi|Libretto: Arrigo Boito efter Shakespeares skådespel De muntra fruarna i Windsor och Henrik IV del 1 och 2

Konstnärligt team

Dirigent: Pier Giorgio Morandi
Regi: Peter Langdahl/Line Kromann
Scenografi: Ashley Martin-Davies
Kostymer: Karin Betz
Ljusdesign: Jesper Kongshaug

Medverkande

Falstaff: Donnie Ray Albert
Mrs Alice Ford: Nicole Heaston
Ford: Roman Burdenko
Nannetta: Gabriella Pace
Fenton: Gert Henning-Jensen
DR. Cajus: Jens Christian Tvilum
Bardolph: Mathias Hedegaard
Pistol: Sten Byriel
Mrs Quickley: Johanne Bock
Mrs Meg Page: Elisabeth Jansson
Pager: Milas Borgström Juelland och Anders Peter Bjerregaard
Statister

Läs mer