Isa Quensel sopran 1905-1981

Isa Quensel, senast folkbokförd Anna-Lisa Thurin , född Schultz den 21 september 1905 i Göteborg, död 3 november 1981 i Lund (skriven i Solna),  var en svensk opera- och operettsångare (sopran), skådespelare och regissör.

Isa Quensel sopran 1905-1981

Biografi

Isa Quensel var dotter till köpmannen Robert Ferdinand Schultz och hans hustru Anna (Annie) Mathilda Philip. Hon gick på Nya Elementarläroverket för flickor i Göteborg mellan 1913 och 1924. Hon fick en grundlig skådespelarutbildning och studerade bland annat sång och musik för Bernardi i Paris åren 1926–1928, och åren därefter dramatisk gestaltning för skådespelaren Naima Wifstrand i Stockholm.

Hon uppträdde tidigt på den stora teaterscenen, redan år 1925 på Blancheteatern i Stockholm vid 20 års ålder. Dock skedde hennes egentliga scendebut år 1929 i pjäsen Rose-Marie på Vasateatern i Stockholm. Hon kom sedan under åren att uppträda på de flesta privatteatrar i Stockholm och i Göteborg, samt på Kungliga Operan och Göteborgs Stadsteater. På 1960-talet tillhörde hon TV-teatern och medverkade bland annat i Tartuffe av Jean-Baptiste Molière, Den inbillade sjuke (av densamme), Sällskapslek, dramat Pojken Winslow (där hon spelade mamma Grace Winslow) och i Noel Cowards Markisinnan (där hon spelade titelrollen). Hon var Friherrinnan i tv-serien Drottningens juvelsmycke från 1967 och Fru Åvik i Birger Sjöbergs Kvartetten som sprängdes från 1962.

Isa Quensel var också en utmärkt operasångare (sopran) som under hela sin karriär varvade såväl komiska som dramatiska talroller på teater och film med musikal och opera. Under flera års tid tillhörde hon Kungliga Operans fasta ensemble där hon sjöng huvudroller i bland annat operorna CarmenCosì fan tutteFigaros bröllop och Barberaren i Sevilla samt operetten Csardasfurstinnan. På 1960- och 70-talet var hon även lärare i sång och scenisk framställning för blivande sångare/sångerskor på Musikhögskolan i Stockholm.

På film har Isa Quensel gjort ett antal biroller, som mörka kvinnor med något mystiskt förflutet, men 1936 gjorde hon huvudrollen i Raggen – det är jag det. Under 1960-talet tillhörde hon TV-teatern och framträdde i ett antal betydande roller. Hon medverkade i ett 60-tal filmer och TV-produktioner. Ofta repriserad är sketchen “Tvättomaten” från 1970, där hon agerar tillsammans med Jan Malmsjö och Monica Nielsen. 

Hon gjorde också den svenska rösten till “Krösa-Maja” i filmerna om Emil i Lönneberga, där den tyska skådespelaren Carsta Löck spelade rollen i den svensk-tyska samproduktionen. Isa Quensel gjorde även rösten till Faster Tilda i de tecknade filmerna om Agaton Sax.

Mot slutet av sitt liv ägnade hon en stor del av sin tid till att göra nyöversättningar och textrevideringar av flera kända operetter.

Hösten 1981 skulle hon med Lars Humble vara genomgående artist i Sveriges Televisions Kvitt eller dubbelt, men Quensel insjuknade strax före sändningen och avled. Hon jordfästes i Engelbrektskyrkan i Stockholm och är gravsatt på Stora Tuna kyrkogård.

Isa Quensel medverkade i 42 produktioner och 930 föreställningar mellan 1943-1963 på Kungliga Teatern

Hon var gift 1927–1929 med affärsmannen Helge Bäckström (1901–1966), 1930–1933 med redaktören Torsten Quensel, 1940–1965 med teaterchefen Lars Egge och från 1971 med konstnären Ulf Thurin. Från tredje äktenskapet finns dottern Lotta Rosenström (ursprungligen Ingrid Egge) och sonen skådespelaren Peter Egge.

Filmografi i urval

  • 1931 – Kärlek måste vi ha
  • 1932 – Kärleksexpressen
  • 1932 – Rolfexpressen
  • 1932 – Muntra musikanter
  • 1933 – Kärlek och dynamit
  • 1933 – Pettersson & Bendel
  • 1933 – Hemslavinnor
  • 1934 – Falska Greta
  • 1934 – Äventyr på hotell
  • 1936 – Min svärmor – dansösen
  • 1936 – Raggen – det är jag det
  • 1936 – Flickorna på Uppåkra
  • 1937 – En flicka kommer till sta’n
  • 1937 – Lyckliga Vestköping
  • 1939 – Efterlyst
  • 1953 – Marianne
  • 1953 – Göingehövdingen
  • 1955 – Enhörningen
  • 1956 – Moln över Hellesta
  • 1957 – Gårdarna runt sjön
  • 1957 – Gäst i eget hus
  • 1958 – Lek på regnbågen
  • 1958 – Damen i svart
  • 1958 – Laila
  • 1958 – Kostervalsen
  • 1958 – Körkarlen
  • 1961 – Änglar, finns dom?
  • 1961 – Pärlemor
  • 1961 – Två levande och en död
  • 1963 – Sällskapslek
  • 1963 – Svärdet i stenen (röst som Madame Mim)
  • 1964 – Att älska
  • 1964 – Bröllopsbesvär
  • 1965 – Kattorna
  • 1966 – Yngsjömordet
  • 1971 – Emil i Lönneberga (röst i dubbning)
  • 1972 – Nya hyss av Emil i Lönneberga (röst i dubbning)
  • 1973 – Emil och griseknoen (röst i dubbning)
  • 1976 – Agaton Sax och Byköpings gästabud (röst)

TV

  • 1959 – Den inbillade sjuke
  • 1959 – Åke och hans värld
  • 1962 – Kvartetten som sprängdes (TV-teater)
  • 1965 – En historia till fredag (TV-serie)
  • 1966 – Tartuffe (TV-teater)
  • 1966 – Mästerdetektiven Blomkvist på nya äventyr (TV-teater)
  • 1967 – Drottningens juvelsmycke (TV-teater)
  • 1977 – Lära för livet (TV-serie)
  • 1977 – Ärliga blå ögon (TV-serie)
  • 1979 – Skeppsredaren (TV-serie)
  • 1982 – Barnet (TV-serie)

Teater

Roller (ej komplett)

År Roll Regi Teater
1933 Folkan
Rachel Folkteatern
1935 Annette Gösta Ekman Vasateatern
1939 Valencienne Ragnar Hyltén-Cavallius Kungliga Operan
Amelia Ragnar Hyltén-Cavallius Kungliga Operan
1942 Leif Amble-Naess Stora Teatern
1943 Fanni
Charlotte
Franzi
Leif Amble-Naess Oscarsteatern
1953 Sam Besekow Alléteatern
1954 Cora, Lecoqs hustru Åke Falck Alléteatern
1955 Sam Besekow
Isa Quensel
Hans Lagerkvist
Alléteatern
1956 Edith Frank Olof Molander Intiman
1958 Olof Thunberg Intiman
1960 Kate Keller Per Gerhard Vasateatern
1961 Laura Hammond Åke Falck Intiman
1962 Madame Rosepettle Hans Lagerkvist Idéonteatern
1968 Golde Leon Feder Stora Teatern
1969 Golde, hustrun Henny Mürer Stockholms stadsteater
1970 Anhilte även regi Oscarsteatern 
1973 Frosine Bertil Lundén Riksteatern 

Regi (ej komplett)

År Produktion Upphovsmän Teater
1955 I afton kl. 8
Ödets man

George Bernard Shaw Alléteatern
1970 Csardasfurstinnan
Emmerich Kálmán, Leo Stein och Béla Jenbach Oscarsteatern
1971 Gröna hissen
Fair and Warmer
Avery Hopwood
Översättning och bearbetning Björn Barlach och Isa Quensel
Maximteatern
1974 Glada änkan
Franz Lehár, Victor Léon och Leo Stein Oscarsteatern
1975 No, No, Nanette
Vincent Youmans, Otto Harbach, Frank Mandel och Irving Caesar Oscarsteatern

Läs mer

WordPress Cookie-meddelande av Real Cookie Banner