Hoffmanns äventyr 1880 synopsis flera scener

Hoffmanns äventyr 1880 synopsis flera scener Hoffmanns äventyr på Kungliga Operan - synopsis
86 / 100

Hoffmanns äventyr. Offenbach är mest känd som operettkompositör och blev hans enda opera Hoffmanns äventyr är inspirerad av den romantiske tyske författaren och kompositören E.T.A. Hoffmanns liv. De båda librettisterna hade redan 1851 skrivit en text om honom. Offenbach läste den och kunde inte glömma den, trots att det gick över 20 år innan han gjorde något av den.

Offenbach hade för vana att låta den slutliga utformningen av ett verk vänta tills efter premiären och de närmast följande föreställningarna. Från början skulle premiären ha ägt rum 1877 men måste uppskjutas flera gånger, bland annat därför att Théâtre Lyrique, som hade antagit operan, gjorde konkurs. År 1879 höll Offenbach en privat konsert där han presenterade delar av operan för direktörerna för Opéra-Comique i Paris och Wiener Hofoper.

Det blev Opéra-Comique som avgick med segern, där man i enlighet med opéra comique-genrens regler ville ha talad dialog. Offenbach började omarbeta verket men avled 5 oktober 1880 utan att ha fullbordat operan. Familjen Offenbach bad Ernest Guiraud, som också hade bearbetat Carmen, att fullborda partituret så att premiären äntligen kunde äga rum 10 februari 1881. Det skedde dock utan tredje akten (Giuliettaakten, den nuvarande fjärde akten), som operachefen tyckte var för tråkig, och den berömda “Barkarollen” förlades till Antoniaakten.

Kort därpå sattes operan också upp i Wien, där den mottogs med jubel, men den andra föreställningen slutade i en av teaterhistoriens största katastrofer: Ringtheater, där operan uppfördes, började brinna och flera hundra personer omkom. Det var först Gustav Mahler som vågade sätta Hoffmanns äventyr på repertoaren igen. Han var för övrigt den förste som satte in tredje akten.

Hoffmanns äventyr 1880 synopsis flera scener

Prolog

Luthers vinkällare

Luthers vinkällare, som ligger under operan i en tysk universitetsstad, är tom på folk. Man inväntar mellanakten i Mozarts opera Don Giovanni, när publiken kommer att strömma ner. Minister Lindoff förföljer den berömda operasångerskan Stellas betjänt Andrés. Stella sjunger Donna Anna i operan.Andrës har nämligen med sig ett kärleksbrev med en nyckel till Stellas loge, som han skall överlämna till poeten Hoffmann. Lindorf köper brevet av Andrés, han är själv intresserad av Stella.

I pausen kommer Hoffmann tillsammans med sin följeslagare Nicklaus och flera goda vänner som alla varit på operan. Hoffmann är betryckt och försöker muntra upp sig genom att sjunga och dricka. När han får syn på Lindorf tycker han sig känna igen det demoniska väsen som i olika skepnader ingripit och ödelagt hans kärleksaffärer. Vännerna blir nyfikna, de lyssnar hellre på Hoffmanns berättelser än återvänder till Don Giovanni.

AKT 1

Olympia

Med Coppelius hjälp har Spalanzani konstrurerat en fantastisk människoliknade mekanisk docka, som han presenterar som sin dotter Olympia.Hoffman kommer som fysikstuderande till Spalanzani och blir förälskad i Olympia. Genom ett par magiska glasögon, som han köper av Coppelius, ser han endast det han vill se och Olympia blir en kvinna av kött och blod. Spalanzani lurar med en check utan täckning av Coppelius rättigheterna till dockan och inför en samling gäster presenterar han Olympia, som imponerar med sin sångkonst. Hoffmann förklarar henne sin kärlek, han lyssnar inte på vännen Nicklaus´varningar.

Under en vild dans med Olympia slungas Hoffmann omkull och Olympia förs bort. Man hör ett våldsamt brak och skrammel och Spalanzani upptäcker att Olympia är sönderslagen. Coppelius har hämnats den falska affärstransaktionen. Hoffmann förstår äntligen att Olympia endast var en docka.

AKT 11

Antonia

Crespel lever ensam med sin dotter Antonia, sedan hans hustru, en berömd sångerska avlidit av överansträngning genom sin sång. Antonia har ärvt moderns vackra röst och hennes sjukdom. För att undkomma Hoffmann, som blivit förälskad i Antonia och vars känslor också besvaras, har Crespel flytt med dottern till München. Han är rädd att även kärlekens starka känslor kan förgöra den svaga Antonia. Hoffmann hittar deras gömställe och de båda älskande förklarar varandra sin trohet. Doktor Mirakel dyker upp och Crespel försöker förgäves jaga bort honom,han ger honom skulden till hustruns död.Mirakel insisterar på att få behandla Antonia.

Förfärad upptäcker Hoffmann att Mirakel har magiska krafter, han kan få Antonia att sjunga trots att hon befinner sig i ett annat rum i huset. Hoffmann vet nu hur sjuk Antonia är och gör allt för att hon inte skall sjunga, vilket gör henne ledsen och besviken. Mirakel återkommer och får henne slutligen att sjunga efter att ha frammanat den döda moderns röst. Hon sjunger tills hon kollapsar och när Crespel kommer är hon döende. I sin desperation ger han Hoffmann skulden.

AKT 111

Giulietta

Kurtisanen Giulietta underhåller gäster i ett palats i Venedig. Hoffmann, som är en av gästerna,är bara intresserad av att dricka och spela kort till Giuliettas stora förvåning. Med kärlek vill han inte längre befatta sig efter alla besvikelser. Dapertutto, som samlar på själar och som redan med Giuliettas hjälp fått hennes älskare Schlemils, lovar henne en diamant om hon ger honom Hoffmanns spegelbild. Hoffmann har förlorat mycket pengar i sitt spel med Schlemil och Nicklaus försöker få honom att sluta. Giulietta och Hoffmann blir ensamma. Hoffmann faller lätt för Giuliettas förförelsekonster.

I sin förvirring ger han henne sin spegelbild. Den svartsjuke Schlemil utmanar honom på duell och blir dödad. Hoffmann tar nyckeln till Giuliettas rum från honom. Men när han letar efter henne får han se henne åka iväg i en gondol. Nicklaus räddar Hoffmann undan polisen. Epilog

Luthers vinkällare

Hoffman har berättat färdigt och börjar på nytt dricka. Man hör applåder uppifrån; operan är slut. Hoffmann kommer plötsligt ihåg sin stora kärlek, operasångerskan Stella. Nicklaus förklarar att Stella i själva verket är syntesen av Olympia, Antonia och Giulietta och avslöjar att han själv, Nicklaus, egentligen är poesins musa. När Stella kommer är Hoffmann så försjunken i sitt rus att han inte ser henne och hon avlägsnar sig med Lindorf.

Hoffmanns äventyr synopsis

DEN KONGELIGE OPERA

PROLOG

Digteren Hoffmann er ulykkeligt forelsket i sangerinden Stella. Hun har endelig givet efter og har erklæret ham sin kærlighed i et brev. Brevet bliver opsnappet af Hoffmanns rival Lindorf. Han håner den skuffede digter, der hænger ud på. sit stamsted. Hoffmann drikker sig fuld og fortæller i de følgende akter om andre kuldsejlede kærlighedseventyr.

1. AKT. OLYMPIA

Hoffmann er i lære hos fysikeren Spalanzani, og har forelsket sig i hans datter Olympia. Optikeren Coppelius, der er kommet for at indkræve penge hos Spalanzani, sælger Hoffmann et par magiske briller, der får verden til at se lysere ud og kvinder til virke mere medgørlige. Da Spanlanzani lader Olympia synge for et begejstret publikum tager Hoffmann brillerne på, og han kan derfor ikke se, at hun er en dukke.

2. AKT. ANTONIA

Den svagelige Antonia har mistet sin mor, som var sangerinde. Hendes far frygter, at Antonia vil lide samme skæbne, hvis hun vælger karrieren som sanger, og han forbyder sin datter at synge.Hoffmann elsker Antonia, og de forlover sig. Dr.Mirakel kommer for at tilse Antonia, og han opforder hende til at dyrke sangen, selv om han ved, at det vil slå hende ihjel. Antonia ser i en vision sin afdøde mor, og drevet af Mirakel, synger hun sg til døde.

3. AKT. GIULIETTA

I Venedig har Hoffmann forelsket sig i kurtisanen Giulietta, som er i den mystiske Dappertuttos magt. Dappertutto beordrer Giulietta til at skaffe Hoffmanns spejlbillede, ligesom hun har leveret elskeren Schlemihls skygge. Hoffmann bøjer sig for Giuliettas bønner og mister sit spejlbillede.Schlemihl udfordrer Hoffmann til duel. 1 kampens hede tror Hoffmann, at han kommer til at stikke Giuletta ned, men bliver i tvivl – skete det virkelig?

EPILOG

Tilbage på værtshuset spørger Stella efter Hoffmann…

Hoffmanns äventyr Den Kongelige Opera 2007

Hoffmanns äventyr på Det Kongelige Teater Operaen i Köpenhamn

FOLKOPERAN

Offenbach hade för vana att låta den slutliga utformningen av ett verk vänta tills efter premiären och de närmast följande föreställningarna. Från början skulle premiären ha ägt rum 1877 men måste uppskjutas flera gånger, bland annat därför att Théâtre Lyrique, som hade antagit operan, gjorde konkurs.

Ännu en kväll förbereder Nicklaus sin krog för öppning. När han slår upp dörrarna väller de törstiga gästerna in. Bland dem finns en som närmast vuxit ihop med möblemanget, Hoffmann, en lokal bedagad poet som mest håller sig för sig själv. Han gör några försök att hänga med övriga gästers muntra uppslag till sånger, men inspirerad av en blick från Stella, sångerska i krogens orkester, driver han ständigt iväg i sina egna tankar, minnen och fantasier.

En av gästerna, Lindorf, gör sig lustig över Hoffmann och hans, enligt Lindorf, pekoraldoftande poesi. I takt med tilltagande berusning börjar krogen förvridas. Inför Hoffmanns ögon tar hans minnen av forna äventyr mer och mer fysisk form och han försvinner iväg på en vindlande resa genom sina deliriska drömmar. Hans gamla förlorade kärlekar dyker upp en efter en; Olympia, Antonia, Giulietta. Eller är de alla tre en och samma kvinna? En sammansmältning av drömmar, minnen och en blick från en kvinna han bara iakttagit på avstånd i verkligheten?

Men plötsligt finns Lindorf där och verkar se till att allt går om intet. Varje gång. Till slut finner sig Hoffmann uppvaknad på Nicklaus krog, numera tom, och redo för stängning. Ännu en kväll på Nicklaus källare har förflutit …

Hoffmanns äventyr synopsis

Hoffmanns äventyr Folkoperan – synopsis

METROPOLITAN OPERA

Prolog

Platsen är ett värdshus i en liten tysk stad. I staden bor poeten Hoffmann. Han är djupt förälskad i operaprimadonnan Stella, men har en rival i den rike rådsherren Lindorf. Denne har lyckats få tag i ett brev från Stella ämnat för Hoffmann och tänker göra allt för att vinna hennes kärlek. Hoffmann kommer in med en skara studenter och underhåller dem med balladen om dvärgen Kleinzach. När han sjunger går tankarna till kvinnan han älskar.

Hoffmann får syn på rivalen Lindorf och en intensiv ordväxling inleds. Hoffmanns musa, som har tagit formen av vännen Nicklausse, går emellan. Mötet känns ändå som ett förebud om en kommande olycka för poeten. Hoffmann börjar nu berätta om sina tre tidigare kärlekar…

AKT I

Den excentriske uppfinnaren Spalanzani har uppfunnit en mekanisk docka som han kallar Olympia. Hoffmann blir kär i henne, i tron att hon är uppfinnarens dotter. Spalanzanis tidigare kompanjon Coppélius säljer ett par magiska glasögon till Hoffmann som får Olympia att se mänsklig ut. Coppélius kräver ett förskott på den vinst som den mekaniska dockan förväntas inbringa, men Spalanzani skriver ut en check utan täckning.

Under en bjudning underhåller Olympia gästerna med en fantastisk aria, men hon måste avbryta den flera gånger för att bli uppskruvad. Hoffmann är dock som förtrollad så länge han bär sina glasögon. Han betygar henne sin kärlek och bjuder upp till dans. Olympia snurrar fortare och fortare tills hon tappar kontrollen och har sönder Hoffmanns glasögon. Samtidigt har Coppélius återvänt får att göra upp – han har nämligen upptäckt att checken var värdelös. Han griper tag i Olympia och har sönder henne. De anda gästerna hånar Hoffmann för att han varit kär i en maskin.

AKT II

Antonia sjunger till minnet av sin döda mor, den berömda operasångerskan. Hennes far Crespel har fört bort henne för att hindra den spirande romansen mellan Antonia och Hoffmann. Fadern ber henne att sluta sjunga – hon har ärvt sin mors dåliga hjärta och kan dö om hon överanstränger sig, men det vet hon inte om. När Crespel går ut en stund kommer Hoffmann in. Han återförenas med Antonia i en sång som nära nog får henne att svimma. Lite senare får Crespel oväntat besök av doktor Mirakel, den kvacksalvare som misslyckades med att bota Crespels hustru. Doktorn försäkrar att han kan bota Antonia, men Crespel anklagar honom för att ha orsakat hustruns död slänger ut honom.

Hoffmann har tjuvlyssnat på samtalet och ber Antonia att sluta sjunga, något som hon motvilligt går med på. Men när han har gått kommer doktor Mirakel tillbaka och övertalar Antonia att sjunga igen. Han frambesvärjer en avbild av Antonias mor som ber flickan att följa i hennes fotspår och bli en stor sångerska. Antonia kan inte motstå detta, utan börjar sjunga ackompanjerad av doktor Mirakels frenetiska violin. Musiken stegras tills flickan plötsligt faller död ner. Doktorn dödförklarar henne.

AKT III

Platsen är Venedig. Det är fest. Nicklausse sjunger en barcarolle tillsammans med kurtisanen Giulietta. Hoffmann håller hov och ironiserar kring köttets lustar. Giulietta kommer fram till honom och presenterar sin nuvarande älskare Schlémil, men Nicklausse varnar poeten för hennes knep. Hoffmann säger sig dock inte vara ett dugg intresserad av henne. Den ondskefulle kapten Dapertutto har tjuvlyssnat på samtalet och tar fram en diamant som han tänker erbjuda Giulietta för att få henne att stjäla Hoffmanns spegelbild.

Tidigare har han redan fått henne att stjäla Schlémils skugga. När Hoffmann ska gå slår Giulietta klorna i honom och det slutar med att Hoffmann blir kär i henne. Schlémil ertappar dem och anklagar Giulietta för att bedra honom med Hoffmann. Samtidigt inser Hoffmann till sin fasa att hans spegelbild är borta! Schlémil utmanar Hoffmann på en duell som slutar med att Schlémil dör. Hoffmann muddrar sin döde rival och hittar nyckeln till Giuliettas rum, men när han kommer dit är rummet redan tomt. På avstånd ser han Giulietta lämna palatset med dvärgen Pitichinaccio.

EPILOG

Hoffmann har berättat allt och nu vill han bara glömma det förflutnas hjärtsorger. Nicklausse påpekar att alla dessa berättelser beskriver olika sidor av en och samma kvinna: Stella. Efter sin förställning kommer Stella till värdshuset för att träffa Hoffmann, men eftersom han är för full går hon till slut därifrån tillsammans med Lindorf. Musan kastar av sig förklädnaden som Nicklausse och uppmanar poeten att istället odla sitt diktargeni.

Hoffmanns äventyr Metropolitan Opera synopsis

Hoffmanns äventyr från Metropolitan Opera till FHP – synopsis

DEN NORSKE OPERA

1. AKT, HOFFMANN

En gruppe forsofne menn entrer scenen: Nathanael, Hermann, Luther, Andrès og Lindorf. Usynlige stemmer hvisker til dem at ølet og vinen er menneskenes gode venner. De fem drømmer om en vakker fe som skjenker dem alkohol. Hun presenterer seg som musen – poeten og musikeren Hoffmanns beskytter. Plutselig slår stemningen blant svirebrødrene om: Lindorf går til angrep på Andrès på grunn av et brev Stella har skrevet til Hoffmann.

Lindorf kan ikke forstå at Stella foretrekker en fantast og kunstner som Hoffmann fremfor ham selv. Så vender alle seg mot Luther, som er den som skal sørge for alkoholen. Til slutt baktaler de Stella, Hoffmanns ”kunstnervenninne”.

Da Hoffmann endelig kommer, krever de andre at den store stjernen skal underholde dem. Mens Hoffmann synger sangen om den lille Kleinzack, fortaper han seg i vakre minner om kjærligheten til Stella. Oppmuntret av sine svirebrødre dikter han opp tre vanvittige drømmeverdener og tre kvinneskikkelser: dukken Olympia, kunstneren Antonia og kurtisanen Giulietta.

 

2. AKT, OLYMPIA

I første drøm befinner Hoffmann seg i et surrealistisk speilrom blant unge og perfekt utseende kvinner. Musen gjør narr av Hoffmanns forelskelse. Plutselig stormer den blinde Coppélius inn i rommet. Han utgir seg for å være en venn av husherren Spalanzani og tilbyr Hoffmann hundrevis av briller. Nå kommer Spalanzani og hans undertrykte tjener Cochenille for å vise frem Spalanzanis datter Olympia for offentligheten: Hun skal presentere seg med en ”stor arie” og ellers være villig til å oppfylle alle ønsker mennene måtte ha.

Begeistret erklærer Hoffmann sin kjærlighet til Olympia, men plutselig går hun fullstendig i spinn. Selv Spalanzani greier ikke å berolige henne med tablettene sine. Til slutt må Hoffmann erkjenne at han har forelsket seg i en sjelløs dukke, til gjestenes hånlige kommentarer.

3. AKT, ANTONIA

I den andre drømmen sitter Hoffmann i en salong fra en svunnen tid og lytter til sin elskede Antonia, som synger om hvordan hun, den ”flyktede turtelduen”, lengter etter ham. Plutselig blir Frantz, en statue ved veggen, levende. Det elskende paret morer seg over hans lille drøm om kunstnerlivet, som sanger eller danser. Mens den alltid skeptiske musen reflekterer over musikken som den sanne kjærligheten, ser Hoffmann seg selv som liten gutt. Selv om faren har forbudt Antonia å synge av helsemessige grunner, vil hun gjerne synge sin kjærlighetssang en gang til, sammen med Hoffmann.

Han blir sjalu på hennes lidenskap for musikken. Da hører Antonia en indre stemme. Det er den uhyggelige legen Dr. Miracle, som følges av Antonias fortvilte far, Crespel. Dr. Miracle undersøker henne og legger ut om scenekunstnerens glamorøse liv, som hun må gi avkall på hvis hun oppgir sangen.

Mens Antonia utkjemper en indre kamp mellom kjærlighet og karriere, kommer hennes døde mor til syne. Hun var selv en fremgangsrik sangerinne. Lammet av angst må Hoffmann se på at den berusede Antonia synger seg til døde.

 

4. AKT, GIULIETTA

I tredje drøm forføres Hoffmann av den prostituerte Giulietta. Han erklærer at den romantiske kjærligheten bare er en misforståelse, og feirer øyeblikkets sanselige rus. Men til sin forskrekkelse forstår han at Giulietta er viklet inn i et grusomt avhengighetsforhold til Dapertutto og lar seg ydmyke av ham.

På ordre fra Dapertutto får Giulietta Hoffmann til å overlate sitt eget speilbilde, sjelen, til henne. Idet hun trekker seg unna ham i triumf, forsøker Hoffmann å drepe henne.

5. AKT, STELLA

Hoffmann vender tilbake til den kalde virkeligheten og er full som en alke. ”Musen” viser seg å være en sløv alkoholiker. Og ”den feirede kunstneren Stella” er Hoffmanns bedrøvelige kone, som helt uventet står foran ham sammen med begge barna. Men Hoffmann unndrar seg ethvert ansvar og tar endelig avskjed med virkeligheten: ”Jeg er kunstner.”

Hoffmanns eventyr synopsis 2014

Hoffmanns eventyr DNO & Ballett i Oslo – synopsis

UPPHOVSPERSONER

Musik: Jacques Offenbach Text: Jules Barbier och Michel Carré efter tre berättelser av E.T.A.Hoffmann

Libretto

Mer att läsa

Om Jacques Offenbach