Glada Änkan – från Metropolitan opera

Reneé Fleming som Hanna Glawari. Bild: Ken Howard Metropolitan Opera

Glada Änkan – från Metropolitan opera

Glada Änkan på Biograf Spegeln 17.1.2015

Musik: Franz Lehár|Libretto: Viktor Léon/ Leo Stein| Engelsk text: Jeremy Sams

Nu är sändningarna från  Metropolitan Opera åter i gång på det nya året. I går var det en direktöverföring av Franz Léhar´s kända och omtyckta operett Glada Änkan eller The Merry Widow som den heter “over there”.

Glada Änkan kunde i går kväll avnjutas på ett stort antal biografer anslutna till Folkets Hus och Parkers digitala biografkedja. Själv såg jag föreställningen i en fullsatt Biograf Spegeln i Malmö.

Som läsaren av Operalogg säkert känner till har jag för vana att se de flesta direktöverföringarna från “The Met”, men vanligtvis brukar jag inte se operett även om jag då och då har upplevt operetternas värld, men numera blir det mest opera och ibland också Läderlappen, som för övrigt numera vanligtvis endast ges av de stora operahusen.

Hanna Glawari sjöngs av sopranen Reneé Fleming, en sångerska som jag vanligtvis upplever i mer allvarstyngda operaverk och jag har ljuva minnen av henne som grevinnan i Richard Strauss Capriccio men också som fältmarsalkinnan i Rosenkavaljeren.

Bäst på plan var onekligen Ms Fleming även om jag upplevde hennes röst som tämligen ansträngd och personligen anser jag absolut att hon bör satsa på operan även i framtiden.

Det stora och återkommande  örhänget Viljasången klarade hon dock av helt perfekt och där fanns intet att i övrigt tillägga eller önska. Det finns inget mer att önska när det gäller scennärvaro och visst känns hon igen i sin sceniska tolkning och utstrålning.

I övrigt var jag inte särskilt imponerad av varken Nathan Gunn, som sjöng greve Danilos parti eller tenoren Alek Shrader som sjöng Camille de Roussillons parti. Nathan Gunn tog sig allt eftersom föreställningen gick, men tenoren agerade som en träbock och det minskar intresset att lyssna på honom.

Som tur var jämnade det hela ut sig genom utmärkta insatser av fram för allt Kelli O´Hara som verkligen imponerade i sin Metropolitan debut. Hon räknas ju egentligen som en musikalstjärna, men jag anser absolut att hon borde ha en framtid också på operascenen.

Utöver Ms Fleming och Kelli O´Hara imponerades jag av Thomas Allen som sjöng Baron Zeta´s parti och agerade sceniskt alldeles utmärkt. Dessutom var jag både imponerad och road av Carson Elrod, som skötte om Njegus parti med den äran, men det är väl det som kallas ha besitta tajming?

Avslutningsvis imponerade också grisetterna  från Chez Maxim, och Metropolitan Opera Orchestra imponerade som vanligt denna gång under ledning av den jovialiske Andrew Davis. Slutligen är dansarna värda en särskild eloge och deras insats medverkade till att lyfta mitt intresse.

Så här såg min operavän Björn Ekblom bl a på föreställningen:

Som ren show, var det en riktigt praktfull föreställning the Met bjöd på. Inte minst dansarna gjorde en bejublad och imponerande insats och de satte verkligen färg och tempo på kvällen. Det gäller både i den vackra inledningen till akt II, där de satte en östeuropeisk touch på scenen, med Paris stadssilhuett i fonden, och i det sprudlande nattklubbslivet på Chez Maxim. Men sångarna gjorde också bra ifrån sig och det var ju kompetenta operasångare i alla rollerna.

 

 

Recensioner

Lars Henriksson på Kultursidan

Produktionsteam

Dirigent: Andrew Davis
Regissör: Susan Stroman
Scenografi: Julian Crouch
Kostymdesign: William Ivey Long
Ljusdesigner:  Paule Constable , 
Ljuddesigner: Mark Grey
Koreografi: Susan Stroman

Medverkande

Hanna Glawari: Renée Fleming

Valencienne: Kelli O’Hara

Greve Danilovitch: Nathan Gunn
Camille de Rosillon: Alek Shrader
Baron Zeta: Thomas Allen
Vicomte Cascada: Jeff Mattsey
Raoul de St. Brioche: Alexander Lewis
Njegus: Carson Elrod
Sylviane: Emalie Savoy
Olga: Wallis Giunta
Praskowia: Margaret Lattimore
Kromow: Daniel Mobbs
Bogdanovitch: Mark Schowalter
Pritschitsch: Gary Simpson
Woman: Andrea Coleman
Maitre D': Jason Simon
Lolo: Synthia Link
Dodo: Alison Mixon
Jou-Jou: Emily Pynenburg
Frou-Frou: Leah Hofmann
Clo-Clo: Jenny Laroche
Margot: Catherine Hamilton