Follies från National Theatre på Spegeln

Sjöngande “Beautiful Girls” nedför brandtrappan överst Josephine Barstow m fl – Fotograf: Johan Persson

Follies från National Theatre på Spegeln

Sett på Biograf Spegeln i  Malmö 20.11.2017

Musik och text: Stephen Sondheim|Book: James Goldman|Orkesterarrangemang: Jonathan Tunick|Musikalisk rådgivare: Nicholas Skilbeck|Regissör: Dominic Cooke|Dirigent: Nigel Lilley|Scenografi: Vicki Mortimer|Ljusdesign: Paule Constable|Koreografi: Bill Deamer|Ljuddesigner: Poul Groothuis|Medverkande: Julie Armstrong,Norma Atallah, Josephine Barstow,Jeremy Batt,Tracie Bennett, Di Botcher, Billy Boyle, Janie Dee, Anouska Eaton, Liz Ewing, Geraldine Fitzgerald, Peter Forbes, Emily Goodenough, Bruce Graham, Adrian Grove, Fred Haig, Amie Modrett, Dawn Hope, Liz Izen, Alison Langer, Emily Langham, Sarah- Marie Maxwell, Ian McLarnon, Leisha Mollyneaux, Gemma Page, Kate Parr, Philip Quast,Edwin Ray, Gary Raymond, Adam Rhys-Charles, Jordan Shaw, Imelda Staunton, Zizi Strallen,Barnaby Thompson,Christine Tucker, Michael Vinsen och Alex Young


Stephen  Sondheims legendariska musikal sätts nu upp för första gången  på National Theatre i London. Föreställningen kan upplevas i direktsändning på biografer världen runt 16 november.

Ramhandling i korthet

New York, 1971. I kväll är det party på scenen på Weismann Theatre i New York. I morgon kommer denna ikoniska byggnad attt rivas. Trettio år efter efter sin finalföreställning, samlas medlemmarna i The Follies och tar ett par drinkar, sjunger några sånger och ljuger ihop historier om sig själva. Inkluderande sådana klassiska sånger som Broadway Baby, I´m Still Here och Losing My Mind. I centrum för berättelsen står två par som parallellt gestaltas av  fyra unga skådespelare för trettio år sedan.

Follies

Det är en typisk amerikansk musikal, fast det är ju definitivt en av de bästa jag har upplevt, även de andra signerade Stephen Sondheim! En fantastisk pastisch av kända amerikanska kompositörer som Irving Berlin, Jerome Kern, Cole Porter och George Gershwin.

Det är en fartfylld musikalfest från början till slut och det är inte mindre än trettiosju dansare och sångare på scen och högt ovan ledsagas de av en 21:a manna orkester under ledning av dirigenten Nigel Lilley.

En av föreställningens  verkliga höjdpunkter är egentligen det fantastiska ensemblespelet dansant och sceniskt utmärkt och inte minst den kvicka dialogen, som några av artisterna behärskar till fullo.

Greppet att blanda dåtid med nutid gör det till en än bättre upplevelse och det förklarar ju också varför det blir så många på scen samtidigt som det kanske är förklaringen till varför Follies ges sällan.

Det sjungs mycket bra och  de olika huvudpersonerna hade tilldelats var sitt örhänge  där jag särskilt uppskattade Janie Dee när hon framförde sångnumret “Could I leave him” och Imelda Stauntons “Losing my mind”.

Som operaälskare uppskattade jag särskilt när Josephine Barstow sjöng “One more kisss”. En fantastisk prestation vid hennes ålder, som ju givetvis inte får nämnas.

Utmärkta sång- och sceniskt fina insatser levererades också av Philip Quast och Peter Forbes den sistnämnda i “Buddys Blues”. De fyra ungdomarna som gestaltar paren som yngre Fred Haig, Zizi Strallen, Alex Young och Adam Rhys-Charles gör ett fint och lovande gott intryck.

Om du har möjlighet får du absolut inte missa föreställningen. Här i Malmö ges en repris den 4 december och bor du på annat håll kolla på FHP:s hemsida.

 

 

Related posts

Kommentera