Goya på GöteborgsOperan

Goya, Gšteborgsoperans stora scen 09 Anders Larsson

Anders Larsson (Goya) – foto: Mats Bäcker

Goya på GöteborgsOperan

I går kväll var jag och äldsta dottern tillsammans och såg och hörde Goya, av Daniel Börtz, alltså en nyskriven opera till ett libretto av Magnus Florin.

Egentligen hade vi tänkt att övervara premiären men av olika skäl blev det inte möjligt att ordna.

Jag satt dock själv på kammaren och lyssnade på direktutsändningen i Sveriges Radio P2. Det är som sagt en nyskriven opera så den innehåller inte någon underskön melodik, precis. Men jag tyckte ändå om Börtz sätt att låta olika delar av orkestern komma till tals.

Dessutom har jag de senaste säsongerna sett och hört rätt många nyskrivna operor bl.a. Börtz Magnus Gabriel och nu senast Batseba av Sandström, så man kanske kan säga att jag börjar bli van att lyssna på denna sorts musik. För att inga missförstånd skall uppstå vill jag i alla fall poängtera att det inte är min typ av musik. Jag har ännu inte taget den till mitt hjärta.

När jag satt på kammaren och lyssnade tänkte jag flera gånger att det var något som fattades; nämligen möjligheten att se scenbilden, men det är naturligtvis inte möjligt; ännu.

Ett annat intryck från premiären och som fortfarande är bestående att det i mångt och mycket var kvinnorna som hade övertaget, men naturligtvis måste man beundra Anders Larsson Goya. Han är praktiskt taget på scen från första början och till sista scen.

Därmed inget ont sagt om övriga herrars prestationer, jag vill ju gärna inte ha ytterligare ett samtal från någon sångare som anser att jag skriver skit om honom. Ärligt talat så tyckte jag att herrarna skötte sig bra och särskilt fäste jag mig vid herrar Weinius, Zetterström, Lorentzson och Persson.

Nu några ord på gårdagens föreställning. Efter att ha ”klappat in” dirigenten började kvällens äventyr. Inom parentes sagt så är det min bestämda mening att orkestern under ledning av Joakim Unander fick spela en huvudroll. Det var länge sedan jag lyssnade så intensivt på orkestern, vilket nog var nödvändigt för att hänga med i musiken. Det fick dock sina konsekvenser för det tog flera timmar innan jag lyckades somna på kvällen.

Till det positiva hör den utmärkta scenografin signerad Lars-Åke Thessman men också kostymdesignen som Annsofi Nyberg svarade för, ja överhuvudtaget får man konstatera att produktionslaget bakom uppsättningen har lyckats väl.

Som vanligt var även kören utmärkt och bidrog starkt till den positiva upplevelsen trots att jag nog tyckte att handlingen var rörig och svår att hänga med i, men det beror nog på att man aldrig skall gå oförberedd på ett operahus i varje fall inte om besöket gäller en nyskriven opera. Mitt råd till dig som skall se föreställningen är alltså att skaffa programbladet innan föreställningen. På det viset får du garanterat är bättre helhetsupplevelse.Du kan naturligtvis också läsa mer om operan på GöteborgsOperans hemsida Goya

Sammantaget var det en fin upplevelse igår kväll och det enda som återstår på önskelistan är att det inte är roligt att gå på en operaföreställning som är halvbesatt och där dessutom en stor del av publiken rusar från sina platser så snart sista takten har tonat ut. Det tycker jag är dålig stil. Självklart skall man tacka alla för deras arbetsinsats.

Läs mer om synopsis/handling här