Lohengrin 1850 synopsis

Lohengrin 1850 synopsis Lohengrin på DKT Gamle Scene - synopsis

I Lohengrin har Wagner frigjort sig från den gamla nummeroperan, men han har ännu inte funnit den slutliga formen för sitt musikdrama. Liksom Tannhäuser betecknar Lohengrin ett nytt steg framåt i hans utveckling. Ledmotivstekniken är konsekvent genomförd, men i motsats till Tristan och Isolde innehåller Lohengrin många i sig själva avrundade partier, som till exempel Elsas dröm (akt I), Lohengrins Graalberättelse (sista scenen) och en rad kör- och orkesterpartier. Men också dessa ingår som självklara led i helheten: där finns ingen “punkt”.

I motsats till förhållandet i Tristan och Isolde intar kören i Lohengrin en framträdande plats. Men samtidigt övertar orkestern en del av körens traditionella uppgifter: att kommentera händelserna på scenen.

Lohengrin 1850 synopsis

DEN KONGELIGE OPERA

1.akt

Vid Scheldeflodens strand.

Kung Heinrich har nyligen anlänt till Brabant med en skara saxiska krigare för att samla trupper till ett fälttåg mod ungrarna, som fortfarande krossar hans planer på att samla de tyska smårikena till ett land. Men Brabant är i sig själv ett splittrat och då kungen ber greve Telramund om en förklaring, berättar denne, att den döda hertigen av Brabants son på mystiska sätt är försvunnen under en skogspromenad med sin sysster Elsa, och att landet har förlorat sin tronarvinge. Starkt påverkad av sin hustru, Ortrud, dotter till en frisisk furste, anklagar han nu Elsa för brodermord, bland annat med den förklaringen, att hon har en hemlig älskare, som hon själv önskar på tronen.

Telramund kräver att hon döms och själv blir insatt som härskare i Brabant. Elsa kallas fram, men på kungens uppfordran till att rättfärdiga sig själv berättar hon i stället om en vidunderlig dröm, hon har haft, i vilken hon mötte en strålande riddare.

Hon vill att han skall försvara hennes heder. Elsa utstrålar en sådan renhet, att alla grips av hennes berättelse; men Telramund är obönhörlig, och kungen befaller sin härold att utlysa en tvekamp, i vilken Telramund skall kämpa mot den, som vill försvara Elsa.

Hon anropar den okända riddaren om hjälp och lovar honom sin hand och landets tron, men det verkar inte som någon anmäler sig. Då, ses som ett under, en strålande riddare i en båt, framdragen av en svan. Det är honom hon har sett i sin dröm.

Han har kommit för att kämpa för Elsa, dock på ett villkor: Hon får aldrig fråga om hans namn eller hans härkomst. Högtidligt lovar Elsa att respektera hans krav och i den efterföljande kampen besegrar denne okände riddare Telramund, men skonar hans liv. Elsa är således fri, och alla med undantag för Telramund och Ortrud bryter ut i jubel.

2.akt 1 delen

Det är sent på kvällen. På borgen är det fest för Elsa och främlingen. Men i ett avsides hörn av borggården ruvar Telramund över sitt ärekränkande nederlag, och i sin vanmakt ger han Ortrud skulden för sin olycka. Hon som fortfarande håller fast vid sina hedniska gudar, besitter en magisk kraft över svaga män, med vilket hon det lyckas henne att överbevisa honom om, att främlingen bara vann över honom med hjälp av trolldomskonster, och tillsammans svär de på hämnd.

Ifall de bara kan få Elsa till att ställa den förbjudna frågan är hans makt bruten. Elsa syns i ett öppet fönster, och Ortrud skickar bort sin man. Under förevändning att vara djupt ångerfull och eländig lyckas det henne att väcka Elsa´s medlidande, och således forsonade går de tillsammans in i borgen.

2 akt 2 delen

Tidigt nästa morgon förkunnar härolderna för den församlade skaran av saxiska och brabantiska krigare, att Telramund är dömd att vara fredlös, och at den främmande riddaren är utnämnd till brabanternas länsherre. Elsa kommer med sitt följe av damer för att gå upp till domkyrkan, men Ortrud stannar henne framför trappan och anklagar henne i våldsamma ordvändingar, att hon behandlas som en gemen slav – hon vet i alla fall, att hennes man tillhör adeln, men av vilken härkomst är främlingen, som Elsa nu skall gifta sig med? Kungen och riddaren kommer förbi, och denne befaller Ortrud att hålla sig väck från Elsa.

Då dyker Telramund upp på kyrktrappan – och han begär när alla hör på att få veta, vem den främlingen är. Men han har bara plikt att svara på frågan om den ställs av Elsa. Hon ställer inte frågan, men man anar tvivlet i hennes sinne och precis innan de går in i kyrkan tillsammans för att vigas, kaster hon ett blick tillbaka på Telramund och Ortrud.

3.akt 1 delen

Kungen och hovet följer Elsa och hennes brudgum till brudgemaket. Ensamma tillsammans för första gången förklarar de varandra den stora kärleken. Det oroar Elsa att hon inte vet vilket namn hon ska kalla sin älskade. För att lugna henne berättar han, att han kommer från ett rike i glans och skönhet.

Detta får Elsa till att oroa sig, för att han en dag åter skall lämna henne, och trots hans varningar ställer hon honom, halvt vanvettig, den förbjudna frågan. I samma ögonblick tränger sig in tillsammans med fyra medsvurna i syfte att mörda främlingen. Han dräper Telramund och befaller de fyra att bära fram liket till kungen. Själv vill han komma för att i allas närvaro att lämna det länge väntade svaret till Elsa.

3. akt 2 delen

Vid Scheldes strand har kungen samlat de saxiska och brabantiska krigarna för att tillsammans med den nye härföraren att dra ut i krig mot fienden. Till allas förfäran förkunnar denne, att han inte kan föra dem i kamp. Han avtäcker liket av Telramund, medan han förklarar, att han var tvungen att dräpa honom i självförsvar. Med stor smärta talar han om sin härkomst.

Han tillhör den skara av riddare, som vaktar den heliga gral, med vilken de får övernaturliga krafter till att dra ut i världen och kämpa för de oskyldiga och nödlidande – men riddarna måste förbli okända. Hans far, Parsifal, är gralsriddarnas konung, och hans eget namn är Lohengrin.

När nu hans härkomst är känt, måste han fortsätta till gralsborgen Monsalvat. Han överlämnar sitt svärd till Elsa,, sitt horn och sin ring, som hon skall lämna vidare till sin bror, som snart kommer tillbaka. Full av triumf störtar Ortrud in och avslöjar den sanna orsaken till broder Gottfrieds försvinnande:

Hon har omskapt honom till precis den svan, där drog Lohengrins båt. Lohengrin knäfaller i bön, och svanen förvandlar sig till den unge Gottfried, hertig av Brabant. Lohengrin drar vidare, och Elsa sjunker död ner vid sin brors fötter.

Anne Fugl. Översättning av Mogens H Andersson

Lohengrin synopsis

Lohengrin på DKT Gamle Scene – synopsis

Vill du ha tillgång till sångtexterna  i Lohengrin? Beställ genom att klicka på bilden här under

lenningersventrelibretto

DEN KONGELIGE OPERA

1.AKT.

Kung Heinrich har kommit till Antwerpen för att samla trupperna till kamp mot Ungern. Friedrich von Telramund anklagar Elsa, dotter till den döde hertigen av Brabant, för att ha slagit ihjäl sin bror Gottfried. Elsa tiger, då hon blir beskylld för mordet. I stället berättar hon om en riddare, som har visat sig för henne i drömmen och lovat att hjälpa henne. En tvekamp skall avgöra striden.

Elsa hoppas, att riddaren från drömmen vill kämpa för hennes oskuld. Han blir kallad på två gånger, men utan resultat. Äntligen blir Elsas bönhörd: riddaren visar sig, framförd av en svan. Han ber om Elsas hand och lovar att kämpa för henne på ett villkor; hon måste lova honom att aldrig fråga efter varken hans namn eller härkomst. Detta lovar Elsa. Den främmande vinner kampen och skonar motståndarens Telramunds liv.

2.AKT.

Telramund och hans hustru Ortrud har blivit bannlysta. Medan främlingens seger firas på slottet, överbevisar Ortrud sin man om att han gjorde det riktiga, då han anklagade Elsa och hon övertalar honom till en gemensam hämndakt: Telramund skall anklaga främlingen för trolldom och bedrägeri, och Ortrud skall få Elsa att tvivla på sin främmande räddningsman och bryta sitt löfte till honom. Med hycklande vänlighet listar hon till sig den godtrogna Elsas förtrolighet.

Följande morgon förs Elsa till bröllopsfesten. Men innan högtidligheten börjar får Ortrud Elsa till att vackla och tvivla; vad vet hon egentligen om denna främmande man, som hon skall gifta sig med och som hon dessutom inte ens känner namnet på? Telramund beskyller den främmande riddaren för trolldom och uppfordra honom till att avslöja sin identitet. Riddaren avvisar utmaningen – han kan bara svara, ifall Elsa frågar honom.

3.AKT.

Efter ceremonin när de två nygifta äntligen för sig själva. Men Ortrud har planterat tvivel i Elsas sinne, och hennes längtan efter att känna till sin mans namn och härkomst blir till slut så stor, att hon, trots alla varningar, ställer honom den ödesdigra frågan. I samma ögonblick bryter en beväpnad Telramund in till de älskande, men den främmande riddaren slår ihjäl honom. Nästa morgon beskyller riddaren Telramund för mordförsök och påtalar det löftesbrott som Elsa är skyldig till.

Nu är han tvingad att avslöja sitt namn och sin härkomst: han är Lohengrin, son till graalkungen Parsifal. I samma ögonblick närmar sig svanen, som skall föra honom tillbaka. Ortrud avslöjar triumferande, att svanen i verkligheten är Elsas bror Gottfried, som hon har förvandlat. Lohengrin befriar Gottfried från förtrollningen och utnämner honom till härförare.

Översatt av Mogens H Andersson

Lohengrin synopsis

Lohengrin på Det Kongelige Teater Operaen i Köpenhamn – synopsis

KUNGLIGA  OPERAN

AKT I

Efter hertigens död råder inre stridigheter i Brabant. Kaoset har förvärrats av att den tänkta arvingen, Gottfried, har försvunnit, förmodad död, och att hans syster Elsa anklagats av Telramund för att ha begått mordet.

Kung Henrik anländer med ett saxiskt regemente. Han är i färd med att samla ihop en armé från alla tyskspråkiga områden för att försvara landet mot hotet från öst – ungrarna. Den uppenbara kandidaten som ny ledare är Telramund, men denne vill att Henrik leder rättegången mot Elsa innan en politisk uppgörelse nås.

Telramund vägrar att framlägga några bevis (trots att hans fru Ortrud, av gammal brabantsk härkomst, har sagt honom att hon såg Elsa döda pojken); istället ska Gud avgöra duellen, om nu någon har modet att strida för Elsas räkning.

Elsa berättar för Henrik att hon har skådat en man i drömmen: denne man ska strida för henne, och om han vill ha henne, ska hon gifta sig med honom. Två gånger kallas efter den mannen, men ingen ger sig till känna. Så framträder mirakulöst den man som Elsa känner igen från drömmen.

Främlingen lovar att strida för Elsa på villkoret att hon aldrig frågar efter hans namn eller härkomst. Elsa lovar inför församlingen. Mannen (Lohengrin) besegrar Telramund, men skonar hans liv. Folket jublar och hyllar den främmande kämpens mod.

AKT II

Telramund är förvisad, den som försöker bistå honom kommer att lida samma öde. Han jämrar sig över sitt öde och beskyller Ortrud för att ha ljugit om Elsas skuld. Ortrud förnekar att hon har ljugit – det som hände var magi, inte mirakel. Om främlingens namn kan utrönas, eller om ett av hans fingrar kapas, förlorar han sin makt. Tillsammans ska Ortrud och Telramund återta makten och återta makten och återupprätta sitt rykte.

Ortrud sår misstankar hos Elsa: vem är han? Hur vet du att han inte försvinner lika snabbt som han dök upp? Elsa försöker värja sig mot misstankarna. I en storslagen gest bjuder hon till och med in Ortrud till bröllopet, men förgörelsens frö har börjat gro.

Folket firar det företsående bröllopet och utropar främlingen till sin nye ledare. Fyra av Telramunds tidigare förtrogna oroar sig för att han ska leda dem in i ett onödigt krig…varvid Telramund röjer sig för dem och lovar att ta itu med främlingen.

Bröllopsprocessionen avbryts två gånger, först av Ortrud, som inför folket riktar kritik mot Elsa för att lita på denne man som ingen vet något om, därefter av Telramund, som kräver att Lohengrin förklarar sig. Denne svarar att han inte är någon, inte ens kungen, svaret skyldig, endast Elsa äger den rätten.

Medan folket tillkännager sin obrottsliga lojalitet gentemot Lohengrin, berättar Telramund för Elsa att han kommer hålla sig i närheten under natten. Om han kan kapa av den minsta biten av främlingens finger, kommer denne aldrig att kunna lämna henne. Hon behöver bara kalla på honom. Elsa varken accepterar eller avslår hans erbjudande. Lohengrin kräver att Ortrud och Telramund lämnar Elsa i fred. Till slut kan bröllopsceremonin fortsätta.

AKT III:1

Under bröllopsnatten efter festligheterna är Elsa och Lohengrin för första gången ensamma med varandra. Under känsloberusningen stiger Elsas begär efter att veta främlingens namn. Lohengrin berättar att han inte kommer från en värld av mörker och smärta, utan från en värld av ljus och glädje, och att kärleken till henne är hans enda motiv. Men detta ökar blott hennes rädsla för att bli övergiven, varför skulle han stanna hos henne när hans hemland är så underbart? Hon kan inte längre motstå att ställa den förbjudna frågan. Just när hon frågar efter hans namn kommer Telramund, som har lyssnat i det fördolda. Lohengrin dödar honom, och säger att allt är över. Han måste ge sig av.

AKT III:2

Den nya brabantska armén är samlad under främlingens ledarskap för att jämte Henrik och andra germaner slåss mot ungrarna. När Lohengrin anländer förklarar han att han inte kan leda männen i kriget. Han frågar om han gjorde rätt i att döda Telramund. Kungen svarar ja. Därefter berättar Lohengrin att Elsa har brutit sitt löfte och ställt den förbjudna frågan, som han nu tänker besvara. Han kommer från ett fjärran land, en mystisk plats där de utvalda förvarar gral. Han är son till Parzival, Konungen. Att avslöja vem jag är, förklarar han, tvingar honom att ge sig av. Om Elsa bara hade hållit sitt ord, så skulle de blivit lyckliga, och hennes bror skulle ha återfunnits.

Jublande gratulerar Ortrud Elsa till att ha fördrivit Lohengrin. Hon, Ortrud, dödade pojken, inte Elsa. Nu skall de få se hur de gamla gudarna, som har övergivits av folket, kommer att hämnas.

Och då, alldeles innan Lohengrin försvinner på samma sätt som han kom, återbördar han Gottfried till livet: han ska bli deras nye ledare.

Stephen Langridge

Översättning: Claes Wahlin

Lohengrin Kungliga Operan 2012

Lohengrin i P2 från Kungliga Operan

DEN NORSKE OPERA & BALLETT

FØRSTE AKT

Elsa, datter av den avdøde fyrsten av Brabant, blir beskyldt for å ha drept broren Gottfried for å hjelpe sin hemmelige elsker med å innta tronen. I nærvær av den tyske kong Heinrich skal striden avgjøres med en tvekamp som skal forstås som en ”Guds dom”. Anklageren Friedrich von Telramund er klar til å kjempe. Han har tidligere fridd til Elsa, men ble avvist.

Elsa har imidlertid ingen som kan kjempe for henne – ikke før det skjer et mirakel: Ridderen Elsa har drømt at hun skal gifte seg med, kommer henne faktisk til unnsetning, ledet av en svane. Han beseirer Friedrich i kampen. Men først må Elsa love ridderen at hun aldri vil spørre om hva han heter og hvor han kommer fra.

ANDRE AKT

Ortrud, Friedrich von Telramunds kone og datter av den gamle hertugen av Friesen, fester fremdeles lit til mørke trolldomskrefter og hedenske guder. Sammen med Friedrich lytter hun til lydene fra festen i palasset som de to ikke får være med på. De pønsker på hevn.

Elsa, som har kommet ut for å trekke frisk natteluft, får medlidenhet med Ortrud og sier at hun skal få ledsage Elsa inn i domkirken når hun skal stå brud.

Dagen gryr. Herolden forkynner at Friedrich von Telramund er lyst i bann, og at svaneridderen er oppnevnt til hærfører og hertug av Brabant. Fire adelige menn fra Brabant slutter seg imidlertid til Friedrich.

På vei inn i kirken blir brudefølget oppholdt av Ortrud og Friedrich, som håner svaneridderen og hans ukjente herkomst og forsøker å overtale Elsa til å spørre brudgommen om hva han heter og hvor han kommer fra. Men Elsa er urokkelig: Hennes kjærlighet skal være høyt hevet over tvilens makt. Vielsen i domkirken finner sted.

TREDJE AKT

Da bryllupssangen toner ut, befinner Elsa og hennes ektemake seg i brudekammeret og er alene sammen for første gang. Her skal kjærligheten fullbyrdes, men nå holder ikke Elsa ut lenger: Hun burde vel kjenne navnet til brudgommen før hun gir seg hen til ham? Han skal jo bare være kjent for henne …

Ridderen prøver å stanse henne, men det er allerede for sent: Elsa vil vite hva han heter og hvor han kommer fra.

Plutselig er Friedrich von Telramund også i rommet, og i nødverge slår ridderen ham i hjel. For kongens domstol skal de alle samles igjen, og der vil ridderen gi Elsa svar på spørsmålene i full offentlighet.

Trompeter kaller folk og riddere fram for kong Heinrich på ny. Friedrichs lik blir brakt frem, og svaneridderen forteller om overfallet natten før og om Elsas spørsmål. Han er sendt fra Montsalvat som gralsridder, men nå som hans identitet er avslørt, kan han ikke bli lenger. Gralen har allerede kalt ham tilbake. Hans far er gralskongen Parzival, og selv kalles han Lohengrin. Han hilser svanen, som har kommet for å føre ham hjem, og tar farvel.

I hatefull triumf forkynner Ortrud at svanen er den forheksede Gottfried. Lohengrin ber en stille bønn, og Gottfried løses fra trolldommen og trer frem som den rettmessige hertugen av Brabant.

Men Elsa synker livløs til bakken.

Lohengrin Den Norske Opera synopsis 2015

Lohengrin på Den Norske Opera & Balett i Oslo – synopsis

UPPHOVSPERSONER

Musik  och text: Rickard Wagner

Libretto

Läs mer