Livet med en idiot 1989 synopsis

Livet med en idiot 1989 synopsis Livet med en idiot på Malmö Opera - och Musikteater - synopsis
85 / 100

Livet med en idiot. Ämnet hade lockat Schnittke ända sedan 1985, då han lärde känna berättelsen vid en privat uppläsning av författaren Jerofejev. Han uppmanades gång på gång av sina vänner och sin förläggare att tonsätta berättelsen. Till slut var författaren beredd att skriva librettot, medan Mstislav Rostropovitj förmedlade en beställning på operan från Het Muziektheater i Amsterdam och Eduard van Beinum-stiftelsen.När det nu förelåg en deadline, avbröt Schnittke arbetet på allt annat, förkortade librettot med en tredjedel och skrev en particell. Under arbetet med orkestreringen av första akten, som hade inletts i maj 1991, drabbades Schnittke i juli 1991 av en stroke, som ännu efter tre månader hindrade honom från att arbeta. För att kunna hålla tidsschemat fick tonsättaren Wolfgang Nicklaus och Schnittkes son Andrej tillgång till klaverutdraget.
Schnittke utnyttjade alla musikaliska register och uppnådde subtila rytmiska och dramatiska nyanser i ordet “äsch”.Vid den dramatiska höjdpunkten får den klangrika orkestern ett kraftigt utbrott. Operan uruppfördes i Amsterdam 13 april med Rostropovitj som dirigent. Verket blev trots dess absurda dimension en så stor framgång att det inom kort uppfördes i Wien (1992), Moskva (1993) och Wuppertal (1993). Livet med en idiot fick sin svenska premiär på Malmö Opera och musikteater 2004.

Livet med en idiot 1989 synopsis

Akt 1

Operans Jag har stora problem på jobbet. Arbetskamraterna menar att hans oförmåga riskerar även deras arbete.Jag får sitt straff; han döms att dela sitt liv med en idiot.Vänner förvånas över den milda domen.Jag ger sig i väg till mentalsjukhuset för att välja ut sin idiot.Hans fru tvingas stanna hemma eftersom bilen har gått sönder.

En vakt upplyser Jag om att anstalten är stängd.Med hjälp av en flaska vodka blir han till sist insläppt. Väl inne finner han ett hundratal galningar samlade. Jag fattar tycke för Vova som påminner honom om en medelålders föreläsare vid en högre läroanstalt i en provinsstad. Jag väljer Vova. Han tror att denne är något av en filosof som han skall kunna föra djupa samtal med. Men det enda verbla Vova kan få ur sig är “äch!”. Frun vill absolut inte ha något att göra med Idioten.

Till en början förflyter allt utan problem. Även om Vova inte säger något sköter han sig väl. Men så en dag förändras allt. Vova börjar vandalisera och skapa kaos i hemmet. Bland annat river han sönder hustruns älskade Proustutgåva. Jag och hans fru ser det som en krigsförklaring och flyr in i ett annat rum. Vova bryr sig inte det minsta utan fortsätter sina härjningar.

Då händer något osannolikt…. och frun blir förälskad i Idioten. De drar sig tillbaka till ett annat rum och vänder sina aggressioner mot Jag.

Frun är gravid. Trots att hennes inställning till Vova har blivit alltmer positiv var graviditet inget hon hade tänkt eller önskat sig. Situationen går inte att lösa med logiska argument. Jag ersätter Proustutgåvan och köper eleganta kläder åt Vova. Idioten lugnar sig och hjälper till i hushållsarbetet.

Frun genomgår en abort vilket gör Vova väldigt besviken. Han riktar istället sin sin sexuella frustration mot Jag. Jag känner inte längre avsmak för Vova. De inleder ett förhållande fyllt av enkla gåvor och ömma kyssar; de ser sig som det lyckligaste paret på jorden!

Frun vill ha tillbaka sin Vova och försöker nu svälta ut kärleksparet. Hon ställer idioten inför valet mellan henne eller hennes man. Hon lovar att föda Vovas son. Jag menar att han redan är Vovas son.

I ett ögonblick av oväntad svaghet sviktar plötsligt Jag i sin kärlek till Idioten. Vova märker detta och drabbas av stor sorg. Vova dödar frun och försvinner. Jag finner det säkrast att uppsöka dårhuset där han tas emot som en gammal bekant.

Upphovspersoner

Musik: Alfred Schnittke
Text: Victor Jerofeyev

Libretto

Läs mer