La serva padrona. Operan är Pergolesis mästerverk i buffa-genren och betydlig mer framgångsrik än hans opera serior. Operan uruppfördes den 28 augusti 1733 på Teatro San Bartolomeo i Neapel, men väckte inget större uppseende, eftersom den var ett intermezzo bland många andra. Men vid Parispremiären 1752 utlöste operan en musikhistorisk fejd, buffoniststriden (la querelle des bouffons), mellan dem som försvarade den franska höviska operan (Rameau) och den folkligare buffaoperans förespråkare.
Rousseau och encyklopedisterna prisade Pergolesis La serva Padrona som ett mönsterexempel på en naturlig och vardagsnära operastil. Den spelades över hela Europa under 1700-talet och texten översattes till flera språk. Dess popularitet har varat intill våra dagar.
La serva padrona 1733 synopsis
GÖTEBORGSOPERAN
Neapel Italien omkring 1730
Vi befinner oss hemma hos den välbärgade ungkarlen Uberto. Det är tidigt på morgonen. En trappa ner, i tjänstefolkets gemensamma frukostrum, förbereder hans husa Serpina som bäst frukostchokladen när Vespone, hushållets stalldräng, kommer in.
Serpina är upprörd. Varje dag serverar hon sin husbonde frukost på sängen, sjunger morgonserenad, klär på honom och gör honom fin utan att få den minsta uppskattning. Hon borde få bli fru i huset med tanke på det arbete hon lägger ner och dessutom… dessutom tycker hon faktiskt om honom.
Samtidigt en våning upp ligger Uberto och sover. Han skulle ha sovit bättre om det inte hade varit för hans bångstyriga husa. Hon, som tidigare var vänligheten själv, har blivit sur och grinig. I stället för att sköta hemmet tror hon sig vara frun i huset, Nej, minsann, om han tänker låta henne hållas…
Mattias Ermedahl
La serva padrona The Telephone GöteborgsOperan
DEN KONGELIGE OPERA
La serva padrona – Herre i eget hus Neapel Italien omkring 1730
Herre i eget hus? er en munter opera om, vem der egentlig bestemmer derhjemme. Er det husherren – som han selv tror det? Eller er det den muntre og egensindlige husbestyrinde, der gerne tager utraditionelle metoder i brug for at få sin vilje – ikke mindst, når det gjaelder kaerligheden?
La serva padrona på Operaen – synopsis
UPPHOVSPERSONER
Musik: Giovanni Battista Pergolesi|Libretto: Gennardo A Federico efter en pjäs av J A Nelli| Översättning: Carin Bartosch|
Libretto
- Libretto finns att hämta här
Annonsera på Operalogg och bestäm själv vad det får kosta
