Jenny Lind – den svenska näktergalen 1820-1887

Jenny Lind - den svenska näktergalen 1820-1887 Oljemålning av Eduard Magnus (1799-1872)

Om några veckor är det två hundra år sedan Jenny Lind föddes. Det svenska Jenny Lind-sällskapet kommer säkert på olika sätt att fira 200-års jubileet både före under och i samband med jubileet.

Jenny Lind – den svenska näktergalen 1820-1887

I ett litet hus i en fattig del av Stockholm föddes en oäkta flicka den 6 oktober 1820. Båda föräldrarna noterades som okända. Det var inget ovanligt i en omtalat sedelös stad där vart fjärde nyfött barn var oäkta. Många av dem lämnades bort, utnyttjades till omänskligt hårt arbete och dog långt innan de nådde vuxen ålder.

Men den här lilla flickan skulle bli ett undantag. Hon skulle bli Sveriges första världsstjärna och hela nationens stolthet. Land efter land föll for hennes sångröst och oemotståndliga charm. När hon var som allra störst följdes hon av tusentals hurrande och flaggviftande människor vart än hon gick, och hon kunde inte vända sig om utan att det blev en pangnyhet.

Jenny Lind, den svenska näktergalen, kom att göra en resa som andra människor bara kunde drömma om. Men vägen dit var kantad av bekymmer och svårigheter.

Jenny  Lind hade ett komplicerat förhållande framförallt till sin mor men var alltid angelägen om att försöka ha ett gott förhållande till henne, trots att hon fick utstå mycket ont under årens lopp. Senare i livet försökte hon alltid att göra sitt bästa för båda sina föräldrar, men hon var hela tiden medveten om att hennes egna föräldrar utnyttjade hennes godhet till det yttersta.

Det har under årens lopp skrivits flera böcker om Jenny Lind och boken som nu recenseras är författad av Jenny Linds släkting i rakt nedstigande led. Jennys dotter Jenny Maude vars son Charles är far till Sarah Jenny Dunsmore mamma.

Litografi av Fritz von Dardel

Det är en läsvärd och inspirerande bok och innehåller ett mycket intressant bildarkiv som jag tycker mycket om och som bekant säger ju en bild mer än tusen ord. Dessutom tycker jag mycket om det använda språkbruket och här har översättaren lyckats perfekt att ge en trovärdig hantering av den tidens språk. Det ger liv och rörelse åt berättelsen.

Det ligger en betydande forskningsinsats och flera års arbeten bakom  och boken  innehåller en omfattande källförteckning. Boken kompletterar bilden av Jenny Lind genom att den tar vara på berättelser som har varit kända inom familjen och alltså har återberättats och utgör en personlig betraktelse i efterhand. Det blir en mer personlig beskrivning av olika händelser som till exempel den omfattande turnén i Nordamerika och avstickaren till Cuba, men också i övrigt..

Jenny Lind  tyckte inte om att bo på hotell så hon blev ofta inkvarterad  hos vänner och beundrare och det hade hon inte brist på vare sig om hon besökte Berlin, London, Wien, Leipzig, Hamburg eller Köpenhamn. Hon var en välkommen gäst var hon än kom vilket även gällde under hennes resor i Sverige.

Vi får en ökad förståelse för särskilt Jenny Linds öden och äventyr i Amerika och England, men också genom att hon hade sparat mycket av sina personliga papper. Dessa papper hittades av hennes dotter efter moderns död.

Jenny Lind avslutande sin karriär i operahusen relativt sett tidigt i livet.Sista operaföreställningen var Norma på Kungliga Teatern som hon sjöng i april 1848. Sista operaföreställningen sjöng hon som Alice  i Roberto il Diablo i London året efter.  Hon fortsatte ju att sjunga dels på kontinenten dels i England  Skottland och Wales.

Oljemålning av Olof Johan Södermark (1790-1848)

På det personliga planet får vi följa hennes öden och äventyr att bilda familj och hon saknade inte äktenskapsanbud. Den danske sagokungen Hans Christian Andersen sägs ju ha varit djupt förälskad i henne, men Jenny Lind kände honom gärna  mer som en bror. Hon var även en period förlovad med tenoren Julius Günther som hon ofta sjöng tillsammans med på Kungliga Teatern.

Under en turné i England blev hon förlovad med en man vid namn Claudius Harris som krävde att hon skulle sluta sjunga och var absolut förbjuden att sjunga på teatern när de var gifta. Detta krav var Jenny Lind inte beredd att ställa upp och därmed var förlovningen bruten.

Till slut hittade hon mannen i sitt liv nämligen pianisten Otto Goldschmidt som hon träffade första gången när han var en ung man i Leipzig.

Jenny Lind i klänningen vid sin första konsert i New York

De gifte sig i Boston den 5 februari 1852 under den amerikanska turnén och för att vara helt korrekt handlar det om den turnén som genomfördes efter att överenskommelse träffats med  P. T. Barnum att bli löst från sitt kontrakt.

Efter att turnén var avslutad bosatte sig de nygifta först i Dresden, men flyttade efter några år till England. De hann ju också med att tillbringa en sommar i  Stora Nyckelviken utanför Stockholm år 1860.Fem år senare hyrde familjen Lilla Nyckelviken. Det var ett av hennes sista besök i Sverige och med undantag för ett kortare besök i samband med att hon blev utnämnd till hedersledamot vid Konstakademien år 1876.

Familjen  bosatte sig i England  år 1858 och bodde i och omkring London och allt eftersom familjen utökades flyttade familjen till större bostäder.

Under sina sista år blev Jenny Lind anställd som professor i sång  hos Royal College of Music i London. Jenny Lind avled i familjens sommarhus  Wynds Point, Malvern år 1887.

Jenny Lind och hennes make Otto Goldschmidt är begravna tillsammans i Great Malvern Cemetary i Worcestershire i mellersta England.

Hon fick en minnesplakett uppsatt i Poets´Corner i Westminister Abbey, London

Redaktören har tidigare recenserat Ingela Tägils bok Näktergalen – en biografi över Jenny Lind.

Produktinfo

Författare: Sarah Jenny Dunsmure
Översättare: Thomas Notini
ISBN: 9789189063150
Språk: Svenska
Vikt: 1006 gram
Utgiven: 2020-08-20
Förlag: Carlsson
Antal sidor: 319

Mer att läsa

Jenny Lind Sällskapet
Om Jenny Lind
Jenny Lind recension

Staty av Jenny Lind på Djurgården i Stockholm.Skulpturen är utförd av Erik Rafael-Rådberg och uppfördes den 11 maj 1924

Publiken i extas över Jenny Lind i rollen som Adina i Kärleksdrycken på Kungliga Teatern. Litografi av Fritz von Dardel